Kategori: Granskning

Kategorier
Granskning

Granskning med obehagliga konsekvenser

Illustration: Shutterstock

Var? Sydsvenskan.

Vem? Inas Hamdan och Jonas Nyrén.

Vad? Tidningen avslöjar att Palestinademonstrationerna på söndagarna i Malmö innehåller mer än bara de budskap man ropar ut på svenska och engelska om vapenstillestånd och fred. I mikrofoner kopplade till stora högtalare ropas det på arabiska om att man inte accepterar en fredlig lösning och om att ska förstöra Tel-Aviv. Samtidigt hyllas mer eller mindre öppet företrädare för de väpnade delarna av Hamas.

Bland dem som gått med i tåget och klappat med finns kända företrädare för de palestinska föreningarna i Malmö samt Malmövänsterns vice ordförande.

Hur? Tidningen har återkommande bevakat demonstrationerna. En av reportrarna, Inas Hamdan, kan själv arabiska och har palestinska rötter, men man har även tagit hjälp av en lektor i arabiska vid Uppsala universitet för att tolka budskapen.

Granskningen fick flera rikspolitiker att reagera, men den fick också en minst sagt obehaglig konsekvens. Ett par dagar efter publiceringen dök en grupp demonstranter upp utanför Inas Hamdans bostad och ropade hotfulla saker i megafon. I Sydsvenskans nyhetspodd berättar Hamdan själv om sina upplevelser.

Citat: ”Från Irak till södra Libanon, slå, slå överallt. Det finns ingen rädsla. Stenen har blivit en kalasjnikov. Ingen fred och ingen kapitulation.” Palestinademonstrant med megafon.

Läs här (låsta artiklar): Granskning: Palestinademonstrationerna

Kategorier
Granskning

P4-avslöjande fick politikern att avgå

Foto: Shutterstock

Var? P4 Gotland.

Vem? Reportern Emma Rosdal.

Vad? Redaktionen avslöjar att regionfullmäktigeordföranden på Gotland, politikerveteranen Inger Harlevi (M), låtit regionen betala 5000 kronor för anslutningsresor till en Kretaresa som regionstyrelsen beslutat att man inte skulle delta i.

Tillsammans med tidigare kritik om att Harlevi gjort åtskilliga resor för den internationella samarbetsorganisationen Hanseförbundets räkning som hon låtit regionen betala, tvingade det veteranen att avgå.

Hur? Redan i våras kunde Helagotland.se berätta om hur Region Gotlands resande under 2023 hade återgått till samma nivåer som före pandemin. När P4 Gotland i början av juli gjorde en egen granskning av frågan tog man även fram resekostnader för enskilda politiker, där Inger Harlevi låg i topp. Det blev även tydligt att regionstyrelsen försökt få Harlevi att resa mindre i sin roll som styrelseledamot för Hanseförbundet, något denna vägrat.

När P4 Gotlands reporter gick igenom resorna mer detaljerat hittade hon Kretaresan som inträffade hösten 2022. Även om Harlevi finansierat stora delar av resan på annat sätt hade hon låtit regionen stå för anslutningsresorna. Genom att jämföra fakturorna från dessa med information om evenemanget på Kreta samt Harlevis egna uppdateringar i sociala medier kunde reportern fastslå händelseförloppet.

Citat: ”Jag är djupt besviken på den här informationen Det är oacceptabelt att någon av våra förtroendevalda åker på en sådan här resa när man fått klart och tydligt nej.” Andreas Unger, Moderaternas gruppledare och partikamrat till Harlevi.

Lyssna här:

Harlevi reste trots beslut: ”Bett henne lämna alla uppdrag”

Professorn: Harlevis agerande kan vara olagligt



Kategorier
Granskning

Svårtillgängliga vårdcentraler under lupp

AI-bild: Dall-E

Var? Borlänge Tidning.

Vem? Amanda Klevbo.

Vad? Tidningen berättar att det skiljer sig mycket mellan olika vårdcentraler i Borlänge kommun när det gäller hur lätt det är för patienterna att komma fram på telefon. Medan vårdcentralen i Domnarvet svarar på 99,5 procent av alla inkommande samtal ligger motsvarande siffror i Kvarnsveden bara på 60 procent.

