Kategorier
Reportage

Senaste veckobrevet

Journalistik i motvind

En återkommande utmaning för journalister och redaktioner är när journalistik inte uppskattas av vissa läsare, lyssnare eller tittare, som anser att vinkeln är helt fel. Som ny journalist bojkottades jag en gång av en hel by för att jag, trots att jag tagit del av deras konspirationsteorier, fortsatte att rapportera ganska positivt om en kommunal satsning. När tidningen, trots tydliga krav på att få dit en annan reporter, skickade mig till en pressträff i byn fick jag för första gången i karrären testa att verkligen stå på mig för den journalistik jag trodde på.

Flera tidningsredaktioner har de senaste veckorna gjort granskningar som inte gått hem hos alla läsare. Hit hör Västerbotten-Kurirens rapportering av den kristna friskolan Mariaskolan i Umeå, liksom Sundsvalls Tidnings djupdykning i det slutna föreningslivet vid stadens gymnasieskolor. 

Här är det lätt att bli stolt över hur redaktionerna dels vågat stå på sig och fortsatt granskningarna, dels inte dragit sig för att släppa in kritikernas röster på debatt- och insändarplats. Inget blockande av det obekväma här inte!

Apropå gymnasieföreningar var jag en gång i tiden ordförande för en sådan i barndomsstaden Söderhamn. Hela det året hade jag egen nyckel till skolan och bland annat förvarade vi hembränt i föreningsrummet. Om det skulle ha avslöjats eller ifall vi hade haft en SVT-redaktion på skolan ska vi låta vara osagt. Men faktum är att SVT Gävleborg sedan en knapp månad tillbaka har en journalistduo inbäddad på just den skolan. Fojoarkivet begav sig dit för att ta reda på mer.

Tipsa gärna om bra jobb till arkivet.fojo@lnu.se! Vi släpper tre nyhetsbrev till innan julledigheten.

Per Johansson, redaktör

Kategorier
Granskning

Tystnadskultur kring gymnasieföreningarna

Ai-bild: Dall-e, Vmake.

Var? Sundsvalls Tidning.

Vem? Reportrarna Joel Andreasson och Alfred Collin samt grafikern Robin Brink.

Vad? Tidningen rapporterar om kontroversiella intagningsriter vid Sundsvalls gymnasieföreningar. Traditionerna, som inkluderar fysiska och förnedrande inslag, har mött kritik från både skolledningen och allmänheten, medan föreningsmedlemmarna själva hävdar att inslagen har mildrats. Intervjuade berättar om att droger har letat sig in i gymnasieföreningarna och om hur föreningar kidnappar varandras nya medlemmar. En flicka ska ha förts till en lägenhet där hon tvingades titta på porr, instängd i ett rum med 15 killar.

Hur? Reportrarna har pratat med föreningsmedlemmar och skolpersonal samt även fått tillgång till en del av föreningarnas arkiv. Till en början var det svårt att få tidigare medlemmar och lärare att vilja prata om föreningarna öppet eller ens anonymt. Men efter ett tag lossnade arbetet.

Den kritik man har fått mot rapporteringen upplever man främst kommer från gymnasieföreningarna själva, medan övrig respons mest har varit positiv

Citat: “Allt ska vara i något slags högtidligt skimmer. Det ska vara upphöjt på något sätt. ”Det finns ganska sadistiska undertoner. Man märker att vissa av dem som är med i föreningen går igång på att ha kontrollen och kan ta lite egna initiativ under tiden.” Tidigare föreningsmedlem beskriver nollningen.

Läs här (låsta artiklar):

Förnedring och sexism när unga ”nollas”

Artikelserie – Gymnasieföreningarna



Kategorier
Granskning

Avslöjade skolan där evolutionen är en åsikt

Ai-illustration: Dall-e

Var? Västerbottens-Kuriren.

Vem? Reportern Elin Turborn och Annakarin Drugge, foto/illustrationer.

