Kategorier
Reportage

Senaste veckobrevet

Att rapportera om det
svåraste av ämnen

De senaste veckorna har ett drygt tiotal svenska lokaltidningar publicerat angelägna reportage på det tunga ämnet suicid. 

Trots att cirka 1 500 svenskar varje år tar sina liv är suicid ett ämne som media historiskt undvikit att närma sig. När BLT den 17–18 november ägnar totalt hela åtta sidor åt suicid och psykisk ohälsa konstaterar ansvarig utgivare Mimmi Karlsson-Bernfalk att det är en oerhört viktig publicering, men att tidningen kanske skulle ha tänkt annorlunda för tio år sedan. Att så många andra redaktioner nästan samtidigt gör liknande publiceringar visar tydligt att media nu har förstått att självmord inte är ett ämne som kan tigas ihjäl.

Våga diskutera ämnet, är också det vanligaste budskapet från självmordsanhöriga när de intervjuas, och forskarna håller med. Här har media en viktig uppgift, men också ett stort ansvar. Både BLT och Söderhamns-Kuriren, som står för ett annat av veckans exempel, berättar att de noga har studerat rekommendationerna kring suicidrapportering inför sina publiceringar.  Sådana har såväl WHO som Medieombudsmannen tagit fram. Bland annat heter det att man ska undvika att berätta om självmordsmetoder, något som ofta missas även i för övrigt genomtänkta och bra publiceringar. En färsk fällning i MEN påminner oss också om den publicistiska regeln om att medier bör iaktta stor försiktighet vid rapportering om självmord och självmordsförsök. 

Med veckans tre exempel åtföljda av erfarenheter från redaktionerna hoppas vi ändå att fler journalister inspireras att ge sig på det kanske svåraste av ämnen!

Men först, som rekommenderat vid suicidrapportering, här finns stöd för den som själv behöver hjälp eller har behov av att prata.

Kategorier
Reportage

Angelägen rapportering bortom torra siffror

BLT 17 november.

Var? Blekinge Läns Tidning, BLT.

Vem? Reportern Christian Hylse och fotografen Marcus Palmgren.

Vad? Tidningen publicerar flera artiklar om suicid under två dagar. Här får vi träffa föräldrarna och systern till 24-åriga Filip som inte blev tagen på allvar när han sökte hjälp för sina självmordstankar. Några veckor senare var han död. Men tidningen berättar också om 25-åriga Josefin som efter flera självmordsförsök äntligen ser ljusare på livet samt om det suicidpreventiva arbetet i Blekinge. Slutligen sticker tidningen hål på en rad myter om suicid, till exempel att den som pratar om att ta livet av sig aldrig gör det.

Hur? Chefredaktören Mimmi Karlsson-Bernfalk har länge tyckt att tidningen borde uppmärksamma självmord bland unga som upplever att de inte fått rätt hjälp inom psykvården. För redaktionen var det viktigt att ge reporter och fotograf gott om tid att skapa förtroende hos de anhöriga. Resultatet blev vad hon själv beskriver som kött och blod istället för torra siffror och statistik. Reportern Christian Hylse berättar att det var en stor utmaning att låta de anhöriga få berätta sin historia om sonen som inte fick hjälp samtidigt som han ville förmedla till allmänheten att det finns hjälp att få och att vården faktiskt klarar av att hjälpa de flesta som söker hjälp.

Citat: ”Om vi bara kan hjälpa en person, en enda människa, med vår historia så räcker det. Vi tror att Filip hade önskat det också. Det är för hans skull vi berättar.” Patrik Örsnäs, pappa till 24-åriga Filip.

Läs här (låsta artiklar): Filip från Ronneby tog sitt liv efter flera rop på hjälp

Kategorier
Reportage

De lät 22-åringen berätta – efter sin död

Foto: Shutterstock

Var? Söderhamns-Kuriren.

Vem? Reportern Felicia Andersson.

Vad? Tidningen träffar mamman till den tidigare missbrukaren Maja, som i våras tog livet av sig bra några dagar före sin 23-årsdag. Trots att fyra personer om dagen begår självmord i Sverige och trots att självmordsanhöriga erfarenhetsmässigt är en riskgrupp för suicid vittnar Majas mamma om hur lite stöd hon har fått från kommunen och regionen efter händelsen. Region Gävleborg medger i intervju med tidningen att man sticker ut negativt när det gäller suicid.

I artikeln citeras även Maja själv från en intervju gjord våren 2021, då hon var tillfälligt drogfri men kämpade med sitt missbruk. ”Min största rädsla är att jag kommer ta mitt liv”, säger hon, vilket visar hur illa uttrycket att någon ”väljer att ta sitt liv” stämmer med verkligheten.

