Författare: Per Johansson

Kategorier
Reportage

Senaste veckobrevet

Sommaravslutning

Det bästa med att vara redaktör för ett nyhetsbrev om lokaljournalistik är förstås att man får tid att läsa lokalnyheter från hela landet och fascineras av långt fler historier än dem som får en plats i nyhetsbrevet.

En extra fascinerande historia under våren har varit turerna kring Ronnebys ifrågasatta kommunstyrelseordförande Roger Fredriksson, där de lokala medierna tillsammans har dragit i alla trådarna åt olika håll för att komma sanningen så nära som möjligt. Allt började med en granskning i P4 Blekinge, men snart var såväl BLT som SVT Nyheter Blekinge med på tåget med egna avslöjanden. Klart rekommenderad sommarläsning, -lyssning och -tittning för den som inte bara vill ha deckare och feelgood i hängmattan.

Häromkvällen fick härvan någon sorts konsekvens när Fredriksson både avgick och inte avgick på en och samma gång (avgick som KSO, stannade kvar som kommunalråd). Som bäddat för en fortsättning!

Veckans tre exempel är alla snygga nedslag i verkligheten som säger en hel del om vår nutid. Om den nedbantade skolan, om jakten på skönhet och om hur man med kreativ marknadsföring kan skapa en fejkskog genom att satsa mer pengar på en influencer än på själva trädplanteringen.

Vi återkommer i augusti med smakprov på sommarens bästa lokaljournalistik. Tills dess, ha en riktigt fin sommar!

Per Johansson, redaktör

Kategorier
Granskning

Gripande om hur Piteå övergav skolan 

AI-bild: Dall-E

Var? Piteå-Tidningen.

Vem? Emma Garpebring.

Vad? Tidningen berättar om att Piteå kommun på 2010-talet ett tag ansågs ha Sveriges bästa skola, men att något hänt på senare år. Betygen har dalat och lärare och skolledare går på knäna. Genom att jämföra barn- och utbildningsnämndens driftbudget med prisindex för kommunal verksamhet kan tidningen visa att skolan i realiteten får allt mindre pengar att röra sig med för varje år.

Hur? Tidningen blandar samtal med lärare, elever, förvaltningschefen för skolan samt ansvarigt kommunalråd med diagram som tydligt visar förändringen både i budgeten och i betygen.

Citat: ”Tidigare har man alltid pratat om att värna kärnverksamheten, att plocka från det som inte är lagstadgat. Nu är det rakt av ”budget i balans, budget i balans”. Vi bryter mot skollagen hela tiden, eleverna får inte det stöd de behöver.” Ingrid Pihl, språklärare med 30 års erfarenhet.

Läs här (låst artiklel): Piteåeleverna hör till landets billigaste

Kategorier
Granskning

De upptäckte slarv och mygel bland salongerna

Foto: Shutterstock

Var? Upsala Nya Tidning.

Vem? Åsa Karlsson och Elin Sandow.

Vad? UNT har som en del i en större artikelserie om skönhetsindustrin och vår jakt på det perfekta utseendet avslöjat hur minst tolv skönhetskliniker i Uppsala utför injektionsbehandlingar såsom fillers och botox utan tillstånd. En lag från 2021 kräver bland annat att företaget har anmält sig till vårdregistret hos Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och att den som utför ingreppen är legitimerad sjuksköterska, läkare eller tandläkare.

Många av de fuskande klinikerna skyller ifrån sig på slarv och missförstånd. Granskningen avslöjar också att det fuskas med lagkravet på att det ska två dygn mellan konsultation och behandling.

I en senare artikel avslöjar tidningen även att flera salonger erbjuder sig att skriva ”friskvård” på kvittot för skönhetsbehandlingar så att patienterna ska kunna göra skatteavdrag.

Hur? Reportrarna har fått ut en lista från Ivo på de cirka 40 kliniker i Uppsala som har anmält att de utför de aktuella ingreppen. Genom att googla, söka i sociala medier eller leta på sajten Boka Direkt har reportrarna hittat ytterligare tolv kliniker som erbjuder behandlingarna. Vidare har de wallraffat som patienter som velat ha konsultation om behandlingar.