Vad? Tidningen berättar om den kristna friskolan Mariaskolan i Umeå, som fått kritik från Skolinspektionen för att ha ovetenskaplig undervisning med kopplingar till Bibeln. I en granskning kan tidningen nu visa att skolans rektor är en känd kreationist, det vill säga förespråkare av Bibelns skapelseberättelse. Bland annat finns Youtubefilmer där rektorn, som även är NO-lärare på skolan, föreläser om ämnet. VK:s granskning visar att evolutionsläran presenteras som en teori snarare än som vetenskapligt bevisad fakta i undervisningen.

Vidare visar granskningen hur skolan, som själv kallar sig fristående, är starkt kopplad till Sackeuskyrkan i Umeå och det bibeltrogna samfundet Evangelisk Luthersk Mission.

Hur? Efter att ha rapporterat om Skolinspektionens kritik och fått tips om att rektorn hade en blogg, bestämde sig tidningen för att titta närmare på Mariaskolan och dess huvudman.

Reportern Elin Turborn berättar att hon har fått både ris och ros för granskningen. Kritikerna menar att vi har religionsfrihet i Sverige och att VK inte ska lägga sig i folks tro. De har inte förstått att granskningen handlar om att tron har påverkat undervisningen, vilket bryter mot skollagen. Andra kritiker har försökt övertyga reportern med argument mot evolutionsläran till förmån för skapelseberättelsen.

Citat: ”Jag tror inte kristendo­men eller kristna skolor hör till dagens stora problem. Något som VK:s massiva kampanj annars kan ge sken av. Jag tror tvärtom att av­kristningen och aktivistisk ateism starkt medverkat till många problem.” Ur insändare från före detta rektor vid Mariaskolan.

Läs här (låsta artiklar):

Rektor på Umeåskola ifrågasätter evolutionsteorin – hans elever tror att jorden är 6000 år

Artikelserie – Den skapelsetrogna skolan


Kategorier
Okategoriserade

De flyttade in på gymnasieskolan

Stefan och Madlyn i sin lilla studio, Foto: Per Johansson

Var? SVT Nyheter Gävleborg.

Vem? Reportrarna Stefan Larsson och Madlyn Alabdullah.

Vad? Under fem veckor har SVT Gävleborg bildat en liten redaktion inne på Staffangymnasiet i Söderhamn. Detta är ett initiativ för att komma närmare unga tittare och skapa fler och bättre nyheter om och för unga.

Hur? Fojoarkivet besökte Staffangymnasiet för att ta reda på mer. Stefan och Madlyn, båda 28 år, tror att de valdes ut för uppdraget eftersom de är yngst på redaktionen, men de upplever också att deras olikheter gör att de kompletterar varandra väl. Madlyn har, till skillnad från Stefan, ingen egen erfarenhet av att ha gått på ett svenskt gymnasium. Däremot har hon, liksom många av eleverna, en ickesvensk bakgrund och har under de första veckorna pratat en hel del både arabiska och ukrainska.

Första dagen höll reportrarna ett litet möte för eleverna nere i kapprummet, men därefter har kontakterna skett mer informellt. Ibland kommer elever in i det lilla mötesrummet där redaktionen håller till, eller så söker reportrarna själva upp elever i matsalen och korridorerna. Kontakten blir enklare för varje vecka, och relationen med eleverna stärks, förklarar Madlyn och Stefan.

När reportrarna skulle göra ett reportage om vaperökning efterlyste de personer på Instagram. Då fick de napp, bland annat i form av 16-åriga Ameli, som är beroende av vape och nu vill varna andra för att börja röka. Ameli är en person de aldrig skulle ha fått tag på om de inte varit på plats i skolan, förklarar reportrarna. Hon kom förbi flera gånger och pratade innan hon till slut bestämde sig för att ställa upp framför kameran.

