Kategori: Granskning

Kategorier
Granskning

Gripande om hur Piteå övergav skolan 

AI-bild: Dall-E

Var? Piteå-Tidningen.

Vem? Emma Garpebring.

Vad? Tidningen berättar om att Piteå kommun på 2010-talet ett tag ansågs ha Sveriges bästa skola, men att något hänt på senare år. Betygen har dalat och lärare och skolledare går på knäna. Genom att jämföra barn- och utbildningsnämndens driftbudget med prisindex för kommunal verksamhet kan tidningen visa att skolan i realiteten får allt mindre pengar att röra sig med för varje år.

Hur? Tidningen blandar samtal med lärare, elever, förvaltningschefen för skolan samt ansvarigt kommunalråd med diagram som tydligt visar förändringen både i budgeten och i betygen.

Citat: ”Tidigare har man alltid pratat om att värna kärnverksamheten, att plocka från det som inte är lagstadgat. Nu är det rakt av ”budget i balans, budget i balans”. Vi bryter mot skollagen hela tiden, eleverna får inte det stöd de behöver.” Ingrid Pihl, språklärare med 30 års erfarenhet.

Läs här (låst artiklel): Piteåeleverna hör till landets billigaste

Kategorier
Granskning

De upptäckte slarv och mygel bland salongerna

Foto: Shutterstock

Var? Upsala Nya Tidning.

Vem? Åsa Karlsson och Elin Sandow.

Vad? UNT har som en del i en större artikelserie om skönhetsindustrin och vår jakt på det perfekta utseendet avslöjat hur minst tolv skönhetskliniker i Uppsala utför injektionsbehandlingar såsom fillers och botox utan tillstånd. En lag från 2021 kräver bland annat att företaget har anmält sig till vårdregistret hos Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och att den som utför ingreppen är legitimerad sjuksköterska, läkare eller tandläkare.

Många av de fuskande klinikerna skyller ifrån sig på slarv och missförstånd. Granskningen avslöjar också att det fuskas med lagkravet på att det ska två dygn mellan konsultation och behandling.

I en senare artikel avslöjar tidningen även att flera salonger erbjuder sig att skriva ”friskvård” på kvittot för skönhetsbehandlingar så att patienterna ska kunna göra skatteavdrag.

Hur? Reportrarna har fått ut en lista från Ivo på de cirka 40 kliniker i Uppsala som har anmält att de utför de aktuella ingreppen. Genom att googla, söka i sociala medier eller leta på sajten Boka Direkt har reportrarna hittat ytterligare tolv kliniker som erbjuder behandlingarna. Vidare har de wallraffat som patienter som velat ha konsultation om behandlingar.

Citat: ”Egentligen ska det enligt lagen gå två dygn mellan konsultation och din behandling, men vi kan väl säga att det här samtalet är en konsultation. Enligt lagen ska man också upplysa om alternativa behandlingar, men det finns ju inga alternativ till botox.” Anställd på skönhetsklinik i telefonsamtal med UNT:s wallraffande reporter.

Läs här (låsta artiklar:

Tolv kliniker i Uppsala utför skönhetsingrepp utan tillstånd

Salonger i Uppsala erbjuder botox och fillers som friskvård

Kategorier
Granskning

De avslöjade klädjättens skogsbluff

Foto: Shutterstock

Var? SVT Nyheter Väst.

Vem? Frida Björk, Erik Grönlund, Amanda Johnsson, Henrik Bergsten och Anja Löfman.

Vad? För två år sedan gick klädjätten Gina Tricot från Borås ut med en stor kampanj där man berättade att man skapat en helt egen skog i Danmark med hjälp av företaget Eco Tree. Bland annat tog man in influencern Bianca Ingrosso som gjorde reklam för satsningen, påstod att skogen skulle minska koldioxidutsläppen och som uppmanade kunderna att betala tio kronor extra så att skogen kunde fyllas med bikupor.

När SVT Väst följde upp hur det gått med satsningen visade det sig att Gina Tricot endast äger 503 av totalt 17 600 träd i den utpekade skogen, vilket motsvarar en yta som hade behövt vara tre gånger så stor för att få definieras som skog. Bikuporna visade sig vara två stycken.