Hur? Reportern har helt enkelt begärt ut informationen från Region Dalarna och intervjuat en verksamhetschef.

Citat: ”Vi har börjat hjälpas åt mellan vårdcentraler för att kunna hjälpa till över grän­serna. För att kunna hjälpa vårdcentraler som har det tufft.” Karin Florén, verksamhetschef.

Läs här (låst artikel): Stora skillnader mellan vårdcentralerna

Kategorier
Granskning

Gripande om hur Piteå övergav skolan 

AI-bild: Dall-E

Var? Piteå-Tidningen.

Vem? Emma Garpebring.

Vad? Tidningen berättar om att Piteå kommun på 2010-talet ett tag ansågs ha Sveriges bästa skola, men att något hänt på senare år. Betygen har dalat och lärare och skolledare går på knäna. Genom att jämföra barn- och utbildningsnämndens driftbudget med prisindex för kommunal verksamhet kan tidningen visa att skolan i realiteten får allt mindre pengar att röra sig med för varje år.

Hur? Tidningen blandar samtal med lärare, elever, förvaltningschefen för skolan samt ansvarigt kommunalråd med diagram som tydligt visar förändringen både i budgeten och i betygen.

Citat: ”Tidigare har man alltid pratat om att värna kärnverksamheten, att plocka från det som inte är lagstadgat. Nu är det rakt av ”budget i balans, budget i balans”. Vi bryter mot skollagen hela tiden, eleverna får inte det stöd de behöver.” Ingrid Pihl, språklärare med 30 års erfarenhet.

Läs här (låst artiklel): Piteåeleverna hör till landets billigaste

Kategorier
Granskning

De upptäckte slarv och mygel bland salongerna

Foto: Shutterstock

Var? Upsala Nya Tidning.

Vem? Åsa Karlsson och Elin Sandow.

Vad? UNT har som en del i en större artikelserie om skönhetsindustrin och vår jakt på det perfekta utseendet avslöjat hur minst tolv skönhetskliniker i Uppsala utför injektionsbehandlingar såsom fillers och botox utan tillstånd. En lag från 2021 kräver bland annat att företaget har anmält sig till vårdregistret hos Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och att den som utför ingreppen är legitimerad sjuksköterska, läkare eller tandläkare.

Många av de fuskande klinikerna skyller ifrån sig på slarv och missförstånd. Granskningen avslöjar också att det fuskas med lagkravet på att det ska två dygn mellan konsultation och behandling.

I en senare artikel avslöjar tidningen även att flera salonger erbjuder sig att skriva ”friskvård” på kvittot för skönhetsbehandlingar så att patienterna ska kunna göra skatteavdrag.

Hur? Reportrarna har fått ut en lista från Ivo på de cirka 40 kliniker i Uppsala som har anmält att de utför de aktuella ingreppen. Genom att googla, söka i sociala medier eller leta på sajten Boka Direkt har reportrarna hittat ytterligare tolv kliniker som erbjuder behandlingarna. Vidare har de wallraffat som patienter som velat ha konsultation om behandlingar.

Citat: ”Egentligen ska det enligt lagen gå två dygn mellan konsultation och din behandling, men vi kan väl säga att det här samtalet är en konsultation. Enligt lagen ska man också upplysa om alternativa behandlingar, men det finns ju inga alternativ till botox.” Anställd på skönhetsklinik i telefonsamtal med UNT:s wallraffande reporter.

Läs här (låsta artiklar:

Tolv kliniker i Uppsala utför skönhetsingrepp utan tillstånd

Salonger i Uppsala erbjuder botox och fillers som friskvård

Kategorier
Granskning

De avslöjade klädjättens skogsbluff

Foto: Shutterstock

Var? SVT Nyheter Väst.

Vem? Frida Björk, Erik Grönlund, Amanda Johnsson, Henrik Bergsten och Anja Löfman.

