Kategorier
Reportage

Senaste veckobrevet

Mygel på fyra hjul  

”Den undersökande journalistiken är så oerhört viktig. När vi gjorde filmen gav det mig en bra inblick i hur journalister ibland måste jobba, hur det handlar om att gå igenom papper och gräva i arkiv. Det är nog därför det är svårt att skildra vardagligt journalistiskt arbete på film. Det är svårt att dramatisera det.”

Orden är den brittiska filmstjärnan Keira Knightleys, och hon yttrade dem i samband med lanseringen av verklighetsbaserade filmen ”Boston strangler”, där hon spelar en av två granskande journalister som avslöjar polisens misstag under jakten på en seriemördare.

Att det ligger beundransvärt arbete bakom många journalistiska avslöjanden är vi på Fojoarkivet de första att hålla med om. Några av dessa arbeten får vi veta mer om nästa vecka, när Gräv i Karlstad kickar igång. Vår redaktör Per Johansson finns på plats, så passa på att tycka till om Fojoarkivet och tipsa om bra jobb att uppmärksamma. Och missa för all del inte presentationerna av de guldspadenominerade i Fojoarkivets favoritkategorier Etermedia lokal och Mindre dagstidning.

I väntan på det passar vi på att titta på tre journalistiska arbeten som granskar mygel kopplade till bussar och bilar. Norrtälje Tidning har granskat facebookgruppen som till synes tagit över taximarknaden i Roslagen, P4 Gävleborg har tittat närmare på de unga män som ligger bakom en bluffhärva med begagnade bilar medan  Borås Tidning har tagit omtag på en lika långdragen som mångfacetterad härva kring ett  bussbolags uppgång och fall.

Extra cred ger vi förstås till P4 Gävleborg och Norrtälje Tidning som kom ihåg att tipsa oss om sina jobb. Gör det du också! Vi nås numera på fojo.arkivet@lnu.se.

Tidigare nyhetsbrev hittar du här

Kategorier
Granskning

De granskade svarttaxigruppen på FB

Gruppens facebooksida

Var? Norrtelje Tidning

Vem? Reportrarna Jenny Nyman och Victoria Sid

Vad? Tidningen berättar om facebookgruppen ”Vem kör runt i Roslagen ikväll?”, där de 6 600 medlemmarna köper och säljer svarttaxitjänster till varandra. Förutom att samtliga förare saknar taxilegitimation har flera tidigare dömts för trafikbrott och fått sina körkort indragna, saknar två även nu körkort medan ytterligare någon är under 18 år. När tidningens reportrar wallraffar som svarttaxikunder går en av bildörrarna inte att stänga. Samtidigt lyfter tidningen fram att det saknas bra vit taxiservice i regionen, vilket kan inbjudit till en svart marknad.

Hur? Efter att ha tagit sig in i facebookgruppen har reportrarna kartlagt de mest aktiva gruppmedlemmarna, granskat dem som erbjudit skjuts samt kunnat konstatera att priserna för körningarna vida överskrivit den normala ersättningen för bensin och slitage som man kan få om man skjutsar en vän. I tidningens nyhetspodd berättar reportrarna mer om sitt arbete.

Citat: ”Jag kör för att tjäna pengar. Men också för att träffa glada människor och sitta och prata med dem. Jag har inte ett så socialt jobb i vanliga fall.” Svarrtaxiföraren ”Markus”.

Läs här (låsta artiklar): Svarttaxi – vår öppna hemlighet

Kategorier
Granskning

De granskade männen bakom bluffhärvan

Foto: Shutterstock

Var? P4 Gävleborg

Vem? Reportern Aila Stefansdotter-Franck och researchern Josephine Bergenmar.

Vad? Det senaste året har lokala Gävlemedier kunnat rapportera om ett företag som sålt trasiga begagnade bilar under falsk förespegling samt stulit däck som kunder lämnat in på förvaring. Nu kan P4 Gävleborg berätta att härvan är större än vad man först kunde ana. Här finns sju olika bolag, och unga män som har agerat målvakter och som tillsammans nu har över 31 miljoner kronor i skulder.