Citat: ”Egentligen ska det enligt lagen gå två dygn mellan konsultation och din behandling, men vi kan väl säga att det här samtalet är en konsultation. Enligt lagen ska man också upplysa om alternativa behandlingar, men det finns ju inga alternativ till botox.” Anställd på skönhetsklinik i telefonsamtal med UNT:s wallraffande reporter.

Läs här (låsta artiklar:

Tolv kliniker i Uppsala utför skönhetsingrepp utan tillstånd

Salonger i Uppsala erbjuder botox och fillers som friskvård

Kategorier
Granskning

De avslöjade klädjättens skogsbluff

Foto: Shutterstock

Var? SVT Nyheter Väst.

Vem? Frida Björk, Erik Grönlund, Amanda Johnsson, Henrik Bergsten och Anja Löfman.

Vad? För två år sedan gick klädjätten Gina Tricot från Borås ut med en stor kampanj där man berättade att man skapat en helt egen skog i Danmark med hjälp av företaget Eco Tree. Bland annat tog man in influencern Bianca Ingrosso som gjorde reklam för satsningen, påstod att skogen skulle minska koldioxidutsläppen och som uppmanade kunderna att betala tio kronor extra så att skogen kunde fyllas med bikupor.

När SVT Väst följde upp hur det gått med satsningen visade det sig att Gina Tricot endast äger 503 av totalt 17 600 träd i den utpekade skogen, vilket motsvarar en yta som hade behövt vara tre gånger så stor för att få definieras som skog. Bikuporna visade sig vara två stycken.

Företaget har lagt 80 000 kronor på att låta plantera de 503 träden medan de enligt experter tros ha betalat Bianca Ingrosso mellan fem och tio miljoner för att marknadsföra projektet. I en intervju med SVT Väst medger företagets representant att det var fel att kalla satsningen en egen skog och att påståendet om att träd minskar koldioxidutsläppet bör ses över (träd binder däremot koldioxid).

Hur: För att ta reda på hur det gått med satsningen besökte SVT Väst helt enkelt Eco Trees anläggning på västra Själland och intervjuade deras representant.

Det svåra i arbetet var att få någon företrädare för Gina Tricot att ställa upp på en ansvarsintervju. I tidningen Journalisten berättar reportrarna att de endast fick tio minuters intervju efter två månaders försök och därför inte hann ställa alla frågor de hade velat. Bianca Ingrosso har varit ännu mer omöjlig och endast uttalat sig kort och skriftligt via en presskontakt.

Citat: ”Det luktar greenwashing. Med tanke på vilken påverkan som klädindustrin har på klimat och miljö tycker jag att ett sånt stort företag borde ha kunnat satsa lite mer än det här om de med gott samvete ska kunna hävda att de slår ett slag för klimat och miljö.” Matts Lindbladh, professor i skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Titta här: Gina Tricot lovade kunderna en egen skog – med hjälp av Bianca Ingrosso

Kategorier
Granskning

Ambitiös karläggning av unga kriminella

AI-bild: Dall-E

Var: Nya Wermlandstidningen, NWT.

Vem? Åsa Asplid, Viktor Sunnemark, Annika Salling och Lisa Olaison.

Vad? Tidningen har kartlagt de barn i Värmland som är på väg in i en kriminell livsstil och har hittat 22 fall där myndigheterna slagit larm. Här finns bland annat en 16-årig utpekad gängledare, en tolvårig pojke som är involverad i organiserad brottslighet samt en 15-årig flicka som utövat våld både mot sin egen familj och jämnåriga.

Tidningen träffar även mamman till en 14-årig narkoman, pratar med polisen och socialtjänsten samt besökt Säffle kommun där sju av de 22 utpekade barnen bor.