Vad? För två år sedan gick klädjätten Gina Tricot från Borås ut med en stor kampanj där man berättade att man skapat en helt egen skog i Danmark med hjälp av företaget Eco Tree. Bland annat tog man in influencern Bianca Ingrosso som gjorde reklam för satsningen, påstod att skogen skulle minska koldioxidutsläppen och som uppmanade kunderna att betala tio kronor extra så att skogen kunde fyllas med bikupor.

När SVT Väst följde upp hur det gått med satsningen visade det sig att Gina Tricot endast äger 503 av totalt 17 600 träd i den utpekade skogen, vilket motsvarar en yta som hade behövt vara tre gånger så stor för att få definieras som skog. Bikuporna visade sig vara två stycken.

Företaget har lagt 80 000 kronor på att låta plantera de 503 träden medan de enligt experter tros ha betalat Bianca Ingrosso mellan fem och tio miljoner för att marknadsföra projektet. I en intervju med SVT Väst medger företagets representant att det var fel att kalla satsningen en egen skog och att påståendet om att träd minskar koldioxidutsläppet bör ses över (träd binder däremot koldioxid).

Hur: För att ta reda på hur det gått med satsningen besökte SVT Väst helt enkelt Eco Trees anläggning på västra Själland och intervjuade deras representant.

Det svåra i arbetet var att få någon företrädare för Gina Tricot att ställa upp på en ansvarsintervju. I tidningen Journalisten berättar reportrarna att de endast fick tio minuters intervju efter två månaders försök och därför inte hann ställa alla frågor de hade velat. Bianca Ingrosso har varit ännu mer omöjlig och endast uttalat sig kort och skriftligt via en presskontakt.

Citat: ”Det luktar greenwashing. Med tanke på vilken påverkan som klädindustrin har på klimat och miljö tycker jag att ett sånt stort företag borde ha kunnat satsa lite mer än det här om de med gott samvete ska kunna hävda att de slår ett slag för klimat och miljö.” Matts Lindbladh, professor i skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Titta här: Gina Tricot lovade kunderna en egen skog – med hjälp av Bianca Ingrosso

Kategorier
Granskning

Ambitiös karläggning av unga kriminella

AI-bild: Dall-E

Var: Nya Wermlandstidningen, NWT.

Vem? Åsa Asplid, Viktor Sunnemark, Annika Salling och Lisa Olaison.

Vad? Tidningen har kartlagt de barn i Värmland som är på väg in i en kriminell livsstil och har hittat 22 fall där myndigheterna slagit larm. Här finns bland annat en 16-årig utpekad gängledare, en tolvårig pojke som är involverad i organiserad brottslighet samt en 15-årig flicka som utövat våld både mot sin egen familj och jämnåriga.

Tidningen träffar även mamman till en 14-årig narkoman, pratar med polisen och socialtjänsten samt besökt Säffle kommun där sju av de 22 utpekade barnen bor.

Hur? Tidningen har gått igenom närmare 300 dokument från förvaltningsrätten och på så sätt kartlagt barnen. Man har också undersökt statistik från polisen och brottsförebyggande rådet för att se hur ungdomsbrottsligheten har förändrats över tid.

Citat: ”Ungdomar har en mer romantiserad bild av gängkriminalitet, det är inte bara Säffle, men jargongen finns och den finns även i de andra kommunerna så det diskuterar vi också hur vi ska få bukt med.” Ellen Fredriksson, säkerhetssamordnare i Säffle kommun.

Läs här (låsta artiklar): De kriminella barnen

  • Etiketter
Kategorier
Granskning

Klimatrapportering från ett krympande län

Översvämningar till följd av stigande havsnivå, en allt vanligare syn i Skåne. Foto: Shutterstock/genrebild

Var? Landskrona Posten/HD/Sydsvenskan.

Vem? Katarina Melvinger, Erik Melkersson, Magnus Arvidsson och Cecilia Hedlund.

Vad? Tidningen berättar om Axeltofta kolonistugeområde utanför Landskrona, som planeras att läggas ned på grund av den stigande havsnivån som redan har bidragit till många översvämningar i området. För stugägarna kom beskedet som en käftsmäll.