Hur? Detta är ett utmärkt ”ta jobbet ett steg längre och få mycket bättre slutresultat”-jobb. Redaktionen kartlade till att börja med adressen där bilföretaget varit registrerat. Därefter tittade man närmare på vilka personer som företrädde de totalt sju olika företag som skulle finnas på adressen, men som av allt att döma inte hade någon verksamhet där. Genom att göra personresearch på företrädarna och prata med polisen kunde man visa att det hela är upplagt som vad polisen kallar ”en klassisk bedrägerihärva”.

Citat: ”Någon annan startade ett företag i mitt namn och har lånat pengar i mitt namn.” En av de utpekade företagsmålvakterna i ett mejl till P4 Gävleborg.

Lyssna här: Misstänkta målvakter har miljonskulder: Vi lämnade ut våra bank-id

Kategorier
Granskning

Bussbolagsknäcket som aldrig tar slut

Borås Tidning 26 februari.

Var? Borås Tidning

Vem? Reportarna Lars Wendt, Lena Kvist, Anne Bengtsson och Lars-Åke Green

Vad? I flera år har tidningen bevakat bussbolaget Sohlbergs buss uppgång och fall. 2021 dömdes den tidigare vd:n Hans-Erik Sohlberg till två års fängelse, bland annat för att bolaget kommit med vilseledande uppgifter när de fick ett större banklån beviljat. När Borås Tidning nu träffar honom i fängelset berättar han att han känner sig orättvist dömd och kommer kämpa vidare för att rentvå sitt namn. I en uppföljande artikel kan tidningen avslöja att en styrelseledamot i banken som lånade ut pengarna samtidigt satt i bussbolagets egen styrelse.

Hur? Tidningen har gått igenom konkursboets handlingar och försökt intervjua de personer som varit inblandade i härvan kring bussbolaget. Ett problem har varit att många inte har velat prata om affärerna, medan andra har lämnat motstridiga uppgifter som reportrarna sedan har behövt reda ut vid pappersgenomgången.

Citat: ”Varför är det jag som ska ta ansvar för det som alla i styrelsen varit med och gjort?” Tidigare vd:n Hans-Erik Sohlberg.

Läs här:

Konkursen skakade bygden – hyllade vd:n från fängelset: ”Jag blev syndabock”

Bankdirektören satt på dubbla stolar – mörkade i rätten

Kategorier
Granskning

De hittade människorna bakom statistiken

Foto: Shutterstock

Var? Arbetarbladet

Vem? Stina Dahle och Fredrik Selgeryd.

 Vad? Tidningen har tittat på berättelserna bakom de 257 ansökningar om kontaktförbud som gjorts i Gävleborg under 2022. De allra flesta handlar om kvinnor som vill skyddas från sina ex eller från andra män i sin närhet. Men ofta får ansökningarna avslag eftersom ord står mot ord eller männens handlingar inte anses vara tillräckligt allvarliga. Tidningen har även träffat fyra drabbade, tre kvinnor och en man, som berättar sina historier.

Hur? Reportern Stina Dahle hade många gånger funderat över alla de avslagsbeslut om kontaktförbud som hon sett när hon gjort slagningar i Acta Publica. När en person som själv fått avslag på en ansökan kontaktade henne bestämde hon och reporterkollegan sig för att läsa igenom alla ansökningarna från 2022. De trodde att det skulle bli svårt att få de drabbade kvinnorna att våga berätta sina historier, men det visade sig tvärtom att nästan alla de kontaktade var beredda att prata. På internationella kvinnodagen 8 mars deltog reportrarna i ett panelsamtal i Gävle, arrangerat av Miljöpartiet och en lokal kvinnojour.

Citat: ”Min största rädsla är, förutom att han ska söka upp mig, att han ska se mig av en slump. Jag har aldrig sett mig så mycket över axeln som nu efter att han skrev till mig.” Drabbade ”Emma”.

Läs här (låsta artikar): Exen förstörde deras liv – här är deras berättelser

Kategorier
Granskning

Han fick thaimassören att berätta en nyhet

Foto: Shutterstock

Var? Corren.

Vem? Albin Wiman, Victor Bomgren och Frida Glenning Ströberg.

Vad? Corren berättar att en thaimassagesalong, vars ägare tidigare dömts för koppleri, fortfarande erbjuder försäljning av sexuella tjänster. Man kan också avslöja att kvinnor på salongen har börjat erbjuda kunder att köpa sex i privata lägenheter för att undkomma polisens spaning.