Hur? Tidningen har i flera år rapporterat flitigt om att många unga i Söderhamns kommun dör till följd av missbruk. Maja och hennes anhöriga är bara några av alla drabbade tidningen har haft kontakt med.

När Maja intervjuades 2021 kallades hon ”Alex” i tidningen och artikeln handlade om hur hennes pappa kämpade för att få till ett beslut om tvångsvård från kommunen. Beslutet att efter Majas död berätta att det var hon som dolde sig bakom det fingerade namnet var inte publicistiskt enkelt. Men efter att ha pratat med både Majas föräldrar som ville att hennes namn skulle offentliggöras valde tidningen den vägen.

Reportern Felicia Andersson tycker att det har underlättat arbetet att hela tiden vara transparent mot de anhöriga med vilken sorts reportage hon har velat skriva. Hon pekar också på det viktiga med att inte bara den intervjuade familjemedlemmen, utan alla de närmast anhöriga, ska vara okej med att namn och bild på den döda publiceras. Hon har även varit mån om att informera alla berörda om när artikeln skulle publiceras. Allt för att förvalta det förtroende hon har fått och göra jobbet på ett värdigt sätt.

Citat: ”Det känns som att kroppen är ett skal. Jag har kroppen, men det är som ett stort, svart hål inom mig. Det är något som fattas.” Elisabeth Brolin, mamma till 22-åriga Maja.

Läs här (låsta artiklar): Dottern dog i suicid – mamma Elisabeth önskar mer stöd till efterlevarna

Kategorier
Reportage

Berörade om svårigheten att få hjälp

Foto: Shutterstock

Var? Bohuslänningen.

Vem? Reportern Elle Carlsson och fotografen Julia Forsberg.

Vad? Tidningen berättar om 25-åriga ”Alice” som bad vården om hjälp efter ett självmordsförsök. Det skulle dock dröja tio veckor innan hon fick träffa någon inom öppenvården. Med i reportaget är även ”Alice” mamma, som trots att hon är sjukskriven är den som tvingas ta ansvaret för dotterns medicinering.

Hur? Det var efter att ”Alice” mamma kontaktat tidningen för att slå larm om hur dåligt öppenvården fungerade som tidningen började titta på fallet.

För reportern Elle Carlsson handlade arbetet hela tiden om en balansering mellan att fånga läsaren och att undvika sensationsjournalistik och detaljer som antingen identifierade vem ”Alice” var eller triggade människor med egna suicidtankar. För att ytterligare skydda identiteten för personerna i reportaget användes modeller vid fotograferingen.

En annan viktig uppgift var att söka dokumentation som kunde bekräfta de uppgifter som ”Alice” och hennes mamma lämnade om vården. I ett par fall fick anklagelser utlämnas eftersom de inte gick att bekräfta.

Precis som Söderhamns-Kurirens reporter pekar Elle Carlsson också på vikten av att förvalta det förtroendet hon fått och att vara tydlig inför intervjupersonerna med vad hon skulle skriva.

Citat: ”De kanske kunde ringa och kol- la om jag levde i alla fall. Det jobbi- gaste är att hela tiden gå i ovisshet. Har de glömt av mig? Har jag ham-nat mellan stolarna?” 25-åriga ”Alice”.

Läs här: Alice, 25, försökte ta sitt liv: ”Ett helvete att få någon hjälp”

Kategorier
Granskning

Förvandlade mothugget till ett bemötande

Foto: Shutterstock

Var? Norran.

Vem? Reportern Wilhelm Sandelin Anton.

Vad? Tidningen berättar om det misstänkta pyramidspelsföretaget IM Academy, som riktar sig till ungdomar, och som nu har blivit stort i Skellefteå. Bland annat har tidningen intervjuat två mammor vars tonårssöner värvats till företaget och som anser att sönerna visat tecken på att vara hjärntvättade.

Tidigare har bland annat P4 Sjuhärad granskat samma företag.

När Norran försökte få ett bemötande av IM Academy vägrade dess företrädare att svara på några frågor. Men när företaget i ett inlägg på Tiktok anklagade tidningen och övriga medier för att vara ”crap, shit, garbage och bullshit” och även tog upp den kritik man själv hade fått, fick tidningen sin chans att publicera ett bemötande.

