Kategorier
Reportage

Senaste veckobrevet

Lokaljournalistens superkrafter

Ibland påminns man om lokaljournalistens speciella styrkor, som man lätt kan bli hemmablind för när man själv sitter inne med dem. Ett sådant ögonblick kom förra veckan då SVT Västmanland tack vare sin lolkalkännedom kunde avslöja att en man dömd för grova sexualbrott mot barn figurerade i Filip och Fredriks nya långfilm ”Den sista resan”. Sedan reportern hade informerat duon klipptes filmen om över en natt och förhoppningsvis slapp de som drabbats av mannens brott därmed se honom i filmen. 

I veckans tre exempel får vi utöver lokalkännedom ta del av superkrafter som noggrannhet, kreativitet och pedagogisk förmåga. Den nya kostym för Fojoarkivet som vi skyltade om i förra nyhetsbrevet uppges däremot dröja lite. Ha tålamod! Vi är tillbaka om två veckor med inspiration från Grävseminariet i Gävle.

Tills dess, tipsa oss gärna om bra journalistik du själv eller andra har gjort. Vi nås på arkivet.fojo@lnu.se

Kategorier
Granskning

Reporter bokade sexköp av lärare

Var? Borås Tidning.

Vem? Reportrarna Jennie Ölund, Lena Kvist och Sebastian Strand samt Johan Valkonen, foto.

Vad? Tidningen avslöjar att en lärare i Borås säljer sex hemma i sin lägenhet och poserar på explicita bilder i annonser på nätet. I en krönika förklarar tidningens ansvarige utgivare att det visserligen inte är olagligt att sälja sex, men att ”det är rimligt att ifrågasät­ta lämpligheten i att en lä­rare som möter mängder av elever samtidigt säljer sex via en öppen sajt som samma elever enkelt kan ha tillgång till”.

I en uppföljande artikel berättar tidningen om hur läraren har en enorm skuld hos Kronofogden och att hon utreds för en rad bedrägerier mot privatpersoner över hela landet, vissa av sol-och-vår-karaktär. Läraren är nu avstängd med lön samtidigt som arbetsgivaren gör en utredning.

Hur? När reportrarna fick tips med länkar till en eskortsajt och lärarens annonser tyckte de först att det lät för absurt för att vara sant. It-avdelningen gav dem en särskild dator för att kunna besöka de aktuella sidorna utan att dra på sig virus till tidningens IT-system. Genom att jämföra bakgrundsmiljöerna i bilderna från sexannonserna med bilder läraren lagt ut på sociala medier blev man i princip säker på att det var hon som låg bakom annonserna. Men för att få bekräftat att det var läraren själv som sålde sex bestämde man sig för att boka ett sexköp. Efter diskussioner kom man fram till att det inte kan vara olagligt att boka sexköp utan uppsåt att genomföra det. När den manliga reportern slutligen ringde på hemma hos läraren fanns också en backup med kollegor i närheten. När reportern genast avslöjade att han var journalist blev han utslängd av läraren, som inte ville svara på frågor. Men syftet att få hennes identitet bekräftad hade lyckats.

Kartläggningen av lärarens ekonomiska och brottsliga förehavanden skedde på traditionell väg med slagningar i databaser som Acta Publica och genom att begära ut handlingar från polisen och även kommuner där läraren tidigare arbetat. Genom handlingarna kunde man också kontakta offren till de misstänkta bedrägerierna.

Citat: ”Oj, det här är verkligen… det här måste jag ta vidare. Det hade jag verk­ ligen ingen aning om. Verkligen inte. Det är häpnadsväckande.” Rektorn på lärarens skola

Läs här: Lärare i Borås säljer sex – använder eskortsajt på skoltid

Kategorier
Granskning

Kartläggningen som bara växte och växte

Var? Mariestads-Tidningen.

Vem? Reportrarna Jenny Åberg, Birthe Wetter och Lisa Bring.

Vad? I samband med att tidningen berättar att Mariestads mark- och exploateringschef slutar efter bara ett halvår på posten presenterar man en lista på över 30 chefer inom kommunen som har slutat de senaste sex åren. Artikeln följs upp med en lång rad berättelser om chefer som sparkats, om en ifrågasatt arbetsmiljö, en omfattande kritik mot kommundirektören och om turerna kring en planerad omorganisation. Tidningen lyckas också pedagogiskt förklara de konsekvenser som ”chefskarusellen” har fått, bland annat i form av ökade kostnader. Vidare bemöter man kommunens uttalande om att det handlar om en naturlig omsättning av chefer genom att jämföra med andra kommuner som inte har samma omsättning.