Hur? Beskedet om Axeltofta framtid kom i samband med en presskonferens på en måndag. För reportern Magnus Arvidsson, som veckan innan gått NJCs klimatkurs för lokaljournalister, kom nyheten yrkesmässigt lägligt. Han gjorde en uppföljning som delvis inspirerats av insikter han fått på kursen, som bland annat visade att åtgärderna i Landskrona är unika.

Citat: ”Jag har varit så förtvivlad och ledsen. Nu börjar jag bli arg istället. Hur kan kommunen tillåta att det säljs stugor här samtidigt som de vill lägga ner?” Nyblivna kolonistugeägaren Saga Ukkola.

Läs här (låsta artiklar): Axeltofta läggs ned

Kategorier
Granskning

Kartlade skurkar med Foodorakläder

Foodoramunderingen, en vanlig syn i många städer. Illustration: LensGo-AI

Var? P4 Göteborg.

Vem? Reportern Josipa Kesic.

Vad? P4 Göteborg avslöjar att kriminella i återkommande fall utnyttjar matleverantören Foodoras kläder som utklädnad när de begår brott. Reportern har hittat 17 fall från domar de senaste åren där Foodorakläder förekommer, bland annat vid narkotikabrott, en skjutning och under de så kallade påskupploppen. Vidare framkommer i granskningen att det är lätt att hitta kläder och väskor från Foodora och deras konkurrenter på nätet.

Hur? Det var efter att en polis i samband med en intervju om en helt annan sak nämnt Foodoraklädernas förekomst i brott som redaktionen bestämde sig för att undersöka frågan. Reportern planerade först att begära ut domar från landets 48 tingsrätter, men efter en första test i Göteborgs tingsrätt kom svaret att de inte ansåg sig ha praktisk möjlighet att ta fram domar där Foodorakläder nämndes. Hon prövade sig då istället fram i databasen Acta Publica och fick träffar vid sökningar som ”Foodora” i kombination med ”narkotika”.

Citat: ”Vi har 6 000 bud, det innebär att även om det är en liten del så är det några väskor och jackor som läcker ut.” Daniel Gustafsson Raba, operativ chef på Foodora.

Lyssna här: Kriminella kapar Foodoras varumärke – klär ut sig till matbud

Kategorier
Granskning

Betygsjämförelse gav nya viktiga tips 

Foto: Shutterstock

Var? Nerikes Allehanda.

Vem? Jennifer Mayer och Robban Andersson.

Vad? Nerikes Allehanda har tittat på slutbetygen i nian i svenska, matematik och engelska i Örebro och jämfört skola för skola hur dessa skiljer sig från elevernas resultat på de nationella proven. Granskningen visar att nästan 30 procent av eleverna förra läsåret gick ut nian med högre slutbetyg i dessa ämnen än de presterade på de nationella proven och att det sett till alla skolor inte skiljer sig nämnvärt om de gått på privat eller kommunal skola. Men på enskilda skolor skiljer det markant mellan provresultat och slutbetyg. Här ser det alltså ut som att skolorna ägnar sig åt att dela ut så kallade glädjebetyg.

I en uppföljande publiceringen berättar flera tidigare lärare på Jensen grundskola i Örebro om hur glädjebetyg är satta i system på skolan då lärare pressas att sätta höga betyg för att anses göra ett bra jobb. Även nuvarande och tidigare elever bekräftar bilden.

Hur? Efter tidigare granskningar om grundskolan fick redaktionen tips om att betygen ser väldigt olika ut på olika Örebroskolor, något man nu bestämde sig för att kolla upp.

I samband med publiceringarna kom på kort tid ett 20-tal mejl och samtal till redaktionen om förhållandena på Jensen grundskola. I samband med att tidningen gjorde ansvarsintervjuer med skolans företrädare började det plötsligt ramla in mejl till redaktionen om hur bra det var på Jensen. Detta visade sig dock grunda sig i en uppmaning från skolan till vårdnadshavare om att kontakta NA.

Citat: ”På Jensen hade jag A eller B i spanska. Men nu, efter första året i gymnasiet, så riskerade jag att få F och fick kämpa jättemycket för att ens få godkänt.” Tidigare Jensenelev i Örebro.

Läs här (låsta artiklar): Ojämlika skolan