Företaget har lagt 80 000 kronor på att låta plantera de 503 träden medan de enligt experter tros ha betalat Bianca Ingrosso mellan fem och tio miljoner för att marknadsföra projektet. I en intervju med SVT Väst medger företagets representant att det var fel att kalla satsningen en egen skog och att påståendet om att träd minskar koldioxidutsläppet bör ses över (träd binder däremot koldioxid).

Hur: För att ta reda på hur det gått med satsningen besökte SVT Väst helt enkelt Eco Trees anläggning på västra Själland och intervjuade deras representant.

Det svåra i arbetet var att få någon företrädare för Gina Tricot att ställa upp på en ansvarsintervju. I tidningen Journalisten berättar reportrarna att de endast fick tio minuters intervju efter två månaders försök och därför inte hann ställa alla frågor de hade velat. Bianca Ingrosso har varit ännu mer omöjlig och endast uttalat sig kort och skriftligt via en presskontakt.

Citat: ”Det luktar greenwashing. Med tanke på vilken påverkan som klädindustrin har på klimat och miljö tycker jag att ett sånt stort företag borde ha kunnat satsa lite mer än det här om de med gott samvete ska kunna hävda att de slår ett slag för klimat och miljö.” Matts Lindbladh, professor i skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Titta här: Gina Tricot lovade kunderna en egen skog – med hjälp av Bianca Ingrosso

Kategorier
Granskning

Ambitiös karläggning av unga kriminella

AI-bild: Dall-E

Var: Nya Wermlandstidningen, NWT.

Vem? Åsa Asplid, Viktor Sunnemark, Annika Salling och Lisa Olaison.

Vad? Tidningen har kartlagt de barn i Värmland som är på väg in i en kriminell livsstil och har hittat 22 fall där myndigheterna slagit larm. Här finns bland annat en 16-årig utpekad gängledare, en tolvårig pojke som är involverad i organiserad brottslighet samt en 15-årig flicka som utövat våld både mot sin egen familj och jämnåriga.

Tidningen träffar även mamman till en 14-årig narkoman, pratar med polisen och socialtjänsten samt besökt Säffle kommun där sju av de 22 utpekade barnen bor.

Hur? Tidningen har gått igenom närmare 300 dokument från förvaltningsrätten och på så sätt kartlagt barnen. Man har också undersökt statistik från polisen och brottsförebyggande rådet för att se hur ungdomsbrottsligheten har förändrats över tid.

Citat: ”Ungdomar har en mer romantiserad bild av gängkriminalitet, det är inte bara Säffle, men jargongen finns och den finns även i de andra kommunerna så det diskuterar vi också hur vi ska få bukt med.” Ellen Fredriksson, säkerhetssamordnare i Säffle kommun.

Läs här (låsta artiklar): De kriminella barnen

  • Etiketter
Kategorier
Granskning

Klimatrapportering från ett krympande län

Översvämningar till följd av stigande havsnivå, en allt vanligare syn i Skåne. Foto: Shutterstock/genrebild

Var? Landskrona Posten/HD/Sydsvenskan.

Vem? Katarina Melvinger, Erik Melkersson, Magnus Arvidsson och Cecilia Hedlund.

Vad? Tidningen berättar om Axeltofta kolonistugeområde utanför Landskrona, som planeras att läggas ned på grund av den stigande havsnivån som redan har bidragit till många översvämningar i området. För stugägarna kom beskedet som en käftsmäll.

Hur? Beskedet om Axeltofta framtid kom i samband med en presskonferens på en måndag. För reportern Magnus Arvidsson, som veckan innan gått NJCs klimatkurs för lokaljournalister, kom nyheten yrkesmässigt lägligt. Han gjorde en uppföljning som delvis inspirerats av insikter han fått på kursen, som bland annat visade att åtgärderna i Landskrona är unika.

Citat: ”Jag har varit så förtvivlad och ledsen. Nu börjar jag bli arg istället. Hur kan kommunen tillåta att det säljs stugor här samtidigt som de vill lägga ner?” Nyblivna kolonistugeägaren Saga Ukkola.

Läs här (låsta artiklar): Axeltofta läggs ned

Kategorier
Granskning

Kartlade skurkar med Foodorakläder

Foodoramunderingen, en vanlig syn i många städer. Illustration: LensGo-AI

Var? P4 Göteborg.

Vem? Reportern Josipa Kesic.