Hur? Redaktionen började inspirerad av bland annat Uppdrag Gransknings reportage ”Happy ending” från december att titta på situationen i Linköping. När de kartlade thaimassagesalongerna i stan drog den aktuella kvinnans salong till sig deras misstankar. Bland annat marknadsförde hon massagen med bilder på lättklädda tjejer som beskrevs som ”vackra och fingerfärdiga”. När reportern Albin Wiman kom till salongen som kund hade han i telefon uppmanats att ta med sig gott om kontanter. Han tror själv att han genom att spela på den naturliga nervositet han kände inför jobbet upplevdes som någon som var intresserad av att köpa sex men som var nervös för att åka dit. Kanske var det därför den kvinnliga massören istället erbjöd honom att komma hem till henne för massage, något som ledde till Correns avslöjande om sexförsäljning i privata lägenheter.

I takt med arbetet märkte reportrarna att även polisens spaning intensifierades och kort efter publiceringen slog man till mot den aktuella salongen.

Citat: ”Om du vill ses igen så kan vi vara hemma hos min kollega i stället. Dit kommer inga poliser.” Thaimassören till Correns wallraffande reporter.

Läs här (låsta artiklar): Prostitutionen flyttar till privata bostäders

Kategorier
Granskning

Rundringning avslöjade sexismen på Volvo   

Foto: Shutterstock

Var? Skaraborgs Allehanda.

Vem? Reportern Josefine Hektor.

Vad? När #metoo ägde rum i slutet av 2017 gjorde kvinnor i bransch efter bransch sina egna upprop med tillhörande hashtaggar. Men aldrig bilindustrin. Fem år senare berättar ett tjugotal kvinnor på Volvos anläggningar i Skövde för Skaraborgs Allehanda om hur de mötts av sexistisk jargong, sexuella trakasserier och kränkningar från manliga kollegor och ibland även chefer. Detta trots nolltolerans på företaget. Reaktionerna från ledning och fack är naturligtvis inte nådiga.

Hur? Under flera månader ringde reportern Josefine Hektor runt till slumpmässigt utvalda unga kvinnor på Volvoanläggningarna. Även om många haft positiva saker att säga om sina arbetsplatser har alla som vittnat från ”fabriksgolven” berättat om en jargong som tenderar att gå över gränsen. I en intervju med P4 Skaraborg berättar reportern mer om arbetet.

Reaktionen från de utpekade företagen har inte låtit vänta på sig. De presenterat en rad nya åtgärder och ska bland annat utbilda samtliga anställda i företagets policys, förbättra anmälningsrutinerna samt införa en särskild hashtag, #nuärdetnog, som anställda ska att använda när de vill uppmärksamma ledningen på problem.

Citat: ”De som höll på fick hållas. Alla småler men ingen säger något, vilket är jättetråkigt. För ofta är det tio bra män och en idiot, men när ingen säger något faller tyvärr skuggan över dem också.” Kvinnlig Volvoanställd i Skövde.

Läs här (låsta artiklar): Över 20 tjejer vittnar om sexism på Volvo: ”Onanerade på kollegans bil”

Kategorier
Granskning

De lokala äggen som inte var lokala  

Foto: Shutterstock

Var: Norrtelje Tidning

Vem? Reportrarna Tobias Bernander och Fredrik Klevenhaus.

Vad? Tidningen avslöjar att äggen från företaget Roslagsägg i själva verket kommer från gårdar i Tierps, Arboga och Katrineholms kommuner, och inte från Roslagen, vilket påstås ute i butikerna. Tidningen har senare kunnat berätta om konsumenter som bojkottar företaget, men också om kritik mot publiceringen och en diskussion om vad som egentligen är lokalt.

Hur? Det var efter tips som reportrarna kollade upp varifrån Roslagsägg köper in sina ägg. Tidningen har förutom intervjuer med företaget och deras återförsäljare intervjuat konsumentföreningen Äkta vara och organisationen Bondens egen mat.

Reportern Tobias Bernander vill inte kalla jobbet för någon granskning, utan mer en belysning av något som läsarna kanske inte hade tänkt på. Han tror att de många reaktionerna beror på att närproducerad mat är ett hett ämne. Kritiken mot artikeln och läsarkommentarer om att lokaltidningen Norrtelje Tidning trycks i Stockholm ser han bara som uppfriskande. Den ledde också till ett poddavsnitt med honom och tidningens chefredaktör Carl Juborg.