Hur? Granskningen började med att en av de oroliga mammorna kontaktade tidningen. En utmaning med att granska ett utpekat pyramidspel är att det är svårt att bevisa att anklagelserna stämmer. För reportern Wilhelm Sandelin Anton blev det viktigt att formulera sig på ett sätt så att han inte kom med anklagelser han inte hade bevis för. Men han kunde luta sig mycket mot att tillsyndsmyndigheter i Sverige och många andra länder hade satt upp företaget på sina varningslistor.

Reportern hade också nytta av att ha rapporterat om ett misstänkt pyramidspel tidigare, samt av att ta del av P4 Sjuhärads och Svenska Dagbladets rapporteringar om IM Academy.

Citat: ”Han är jättesvår att prata med och jag har verkligen gjort mitt bäs- ta för att lirka ur honom in- formation. Han tror stenhårt på att han kommer bli förmögen.” Mamma till 17-årig pojke som värvats av företaget.

Läs här (låsta artiklar): Misstänkt pyramidspel sprids bland ungdomar

Kategorier
Granskning

Visselblåsarens uppgifter fällde vd:n

Kraftstaden uppmuntrar själva till visselblåsning på sin hemsida.

Var? P4 Väst.

Vem? Reportrarna Emil Moberg Lundén, Dino Jasarovic och Skoob Salihi .

Vad? P4 har i ett antal publiceringar granskat det kommunala bolaget Kraftstaden i Trollhättan. Bland annat har man kunnat berätta hur en chef inom företaget fick hyra en attraktiv butikslokal och senare fick företagets hjälp med att marknadsföra sin verksamhet. Redaktionen har även kunnat lyfta anklagelser om fler tveksamma hyresavtal samt en infekterad arbetsmiljö.

En intern granskning tillsattes i samband med rapporteringen och nu har företagets vd fått sparken.

Hur? Redaktionen fick in ett fem sidor långt visselblåsarbrev som beskrev oegentligheter inom Kraftstaden. Där riktades kritik mot VD:n, ledningsgruppen och ett antal chefer i bolaget. När reportrarna skulle börja kontrollera uppgifterna var det en utmaning att få tillräckligt många att prata. Men det underlättade när reportrarna förklarade Sveriges Radios arbetsmetoder och informerade om källskyddets tyngd. I takt med att fler pratade kom nya uppgifter fram, vilket ledde till nya publiceringar.

Citat: ”Vi konstaterar att det behövs ett nytt ledarskap i bolaget. Du kommer nog inte få så mycket andra svar idag.” Kraftstadens styrelseordförande Ricky Karlsson (KD) på reporterns fråga om varför vd:n fått sparken.

Lyssna här (flera inslag): Vd på kommunalt bolag gav chef attraktivt hyreskontrakt

Kategorier
Granskning

De granskade de omtalade utvisningarna 

Foto: Shutterstock

Var? SVT Nyheter Skåne.

Vem? Reportrarna Natalie Medic och Otto Johansson.

Vad? Redaktionen berättar om en man som efter att ha dömts till fängelse för grova våldtäkter i Malmö 2017 skulle utvisas till Syrien. Mannen skickades dock tillbaka till Sverige redan efter fyra dagar efter att först ha avvikit under en mellanlandning i Turkiet och sedan ha försökt ta sig in i EU illegalt.

Redaktionen har tittat på 73 fall av där personer som dömts till utvisning till Syrien har avtjänat sina fängelsestraff. Granskningen visar att nästan tre av fyra av de utvisade fortfarande finns kvar i Sverige. Ibland är orsaken att de helt enkelt vägrat gå med på att utvisningen ska verkställas. Flera av personerna har ställt upp i intervjuer i granskningen.

Hur? Det var i samband med att redaktionen började titta på vad som egentligen hade hänt med den våldtäktsdömda mannen i Malmö som man upptäckte hur han kommit tillbaka till Sverige omedelbart efter utvisningen. Efter detta bestämde sig redaktionen för att granska utvisningsbeslut av syrier på ett vidare plan. Detta inte minst eftersom båda politiska blocken har pekat på att fler brottslingar med utländskt medborgarskap ska utvisas.

Under granskningen kontaktades alla inblandade som reportrarna lyckades hitta kontaktvägar till, via brev, sociala medier, telefon eller via ombud. Många fler än de hade trott var villiga att låta sig intervjuas. De befann sig i utsatta situationer och reportrarna upplevde att de välkomnade att någon lyssnade på deras historia, även om de visste om syftet med granskningen.

Citat: ”Jag kan tänka mig att resa vart som helst, till helvetet. Men jag åker inte till syriska regimen, punkt slut.” 29-årig man som har avtjänat fängelsestraff för våldtäkt och nu väntar på utvisning.