Rektor Ann-Charlotte Låks ångrar inte att hon släppte in SVT på skolan. Hon är medveten om att det kan leda till både positiva och negativa nyheter om skolan, men poängterar att det är journalisterna och inte hon som bestämmer vad som ska rapporteras – vilket naturligtvis också varit ett krav från SVT:s sida.

Titta här:

Ameli, 16, varnar för vapes: ”Ni kommer ångra er”

Samlingssida – SVT inifrån skolan

Kategorier
Granskning Grävande reportage

Gripande om flickorna på SIS-hemmet 

Ai-bild: Dall-e

Var? Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Vem? Jessica Ziegerer, Magnus Arvidsson, Izabell Martinsson, Caroline Hammargren samt Emil Langvad, foto och Petter Bjerregaard, illustration.

Vad? I augusti mördades 14-åriga Emilia på en bangård i Landskrona. Två flickor som Emilia hade lärt känna på ett SIS-hem är misstänkta för att ligga bakom hennes död. I ett oerhört välskrivet och gripande reportage har HD och Sydsvenskan kartlagt de tre flickornas liv genom socialtjänstärenden, LVU-domar och placeringar fram till den fruktansvärda dagen i augusti.

Kartläggningen visar hur myndigheterna kort före mordet placerar två av flickorna hemma hos de biologiska mammor som man tidigare kommit fram till var olämpliga vårdnadshavare för tillfället.

Hur? Reportrarna har träffat och pratat med många personer som funnits i flickornas närhet i olika perioder. De har bidragit med egna upplevelser men även dokument, sms och chattar i sociala medier. Reportrarna har försökt kolla alla uppgifter så långt det har gått. Förutom domar i förvaltnings- och kammarrätt har man begärt ut hela akter kring dessa mål. Med hjälp av fullmakter har man även kommit över en del dokument från flickornas hemkommuner.

Publiceringen har varit svår eftersom researchen resulterat en massa känsliga uppgifter om de tre flickorna. Reportern Jessica Ziegerer berättar att man utifrån de pressetiska reglerna noga övervägt formuleringar och valt bort en mängd detaljer.

När publiceringen fick insändarkritik för att vara för närgången svarade HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl såhär.

Citat: ”Jag var dum. Jag skulle sagt nej, att de skulle ge henne vård först. Men jag hade också saknat min dotter. Hon är ju min dotter.” Mamman till 13-åriga ”Jasmine” om när socialen lämnade dottern hos henne kort tid före mordet.

Läs här (låsta artiklar):

Flickornas liv före mordet: ”Någonstans visste jag att det skulle gå åt helvete”

Placerade barnen hos olämpliga föräldrar – så svarar kommunerna

Fullt på Sis – fem veckors väntetid för att låsa in mordmisstänkt 13-åring

Kategorier
Granskning

Ambitiöst om barns kriminalitet

Ai-bild: Dall-e

Var? SVT Nyheter Väst.

Vem? Maria Phillips, Andreas Andersson, Arvid Brandström och Alva Olsson.

Vad? SVT Nyheter Väst berättar bland annat om hur en fritidsgård larmat om att en 14-årig pojke dykt upp beväpnad den 2 oktober i år. Trots larmet var pojken fri två dagar senare då han misstänks ha varit med och kastat handgranater vid bostäder i Angered och Partille.

Redaktionen har också pratat med experter som ger tips till föräldrar på varningstecken de ska titta efter om det befarar att deras barn gett sig in i kriminalitet. Och som en bonus bjuder SVT Västs reporter på en lektion i gängspråk.

Hur? I fallet med den 14-årige pojken har journalisterna tittat på LVU-domar och en färsk LVU-ansökan från pojkens kommun där larmet från fritidsgården omnämns. Man har även pratat med en person vid fritidsgården.

Citat: ”Jag tycker att man ska våga ta i de svåra frågorna. Hellre att man har en ungdom som är lite arg på en, än att man har en ungdom som hamnar i gängkriminalitet.” Emmie Roos, handläggare på socialtjänsten på Hisingen i Göteborg.