Hur? Tidningen har gått igenom närmare 300 dokument från förvaltningsrätten och på så sätt kartlagt barnen. Man har också undersökt statistik från polisen och brottsförebyggande rådet för att se hur ungdomsbrottsligheten har förändrats över tid.

Citat: ”Ungdomar har en mer romantiserad bild av gängkriminalitet, det är inte bara Säffle, men jargongen finns och den finns även i de andra kommunerna så det diskuterar vi också hur vi ska få bukt med.” Ellen Fredriksson, säkerhetssamordnare i Säffle kommun.

Läs här (låsta artiklar): De kriminella barnen

  • Etiketter
Kategorier
Reportage

Upplysande om skolans förebyggande arbete

Foto: Shutterstock

Var? SVT Nyheter Jönköping.

Vem? Linda Mathillas och Gustaf Söderström.

Vad? SVT Jönköping berättar om att polisen i Jönköping allt oftare hittar narkotika på skol- och förskolegårdar. Vidare att de kriminella gängen har börjat rekrytera hjälpredor ända nere i lågstadieåldern. Värst är det i stadsdelarna Öxnehaga och Söder i Jönköpings tvillingstad Husvkarna. Men redaktionen berättar också om hur skola, polis och socialtjänst samarbetar för att få barnen mer motståndskraftiga mot rekryteringen-

Hur? Reporterteamet följer med polisen på spaning efter knark och intervjuar representanter från både polisen och skolan. Ett extra snyggt inslag är socialpedagogens tips till oroliga föräldrar på vad de ska hålla utkik efter om de tror att deras barn är på väg i fel riktning.

Citat: ”Det kan vara en dricka i början och nästa gång bjuder de på pizza. Men när det pågått ett par gånger kommer den där tjänsten in. Kan du hålla i det här eller flytta på det här eller vad det nu är.” Darewan Ketfi, socialpedagog på Öxnehagaskolan i Husvkarna berättar om hur en rekrytering kan gå till.

Titta här: Så jobbar skolan på Öxnehaga för att förhindra att unga rekryteras in i gängen

Kategorier
Reportage

Hoppfullt reportage från ”friat” område 

Foto: SVT Sörmland.

Var? SVT Nyheter Sörmland.

Vem? Lars Adolfsson.

Vad? I vintras berättade polisen att bostadsområdet Lagersberg i Eskilstuna inte längre är att betrakta som ett ”utsatt område”, något det tidigare varit alltsedan begreppet infördes 2015. Nu har SVT Sörmland gjort ett rejält nedslag i området för att se hur de boende har det, och för att försöka ta reda på lite om orsakerna till den positiva utvecklingen.

Hur? Reportern följer med Eskilstunas kommunpolis på en promenad genom området, pratar med boende och besöker Lagersbergsskolan där han pratar med både personal och elever.

Citat: ”Förr behövde jag alltid ha sällskap med min pappa. Men även om han var med kändes det som att något skulle hända en dag. Skott, knivhugg eller vad som helst, Nu går jag ensam utan att vara orolig.” Sjätteklassaren Lian Baghdadi.

Titta här: Från utsatt till mer tryggt, så märks förändringen

Kategorier
Reportage

De fick en familj att lajva år 2100

Familjen Gardestrand in action. Foto: Robert Eriksson/JP

Var? Jönköpings-Posten.

Vem? Reportern Rebecca Staf och fotografen Robert Eriksson.

Vad? Jönköpings-Posten berättar om hur vi lever 2100 och följer med Jönköpingsfamiljen Gardestrand när den under en vecka provar på framtidslivet. Det handlar bland annat om att köra elbil, cykla, handla närproducerat och vegetariskt samt att samla regnvatten för att vattna den egna grönsaksodlingen.