Citat: ”Det här är en typ av bluff. Å ena sidan är det säkert inget fel på äggen, men å andra sidan sysslar de med vilseledande marknadsföring och ibland ren lögn.” Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

Läs här (låst artikel): Roslagsägg säljer ”lokala ägg” – värps norr om Arboga

Kategorier
Granskning

Ideella hjältar började dra in stora pengar

UNT:s förstasida den 7 februari.

Var? Upsala Nya Tidning.

Vem? Reportern Niklas Skeri.

Vad? UNT har granskat Uppsalaorganisationen Tjejers Rätt i Samhället, Tris, och det skyddade boendet Madickengården, som ägs av Tris grundare. Ideella Tris arbetar med att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Men sedan Madickengården ombildades till bolag drar Tris-företrädarna in miljontals kronor genom att sälja platser till kommuner runt om i Sverige. Ett sätt att göra pengar på Tris förtroendekapital, menar kritikerna. Ingenting som påverkar verksamheten i det ideella Tris, menar grundarna själva.

Hur? Redaktionen upptäckte att Tris hade köpt en villafastighet för flera miljoner och fick samtidigt tips om att de borde granska organisationens ekonomi. En utmaning var att företrädarna för Tris vägrade att låta sig intervjuas av reportern, utan istället lät anonyma medarbetare svara på frågor via mejl. Tidningen redovisade svaren, men var noga med att berätta att man egentligen inte visste vem som svarat på frågorna.

Tidningen har mestadels fått många positiva reaktioner från läsarna, medan publiceringen har diskuterats mer kritiskt i sociala medier, där åsikterna om den kraftigt går isär.

Citat: ”Tris har haft ett betrott namn och kan säkert vara en bra aktör, men det är extremt oseriöst att ombilda sig till bolag i det fördolda så här. Och med de här vinstsummorna smakar det illa.” Jenny Westerstrand, ordförande i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks.

Läs här (låst artikel): Så blev ideella Tris skyddade boende en miljonmaskin

Kategorier
Granskning

Grävde där han stod och hittade tavla  

"Marskväll" av Fritz Lindström (1874–1962).

Var? Arvika Nyheter

Vem? Reportern Anton Eriksson

Vad? Tidningen berättade i ett reportage om en konststöld inne på den egna redaktionen i februari 1991. Spåren pekar enligt flera källor i artikeln till en våldsbrottsling från Arvika, som en tid studerade konst vid Uppsala universitet. Mannen har dessutom en koppling till den kände brottslingen Clark Olofsson, som i reportaget påstår att han vet var tavlorna finns och erbjuder tidningen att köpa tillbaka dem.

I samband med en krönika ett par dagar efter reportaget publicerade tidningen en bild på en av de stulna tavlorna, ”Marskväll” av Fritz Lindström. Det blev en chock för en familj som läste tidningen. De hade nämligen tavlan i sin ägo, köpt i god tro från ett auktionsverk. Nu diskuterar familjen och tidningen tavlans framtid tillsammans.

Hur: Våren 2022 gjorde reportern Anton Eriksson en poddserie om den gamla tavelstölden. Efter det började tipsen strömma in, bland annat genom anonyma vykort. Det var ett krävande arbete att följa upp tipsen. Förundersökningen mot de män som ett tag misstänktes för kuppen var bortgallrad och flera poliser som hade jobbat med fallet avlidna. Men bland annat med hjälp av en poliskälla kunde reportern gå vidare med arbetet.

När Anton Eriksson kontaktade Clark Olofsson chockade denne genom att erbjuda sig att ordna fram tavlorna. Det är oklart om Olofsson verkligen vet var tavlorna finns, och tidningen har fått kritik för att ge brottslingen den uppmärksamhet han så ofta strävar efter att få. Anton Eriksson menar dock att det var motiverat att kontakta Olofsson med tanke på hans nära kontakter med den utpekade Arvikabon.

Citat: ”Jag kommer väl ihåg precis var den hängde på Arvika Nyheter. Det är en av mina favoritmålningar. Det glädjer mig att målningen är helt oskadd, och det är samma ram kvar. Den är i väldigt fint skick.” Konstkännaren Per-Inge Fridlund.

Läs här (låsta artiklar):

Clark Olofsson om konstkuppen mot Arvika Nyheter: Jag vet var tavlorna finns

Efter AN:s granskning – stulen tavla hittad: ”Ett mästerverk”