Hur? Tidningen har en lång tid fått tips om en dålig arbetsmiljö på kommunen, men det har varit svårt att rapportera om det då det inte funnits personer som varit beredda att träda fram och berätta. När mark- och exploateringschefen sade upp gav det en möjlighet att bygga granskningen på något konkret. När man väl börjat kartläggningen växte den från det planerade antalet artiklar till en lång rad uppföljningar. Orsakerna var bland annat utspel om den planerade omorganisationen, att den politiska oppositionen hade en strävan att få bort kommundirektören och att man fick veta mer än man vågat drömma om när det gäller spelet bakom kulisserna på kommunen.

Citat: ”Det är 2,5 månader mellan varje chef som slutar i genomsnitt. Det finns inte ett privat företag som skulle tillåta sådant under så lång tid. Efter en och två chefer kanske man inte reagerar, men efter ett tag ser man ett mönster och då tar man tag i problemet.” Mariestads oppositionsråd Janne Jansson (S).

Läs här (låsta artiklar): MT granskar chefskarusellen i Mariestads kommun

Kategorier
Granskning

Avslöjade hur lätt det är att ”döda” någon

Var? SVT Nyheter Blekinge.

Vem? Reportern Frida Lindhe.

Vad? I december berättade först BLT och sedan även SVT om Olofströmsbon Jonathan som blivit dödförklarad efter att någon ansökt om detta hos myndigheterna.

SVT Blekinge följer nu upp med en fördjupning i ämnet. Man berättar att flera Blekingebor har drabbats och reportern visar hur man med hjälp av en blankett från Socialstyrelsen och en förfalskad läkarunderskrift enkelt kan få Skatteverket att registrera någon som död. Detta i sin tur fryser personens alla bankkonton, hens mobila bank-id och ställer på andra sätt till med ett elände för den drabbade. I en uppföljande intervju berättar Jonathan att han utöver ekonomiska kostnader fick lägga minst en arbetsvecka på korrespondens med myndigheterna för att bli ”levande” igen.

Reportern har också vänt sig till ansvariga myndigheter. Som ett resultat av granskningen ska nu riksdagens finansutskott ta upp frågan. I ett tv-klipp ringer reportern också upp en person som av flera källor pekats ut som den som dödförklarat flera Blekingebor.

Hur? Reportern blev nyfiken efter rapporteringen i december och började sätta sig för att ta reda på hur dödförklaringarna hade kunnat ske. En utmaning att som lokalreporter i Blekinge göra den här typen av jobb är att många personer man ska intervjua finns i Stockholm, vilket gör bildsättningen besvärlig.

Citat: ”Det värsta är att jag får räkningar som jag inte kan betala, bland annat från mitt dödsbo. Då blir det ränta och dröjsmål.” Dödförklarade Jonathan Ravelin.

Titta här: Alla inslag om falska dödsförklaringar

Kategorier
Personporträtt

Gav ett ansikte åt speakerrösten

Var? Norrbottens-Kuriren.

Vem? Reportern Monica Ranneberg och frilansfotografen Pär Bäckström.

Vad? Tidningen har träffat speakern på Luleå Hockeys hemmamatcher, Anki Hjerpe, till vardags försäljningschef på Mercedes-Benz i Luleå. Bland annat berättar hon om sina procedurer före match och om hur hon, som visserligen är både hockeymamma och syster till fyra gamla hockeyspelare, blev speaker av en ren slump för 19 år sedan.

Hur? Redaktionen bestämde sig för att göra en intervju med Anki eftersom man tyckte det var intressant att hon var kvinna i två mansdominerade miljöer, bilhandeln och hockeyhallen.

Monica Ranneberg tror att man kan hitta bra personer att porträttera om man sätter sig och funderar över vilka lokalkändisar man har i sitt område. Det kan handla om hon som har suttit i kassan på affären i 30 år, den som ständigt är med i olika upprop på nätet och om lokala sociala media-profiler.