Läs och titta här:

Vapenlarmet om 14-åringen från fritidsgården – två dagar före handgranatsdådet

Orostecknen att se upp med: Då är ditt barn på väg in i kriminalitet

Kategorier
Datajournalistik Granskning

Snygg kartläggning av tågeländet

AI-bild: Dall-e

Var? Sydöstran.

Vem? Matilda Ohlsson och Helena Bengtsson.

Vad? I en serie artiklar berättar Sydöstran om att över vart fjärde Öresundståg med destination Blekinge har varit försenat under 2024. En stor anledning är att driftledningen prioriterar andra andra tåg framför Blekingetågen vid avgöranden om vilket tåg som ska släppas fram först på spåren. En annan orsak är en dramatisk ökning av det så kallade spårspringet, det vill säga förekomst av obehöriga i spårområdet.

Efter tidningens publiceringar har riksdagsledamoten från Blekinge län Magnus Manhammar (S) krävt omedelbara åtgärder från regeringen.

Hur? Tidningen har begärt ut data från Trafikverket om alla tågavgångar och ankomster i Blekinge och Skåne för Öresundståg och Krösnabanan från januari 2019 till juli 2024. Det blev en databas med tre miljoner tågturer. Efter att ha begärt ut orsaker till förseningar har man kompletterat databasen med dessa. Vid analysen har man betraktat ett tåg som försenat om det kommit fram minst fem minuter efter angiven ankomsttid.

Citat: ”Vi åker alltid en timme före det är tänkt. Inte bara ifall ifall det händer något – för det händer ofta något.” Birgitta Eklund, tågresenär.

Läs här (låsta artiklar): Sydöstran granskar: Vart fjärde Öresundståg till Blekinge är försenat

Kategorier
Granskning

GPS-uppgifter avslöjade kommuntoppen 

Kommunalrådens vita Volkswagen på avvägar. Ai-bild: Dall-E

Var? P4 Uppland.

Vem? Reportern Hugo Miller.

Vad? Redaktionen avslöjar att Fabian Sjöberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Östhammars kommun mot reglerna regelbundet har använt den tjänstebil han delar med två andra privat. Han ska bland annat ha tagit bilen till ett nyårsfirande 45 minuters bilresa från Östhammar, besökt flera av sina släktingar och gjort ett 30-tal turer till en Stormarknad i Uppsala, en resa på 13 mil tur och retur. Vidare har bilen körts till Arlanda en handfull gånger.

P4 Uppland har låtit en privatekonom titta på frågan, och denne kommer fram till att Sjöberg sparat runt 50 000 kronor om året på tjuvlånen jämfört med om han haft privatbil eller en tjänstebil med förmånsbeskattning för privat användning.

Själv har Sjöberg bett om ursäkt och hänvisat till att han att han inte fått några instruktioner om hur bilen fick användas. Sjöberg är nu polisanmäld och bilen överförd till den allmänna bilpoolen för kommunanställda.

Hur? Efter att redaktionen fick tips om att Sjöberg verkade använda tjänstebilen som om den vore hans egen begärde reportern ut uppgifter från bilens så kallade GPS-puck, som registrerat alla resor med bilen. Pucken hade registrerat cirka 1000 resor med datum startadress och slutadress. Efter att reportern tagit bort de cirka hundra resor som de båda andra användarna hade rapporterat in återstod Sjöbergs cirka 900 orapporterade resor att granska.

Anmärkningsvärt är att Sjöberg en månad efter avslöjandet ännu inte ställt upp för en riktig intervju i P4 Uppland. Dessa har fått nöja sig med ett skriftligt uttalande. Sjöberg har däremot både intervjuats av Upsala Nya Tidning och bett om ursäkt i kommunfullmäktige. Bra i och för sig att han ställt upp i UNT, men det hade varit bättre med deras egen mer detaljinsatta reporter menar man vid P4 Uppland.