Se här (flera inslag): Dömdes för grova våldtäkter – var utvisad i fyra dagar

Kategorier
Granskning

Tog AI till hjälp för att avslöja nyhetsjätten

Foto: Per Johansson

Var? Sydsvenskan/Helsingborgs Dagblad.

Vem? Reportern Inas Hamdan.

Vad? Genom att låta AI-tjänsten Chat GPT analysera Al Jazeeras senaste 100 publiceringar om Sverige kan Sydsvenskan och HD avslöja att nyhetskanalen gång på gång sprider vilseledande och felaktig information om Sverige. Ungefär hälften av publiceringarna handlar till exempel om koranbränningar med fokus på omvärldens fördömanden av dessa.

Hur? Inas Hamdan är själv arabiskspråkig Al Jazeera-konsument. Efter att desinformationskampanjen mot Sverige drog igång för snart två år sedan märkte hon hur även Al Jazeeras Sverigebild smittades av kampanjen. Eftersom Sverige är kanalens största land utanför arabvärlden och många av tittarna finns i Skåne bestämde hon sig för att granska saken närmare. Inas Hamdan tycker att AI var ett perfekt sätt att göra det på, och hon tror att särskilt mindre redaktioner slulle tjäna på att integrera AI i sitt arbete.

– Det är inte svårt, det är lättillgängligt och man kan lära sig i egen takt, berättar hon.

Citat: ”Jag blev avbruten flera gånger, och det var mycket svårt att föra en diskussion. Det matades på väldigt kraftigt med propaganda av en person som inte hade någon aning om vad som gäller i Sverige.” Svenske statsvetaren Sten Widmalm om att bli intrevjuad i Al Jazeera.

Läs här (låst artikel): Så får Al Jazeera ryktena om Sverige att explodera

Kategorier
Granskning

Goda kontakter grunden till arvodesavslöjande

Var? P4 Blekinge.

Vem? Reportern Tor Jonsson.

Vad? P4 Blekinge avslöjar att en nämndordförande i Ronneby kommun i flera år har tagit ut arvoden för extraarbete, trots att det jobb hon har utfört ingår i hennes redan arvoderade uppdrag som nämndordförande. Dubbelarvoderingen har kunnat fortgå eftersom en oppositionspolitiker hela tiden har godkänt hennes räkningar. Den aktuella politikern har nu tagit time out, och en granskning ska göras av kommunens politikerarvoden.

Hur? Tor Jonsson är den på redaktionen som har extraansvar för att bevaka Ronneby kommun. Han har därför lagt mycket tid på att lära känna många politiker och tjänstemän. Tack vare sina kontakter kunde han höra snacket om att kommunens politikerarvoden var röriga. Efter att ha begärt ut handlingar och börjat granska samtliga politikers arvoden märkte han att den aktuella nämndordföranden stack ut.

Citat: ”Det sticker väl i ögonen en del när man vet hur kommunens ekonomi har sett ut och hur man har hanterat nämnderna.” Oppositionspolitikern Ola Robertsson (S) om den dubbla arvoderingen.

Lyssna här: Skolpolitikerns arvoden

Kategorier
Granskning

Konsten att intervjua en sexköpare

Foto: Shutterstock

Var? TTELA.

Vem? Reportern Rebecca Jansson.

Vad? TTELA har kartlagt de män som har åkt fast för sexköp i tidningens spridningsområde. Bland torskarna finns läkare, småbarnsföräldrar, egenföretagare och arbetslösa och sexköpen har skett såväl på hotell som i lägenheter och bilar. I samband med granskningen intervjuas ”Erik”, som efter att ha åkt fast har bestämt sig för att försöka träffa kvinnor på traditionellt sätt istället. Han berättar att det var ensamhet som drev honom till brottet, och att han inte tänkt på kvinnorna som offer. Han säger samtidigt att han ångrar sina sexköp eftersom de inte hjälpte mot hans problem.

Hur? Reportern låter ”Erik” tala öppet, men fegar inte när det gäller att ställa faktabaserade motfrågor när han påstår saker som att kvinnorna inte har gjort det för pengarna utan för att de flesta gjort det ”för skoj”. Hon låter också en sexbrottsutredare analysera och kommentera intervjusvaren för att begripliggöra bilden av hur sexköpare ser på sina brott.

Citat: ”Klassiskt att han ser tjejerna som att de gillar att ha sex och gör det för skojs skull. Det är ingen som gör det, det är skitsnack. Det är typiskt försvar inför sig själv att intala sig det här.” Sexbrottsutredaren Stefan Adamsson.

Läs här (låst artikel): Erik köpte sex i flera år: ”Det är deras jobb liksom”