Läs här (låst artikel): Anki har en av Luleås mest välkända röster

Kategorier
Personporträtt

Välplanerat möte med spontan person

Var? P4 Värmland/Sveriges Radios Klartext.

Vem? Reportern Filip Mattsson.

Vad? Inför lanseringen av filmen ”Mannen utan filter” om funktionsnedsatta Grumsprofilen Christoffer Skåån träffade radioreportern Christoffer i Grums för att prata om filmen. Radioinslaget blev som en liten miniatyrversion av den fantastiska filmen.

Hur? Reportern hade innan hört att Christoffer känner och hälsar på alla när han är ute i Grums, så man bestämde därför att göra inslaget utomhus. Reportern lade i detta fall lite mer tid än vanligt på att lära känna intervjupersonen innan inslaget skulle göras, och hade som mål att det inte skulle bli så mycket traditionell intervju utan mer av ett samtal där Christoffer fick prata på.

Att ha ett stort kontaktnät och prata mycket med folk ser Filip Mattsson som ett sätt att hitta nya spännande intervjupersoner. Det är ofta under avslappnat småprat som människor nämner extraordinära människor och händelser, menar han.

Lyssna här: Grumsprofilen blir dokumentär: ”Det pirrar i kroppen”

För den som vill ha mer Christoffer Skåån finns filmen som en serie på Youtube.

Kategorier
Personporträtt

Porträtterade vardagshjälten

Var? Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.

Vem? Reportern Elvira Ringeborn.

Vad? Tidningen har träffat tidigare Köpingsbon Anna Runesson, regionkoordinator mot prostitution och människohandel i Västmanlands, Uppsala och Gävleborgs län. Denna berättar om sitt jobb, som förutom informationsinsatser bland annat går ut på att träffa såväl offer som sexköpare efter att polisen har ingripit vid sexköp.

Hur? Genom att låta intervjupersonen berätta engagerat om sina arbetsuppgifter fångas också människan bakom den luddiga titeln och hennes drivkrafter.

Citat: ”När jag var liten och såg att barn var elaka mot andra barn, blev jag förbannad. Så jag tror att det här har fun­ nits med mig sedan jag var liten.” Anna Runesson.

Läs här (låst artikel): Annas svåra uppdrag: Hitta människohandelns offer

Kategorier
Dokumentär Granskning Podcast

Stark podd-debut om förskolejätte

Var? Norrköpings Tidningar, nt.se, och en rad plattformar där man hittar podcasts.

Vem? Reportrarna Jenny Carlsson och Annika Flood.

Vad? Reportrarna har dels i en rad tidningsartiklar, dels i sin nya podd ”Granskning pågår” granskat den norska förskolekoncernen Dibber som har tagit över tre förskolor i Norrköping. Dibber har bland annat gjort besparingar på vikarier, roliga aktiviteter och förskolematen. Två av tre anställda har lämnat sina jobb och det har även varit föräldraprotester och barnflykt från de tre förskolorna.

Hur gick det till när det blev podd? Hyfsat tidigt i arbetet bestämdes att det även skulle bli en podd av granskningen. Syftet är att nå en ny publik som hellre lyssnar än läser och som inte har tillgång till nt.se. En styrka är också att kunna låta läsarna höra de inblandade personernas röster, på samma sätt som när man gör webb-tv.

Reportrarna hade ganska stor nytta av att tidigare ha jobbat med webb-tv, men fick sätta sig in i lite ny mjukvara för att kunna göra jobbet. Eftersom det var deras första podd tog detta lite tid, och totalt räknar de med att det krävdes en veckas merarbete för att även kunna presentera granskningen som podd.

Viktiga lärdomar var att det är viktigt att spela in mycket bakgrundsljud och att därför komma ihåg att vara tyst ibland när mikrofonen är på. Precis som vid webb-tv-inspelning är det en vanlig fälla för en tidningsreporter att humma med för mycket under intervjuerna. Ett hummande som ställer till det vid klippningen!

Lyssna här: Nt.se, Spotify, Poddtoppen, Apple Podcast

Läs tidningsgranskningen (lästa artiklar): Miljardkoncern köpte upp förskolor – personal och föräldrar flyr

Kategorier
Dokumentär Granskning Podcast

Tidskrävande manusarbete gav resultat

Var? Sydsvenskan, Sydsvenskan.se och en rad plattformar där man hittar podcasts.