Vad? P4 Göteborg avslöjar att kriminella i återkommande fall utnyttjar matleverantören Foodoras kläder som utklädnad när de begår brott. Reportern har hittat 17 fall från domar de senaste åren där Foodorakläder förekommer, bland annat vid narkotikabrott, en skjutning och under de så kallade påskupploppen. Vidare framkommer i granskningen att det är lätt att hitta kläder och väskor från Foodora och deras konkurrenter på nätet.

Hur? Det var efter att en polis i samband med en intervju om en helt annan sak nämnt Foodoraklädernas förekomst i brott som redaktionen bestämde sig för att undersöka frågan. Reportern planerade först att begära ut domar från landets 48 tingsrätter, men efter en första test i Göteborgs tingsrätt kom svaret att de inte ansåg sig ha praktisk möjlighet att ta fram domar där Foodorakläder nämndes. Hon prövade sig då istället fram i databasen Acta Publica och fick träffar vid sökningar som ”Foodora” i kombination med ”narkotika”.

Citat: ”Vi har 6 000 bud, det innebär att även om det är en liten del så är det några väskor och jackor som läcker ut.” Daniel Gustafsson Raba, operativ chef på Foodora.

Lyssna här: Kriminella kapar Foodoras varumärke – klär ut sig till matbud

Kategorier
Granskning

Betygsjämförelse gav nya viktiga tips 

Foto: Shutterstock

Var? Nerikes Allehanda.

Vem? Jennifer Mayer och Robban Andersson.

Vad? Nerikes Allehanda har tittat på slutbetygen i nian i svenska, matematik och engelska i Örebro och jämfört skola för skola hur dessa skiljer sig från elevernas resultat på de nationella proven. Granskningen visar att nästan 30 procent av eleverna förra läsåret gick ut nian med högre slutbetyg i dessa ämnen än de presterade på de nationella proven och att det sett till alla skolor inte skiljer sig nämnvärt om de gått på privat eller kommunal skola. Men på enskilda skolor skiljer det markant mellan provresultat och slutbetyg. Här ser det alltså ut som att skolorna ägnar sig åt att dela ut så kallade glädjebetyg.

I en uppföljande publiceringen berättar flera tidigare lärare på Jensen grundskola i Örebro om hur glädjebetyg är satta i system på skolan då lärare pressas att sätta höga betyg för att anses göra ett bra jobb. Även nuvarande och tidigare elever bekräftar bilden.

Hur? Efter tidigare granskningar om grundskolan fick redaktionen tips om att betygen ser väldigt olika ut på olika Örebroskolor, något man nu bestämde sig för att kolla upp.

I samband med publiceringarna kom på kort tid ett 20-tal mejl och samtal till redaktionen om förhållandena på Jensen grundskola. I samband med att tidningen gjorde ansvarsintervjuer med skolans företrädare började det plötsligt ramla in mejl till redaktionen om hur bra det var på Jensen. Detta visade sig dock grunda sig i en uppmaning från skolan till vårdnadshavare om att kontakta NA.

Citat: ”På Jensen hade jag A eller B i spanska. Men nu, efter första året i gymnasiet, så riskerade jag att få F och fick kämpa jättemycket för att ens få godkänt.” Tidigare Jensenelev i Örebro.

Läs här (låsta artiklar): Ojämlika skolan

Kategorier
Granskning

Avslöjar en mörk bild av Uddevallaskolorna 

Foto: Shutterstock

Var? Bohuslänningen.

Vem? Nemanja Kazic, Robin Johansson, Henrik Lundbjörk och Christian Möller.

Vad? Bohuslänningen berättar att våldet, hoten och kränkningarna i Uddevallas kommunala skolor har ökat kraftigt i antal de senaste åren. Man listar flera händelser där lärare fått ta emot sparkar och slag och blivit rivna och bitna. Tidningen pratar med lärarstudenter som funderar på att byta utbildningen efter att ha praktiserat på Uddevallaskolor och träffar en sjuåring som blivit så misshandlad av andra elever att han inte längre vill gå till skolan. I ett gripande reportage möter läsarna också 19-årige Leo, som för två år sedan blev bunden och knivhuggen på en gymnasieskola i Uddevalla.

Hur? Tidningen har efter ett löfte till läsarna nyligen fördjupat sin krimbevakning med syfte att både berätta mer om hur brott påverkar den enskilda människan och samhället i stort. Efter artiklar om sexbrott i nära relation och gängkriminalitet blev det nu skolans tur.