Citat: ”Är det så att han nyttjar den här bilen privat så är det en ganska tydlig form av korruption att han använder sin maktställning att sno åt sig ekonomiska fördelar på skattebetalarnas bekostnad.” Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt på Uppsala Universitet.

Lyssna här: Kommunalrådets bilresor

Kategorier
Granskning

De följde upp rapport om viktigt ämne

Ai-bild: Dall-E

Var? P4 Värmland.

Vem? Amanda Moln och Elias Andersson.

Vad och hur? Redaktionen berättar om en rapport från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som har granskat regionernas och kommunernas arbete med att försöka upptäcka våld i relation eller hedersvåld hos kvinnor som besöker dessa myndigheter. Rapporten visar bland annat att region Värmland är tredje sämst i landet på att undersöka om kvinnor som besöker vården är utsatta.

I uppföljande reportage berättar P4 Värmland bland annat om patienten Evelina, som flera gånger sökte vård utan att någon läkare frågade om hon var utsatt för våld hemma. Men här finns också det positiva exemplet med läkaren Lucia som kallade en kvinnlig patient hon misstänkte var utsatt för våld till upprepade påhittade kontroller för få en chans att hjälpa denna.

Citat: ”Läkaren som tog emot mig såg ju att jag skakade och att det här var något helt annat. Men just då vågade jag inte öppna mig om de övergrepp som jag just då var utsatt för.” Patienten Evelina.

Lyssna här: Vårdcentraler brister i arbetet med våld i nära relation

Kategorier
Okategoriserade

Lär dig hitta EU-vinkeln

Kristina Hansén och Theodor Bondestam, nöjda kursdeltagare. Foto: Fojo

Är du en ny journalist som kämpar med att hitta EU-vinkeln i din rapportering? Känner du dig överväldigad av komplexiteten i EU:s beslutsfattande? Medieinstitutet Fojos ”Crash course för nya journalister” kan vara precis vad du letar efter.

Fojos kostnadsfria tre-dagars kurs är speciellt utformad för journalister som är i början av sin karriär, med mindre än tre års arbetslivserfarenhet.

– Många journalister känner sig skrämda av EU, men vad de inte inser är att det finns experter som är mer än villiga att dela med sig av sin kunskap. Mitt mål är att avmystifiera EU:s processer och ge unga journalister i början av sina karriärer möjlighet att närma sig dessa ämnen med självförtroende, förklarar kursledaren Jacob Hederos.

Kristina Hansén, EU- och politikreporter för Land Lantbruk, gick kursen förra året.
– Jordbruk och EU-politik är djupt sammanlänkade. Efter kursen kunde jag bättre förstå komplexiteten bakom de beslut som fattas och göra rapporteringen mer relevant för de lantbrukare som påverkas av besluten i sin vardag.

Theodor Bondestam, idag frilans, arbetade på HD Sydsvenskan då han gick kursen. Han beskriver den som lärorik.
– Jag var inte särskilt kunnig om EU-frågor, men efter kursen kände jag mig tillräckligt självsäker för att ringa kontakter i Bryssel så att jag kunde ta med värdefulla EU-insikter till min regionala publik i Sverige.

Kursen fokuserar på praktiska färdigheter, vilket hjälper deltagarna att snabbt hitta EU-vinklar som andra kanske förbiser.
– Det utvidgade verkligen mitt perspektiv. Jag skrev en artikel om EU-regler och dess nya ”frukostlag” som påverkar lokala marmeladfabriker. Det är givande att se hur dessa historier påverkar lokalt samtidigt som de kopplas till större EU-beslut, säger Theodor Bondestam.

Kursen äger rum i Stockholm 27 – 29 november. Efteråt finns möjlighet att ansöka till en fördjupningskurs i Bryssel i mars. Sista ansökningsdag är 28 oktober.

Mer information och länk till ansökan här!