Vem? Reportrarna Sandra Stendahl och Jonas Nyrén samt poddproducenterna Gustav Wirtén och Sally Wahlstedt.

Vad? I våras publicerade Sydsvenskan en granskning om den på 1950-talet världsberömde magikern Carlo Tornedos sista år i livet. I granskningen berättas om hur trollkarlen isolerades från sina vänner och om hur det arv han hade sagt till vännerna skulle gå till välgörenhet istället hamnade hos det skånska par som tog hand om hans affärer efter att han drabbats av demens. Mannen i paret visar sig också vara inblandad i en annan arvsstrid som tidningen har uppmärksammat.

Under hösten har reportrarna bakom granskningen omarbetat materialet till ett entimmes poddavsnitt på ”Sydsvenskan Dok”.

Hur gick det till när det blev podd? Eftersom materialet kändes ”poddmässigt” med möjlighet till ljudeffekter som musik och med intressanta intervjupersoner, bland annat Carlo Tornedos adept Joe Labero, bestämde sig redaktionen tidigt för att även göra podd av granskningen.

Grävet visade sig dock vara snårigare än man först trott och poddproduktionen sköts på framtiden. Reportrarna hade sedan podden som ett sidoprojekt under hösten, där den stora utmaningen var att stöpa om reportaget till poddformatet. Reportern Sandra Stendahl förklarar att en del detaljer som blir starka i ett tidningsreportage kanske inte fyller någon större funktion i en podd, medan en färgstark intervjuperson kan tjäna på att lyftas fram mer.

Men framför allt handlar det om att ändra dramaturgin så att lyssnarna stannar kvar, gärna med små ”teasers” om vad som ska komma senare i avsnittet.

En viktig lärdom enligt Sandra Stendahl är att säkra en bra ljudkvalitet på intervjuerna redan från början. I detta fall fick reportrarna göra om vissa intervjuer eftersom de slarvat och lagt inspelningsutrustningen på bordet istället för att hålla fram mikrofon eller sätta mygga på intervjupersonen. Men den stora lärdomen är ändå att det tar väldigt mycket tid att få till en högkvalitativ podd!

Lyssna här: Sydsvenskan.se, Spotify, Poddtoppen, Apple podcast.

Läs här (låsta artiklar): Trollkarlens arv

Kategorier
Dokumentär Granskning Podcast

Podd-comeback om gripande kriminalfall 

Var? TTELA, Ttela.se och en rad plattformar där man hittar podcasts.

Vem? Reportrarna Lovisa Meijer och Kajsa Lecander.

Vad? I mitten av november åtalades två män, 25 och 30 år gamla, för en red sexualbrott riktade mot flickor under 15 år. Bland brotten fanns både våldtäkt mot barn och grov våldtäkt mot barn. I sin granskning av fallet berättar reportrarna om hus männen använt sig av Snapchat och aktivt sökt sig till unga tjejer med självskadebeteende, missbruk och trassliga familjerelationer, ofta boende på HVB-hem.

När första delen av granskningen publicerades 8 februari släpptes också ett avsnitt av podden ”TTELA Dokumentär” om fallet.

Hur gick det till när det blev podd? Åtalet mot de båda männen sammanföll det med ett redaktionsmöte om att återuppväcka TTELAS dokumentärpodd, som varit vilande i över ett år. Ganska snart kändes det naturligt att göra podd just om Snapchat-förövarna. Eftersom det handlade om unga målsäganden, sociala medier och annat ungdomsrelaterat kändes det bra att publicera på plattformar som når yngre publik.

Andra styrkor med en podd är att den ger möjligheter att presentera till exempel röster, tonlägen och miljöljud på ett sätt som är svårt i tidningsformatet, förklarar reportern Lovisa Meijer.

Hon tycker det är viktigt att man inte jämför sig för mycket med resursstarka produktioner som SvD:s Blenda och P3 dokumentär, utan lägger ribban lagom högt. Mycket av materialet från tidningen går att återanvända, om än ompaketerat, och 15–20 minuter kan räcka nog så gott som längd, menar hon.

Lyssna här: Ttela.se, Spotify, Poddtoppen, Apple podcast.

Läs granskingen här (låsta artiklar): Barnvåldtäktsmännen på Snapchat