Reportrarna begärde ut rapporter för avvikande händelser i skolan gällande både lärare och elever samt incidentrapporter för där elever och/eller vårdnadshavare använt våld eller riktat hot mot skolpersonal från 2018-2023. Därefter sammanställdes materialet och följdes upp med intervjuer och sökande efter case.

Den 19-årige Leo fick tidningen tag på genom rättshandlingarna från när fallet inträffade 2022.

Citat: ”En gravid lärare går förbi några elever efter lunchrasten och i samband med detta slår en av eleverna till läraren i ryggen med ett knytnävsslag.” Ur Uddevallaskolornas incidentrapporter.

Läs här (låsta artiklar): Våldet och hoten i Uddevallas skolor ökar kraftigt

Kategorier
Granskning

De avslöjade bedragarnas metoder

Foto: Shutterstock

Var? SVT Nyheter Dalarna.

Vem? Reportrarna Sofie Lind och Henrik Kilefors.

Vad? SVT Dalarna berättar om Ebba i Göteborg som bokat en stuga i Sälen via en annons på nätet. När hon och hennes sällskap kom fram till adressen visade det sig att stugan de hade betalt för inte existerade. I en rad efterföljande inslag berättas om hur hyresbedragarna går tillväga, och om hur svårt det är för polisen att stoppa dem, även i de fall där de åker fast och döms för brotten.

Hur? Reportrarna har intervjuat drabbade och gått igenom en rad bedrägeridomar i Sverige och Norge. Man har även undersökt falska konton som ägnar sig åt bedrägerier. I ett fall kunde man genom en bröllopsbild med bakgrundsmiljö spåra ett konto till ett par i Nederländerna. Mannen i paret visade sig ha fått sitt konto kapat av bedragarna.

En reporter ringer även upp en av bedragarna och låtsas vara intresserad av en lägenhet i Spanien. Bedragaren försöker lura reportern, som till sist ger sig tillkänna och istället vill intervjua bedragaren. Denne lägger då på.

Citat: ”Man tappar tron på mänskligheten. Jag börjar undra om man kan hyra privat längre. Man kan inte lite på folk längre, vilket är jättetråkigt.” Christoffer från Gävleborg, som erbjudits hyra samma låtsashus som Elin, men hann ana oråd innan han betalat hyran.

Titta här: Turister luras av falska uthyrningar av stugor i fjällen

Kategorier
Granskning

Granskade lönsam men farlig drogbehandling

HD 17 mars.

Var? Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan

Vem? Truls Nilsson, Hiba Abbas, Peter Ferm och Björn Lilja.

Vad? Tidningarna berättar om en rad mottagningar i Skåne som ägnar sig åt laro (läkemedelsassisterad behandling och rehabilitering av opioidmissbrukare). Granskningen visar att flera av mottagningarna tar emot patienter som inte är opiodmissbrukare, hur unga fastnat i tungt missbruk som en följd av behandlingen och om hur preparat som delats i i behandlingssyfte säljs ute på gatan. Lättheten att komma in på laro-behandling just i Skåne gör att missbrukare från hela Sverige åker dit, vilket i sin tur ger hög lönsamhet åt mottningarna.

Läsarna får också träffa anhöriga till 18-åriga ”Stina”, som dör tre månader efter att hon felaktigt skrivits in på en laroklinik. Men anmälningarna mot laro-mottagningarna tenderar att aldrig bli utredda.

Hur? När redaktionen drog igång granskningen begärde man ut alla Ivo-anmälningar kopplade till laro från de senaste tio åren. På så sätt hittade man fallet med en ung anonym kvinna som avlidit under en behandling. Genom att leta i folkbokföringen efter avlidna personer den aktuella perioden fick man ned antalet kandidater till fyra, och på så sätt kunde man hitta ”Stinas” anhöriga.

Reportrarna har också letat reda på laro-patienter utanför Systembolaget och spanat utanför mottagningarna, där man själva blivit vittnen till hur utdelad medicin bytt ägare.

Rapporteringen har lett till en politisk debatt hela vägen upp i riksdagen.

Citat: ”Jag välkomnar er granskning. För den bilden ni lyfter behöver komma fram både till beslutsfattare och till gemene man.” Kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg, Christian Orsing (M), är kritisk till hur laro fungerar i praktiken i regionen.

Läs här (låsta artiklar): Granskning: Drogklinikerna