Hur? Reportern kom på idén till jobbet när hon gick Fojos hållbarhetskurs. Där fick hon lära sig att ett framgångsrecept för just klimattexter är att lyfta fram goda exempel på människor som försöker leva hållbart. Valet på just 2100 föll på att det är så långt vi tror oss ha en aning om hur klimatet kommer att se ut, och att välja en barnfamilj föll väl ut med JP:s uttalade målgrupp. Det kändes också som ett försök som skulle ge bra journalistik oavsett om barnfamiljen lyckades med sitt lajvande eller inte. Den stora utmaningen var att hitta en familj, men när de frågade en kvinna som flera gånger varit med i tidningen i andra sammanhang, lyckades denna övertala sin familj.

Citat: ”Hoppas det kan kanske övertyga herr entrecôte i familjen.” Mamma Tina Gardestrand om sin köttätande son, 15-åriga Dylan.

Läs här (låsta artiklar):

Fem experter: Så är livet i Jönköping år 2100

Familjen levde livet år 2100 – så gick det

Kategorier
Reportage

Pedagogiskt om omtalad miljöbov

Foto: Shutterstock

Var? Falköping Tidning.

Vem? Anna Kuylenstierna.

Vad? Tidningen berättar att brunnar i området kring Falköpings flygplats ska provtas för att undersöka förekomst av PFAS. Ämnet, som förut var en ingrediens i brandsläckarskum, har kontaminerat flygplatsen efter alla brandövningar som skett där under åren. Likadant ser det ut kring inte minst flygplatser på andra ställen över landet.

Hur? Reportern, som skrivit reportaget i samband med att hon gick Fojos hållbarhetskurs gör en pedagogisk fördjupning i PFAS-problematiken, förutom att rapportera om själva undersökningen.

Citat: ”När man hamnar i ett läge där man har en vätskebrand måste man värdera om nyttan överstiger faran.” Markus Wästefors, chef för Samhällsskydd mellersta Skaraborg om släckskums långsiktiga miljöpåverkan.

Läs här (låst artikel): Höga halter av PFAS på övningsplatsen – nu ska brunnar provtas

Kategorier
Okategoriserade

Ny chans att gå Fojos hållbarhetskurs

Vad innebär hållbar journalistik, hur gör vi ämnet hållbarhet relevant för vår publik och finns hållbar journalistik utan hållbara journalister? Det är några av frågorna som ställs i Fojos distanskurs ”Hållbar journalistik – nya dimensioner i det redaktionella arbetet”. I september och oktober är det dags för repris!

Vårens kurs hade sjutton deltagare som träffades över Zoom under fem förmiddagspass där teori har blandats med praktik. 

– Alla har fått göra ett projekt under kursen. Dels gjorde de en pitch till mig och varandra för att få idéer och inspel, dels har de arbetat med projektet under kursens gång. Det var inget krav på att man skulle bli klar före redovisningen utan det här har ju varit för deltagarnas egen skull, säger kursledaren Anna Maris.

För att få inspiration har kursen även haft besökare i zoom-klassrummet. 

– Aftonbladetjournalisten Staffan Lindberg har berättat om sitt H&M-gräv och vi har även haft föredrag av Lars Tallert från Sustainable Journalism Partnership och även Abigail Sykes, från Omställningsbyrån, som pratade om inre omställning.

Anna Maris har under sin långa journalistkarriär bland annat varit redaktör för en miljötidning i Storbritannien. Hon konstaterar att kursen blev väldigt inriktad på klimatet denna gång.

– Jag tror att många av deltagarna kom till kursen med just klimattemat i åtanke, men hållbarhet handlar ju även om ekonomisk och social hållbarhet. Naturligtvis gick vi igenom det också, men jag tänker ändå att jag ska försöka få med mer av det i höstens omgång.

Förutom två deltagarprojekt som vi tar upp i veckans Fojoarkivet nämner hon jobb om eltransporter och älgstammen. Dessutom har NWT skapat en klimatstrategi för sin journalistik och en deltagare skapade en social hållbarhetsstrategi för frilansjournalister.

Vad som kommer att skapas under hösten står än så länge skrivet i stjärnorna. Sista ansökan är 20 maj.

Anmäl dig här: https://fojo.se/kurser/hallbar-journalistik-nya-dimensioner-i-det-redaktionella-arbetet-ht24/