Kategori: Granskning

Kategorier
Granskning

Gripande kartläggning av knarkköparna

Foto: Shutterstock

Var? Barometern-OT.

Vem? Lotta Waghorn, Rasmus Jeppsson och Helena Bengtsson.

Vad? Med bakgrund av gängkrigets ankomst till Kalmar har tidningen kartlagt de personer i länet som har åkt dit för knarkköp. Det visar sig att det är få höginkomsttagare i gruppen, utan de flesta har låga inkomster. Bland undantagen finns dock en manlig vd, en manlig ingenjör och en manlig revisor samt en kvinnlig veterinär. Här finns såväl självmedicinerare som partyknarkare och naturligtvis personer som säger att de inte har en aning om hur de fått i sig narkotika.

Läsarna får träffa flera av de kartlagda. Bland annat 24-åriga Linn, som fastnat i missbruk efter att ha provat narkotika av nyfikenhet. Hon berättar om hur hon blivit nekad praktik på grund av att hon finns i brottsregistret, om hur varit nära att dö i överdos och om hur hon under påverkan mot sin vilja blivit filmad under sex på en fest. En film som sedan spridits i sociala medier.

Hur? Redaktionen har gått igenom domar och strafförelägganden för narkotikabrott i Kalmar tingsrätt under 2022 och 2023. På så sätt har man fått fram 1 149 personer som man på olika sätt har kartlagt.

Citat: ”Det kostar pengar – det är en ständig stress. Den förtränger man med mer knark. Livet mellan tripparna är inte så kul. Man söker hela tiden nästa tripp.” Före detta partyknarkaren ”Isak”.

Läs här (låsta artiklar): Knarklangarna

Kategorier
Granskning

Granskade kommunalt fiasko i stark motvind

Lyckliga guldspadevinnare. Foto: Privat

Var? Södra Dalarnas Tidning, Södran.

Vem? Reportrarna Kenneth Westerlund, Felicia Lénárd och Linda Eriksson Storbacka.

Vad? Under hösten har tidningen avslöjat hur Hedemora kommun inför sommaren 2023 tog in bemanningsföretaget Personalexpressen för att täcka upp för det man ansåg var en vikariebrist inom omsorgen. Men såväl ordinarie personal som bemanningsanställda kunde i slutet av sommaren vittna om en kaosartad planering och om hur flera i den inhyrda personalen saknat utbildning, erfarenhet och den attityd som krävs för att göra ett bra jobb. Detta samtidigt som kommunen blödde extramiljoner.

Tidningen avslöjade hur det tagit omsorgschefen endast en halv minut att underteckna avtalet med bemanningsföretaget, men att hon senare kände sig lurad och ville dra sig ur. Omsorgschefen fick sparken sedan kommunledningen fått ta del av hennes mejlkorrespondens med bemanningsföretagets vd, en korrespondens Södran i sin tur hade begärt ut.

Hur? Allt började som ett larm från omsorgspersonalen, där både kommunanställda och Personalexpressens personal var beredd att berätta. Efter det började tidningen begära ut handlingar som kommunala protokoll, tjänsteskrivelser som e-postloggar. Såväl från kommunen som bemanningsföretaget möttes granskningen av kraftigt motstånd. Offentliga handlingar vägrades helt felaktigt lämnas ut, och såväl omsorgschefen som Personalexpressens vd ägnade sig åt efterforskning av källor, något som senare polisanmäldes av kommunen själv.

Reportrarna bemötte kommunens mörkläggningsförsök med att själva vara mer transparenta än någonsin, inte minst genom en grävdagbok där läsarna kunde följa deras arbete.

Att denna granskning med extra allt ledde till en guldspade känns på det stora taget mycket rättvist!

Citat: ”Vi har gjort mer skada än nytta sedan vi kom hit. De här stackars brukarna, alltså.” Inhyrd omsorgsanställd i Hedemora kommun.

Läs här: (låsta artiklar): Bemanningskrisen

Kategorier
Granskning

De hittade knark bakom lustgasridån

Foto: Shutterstock

Var? SVT Nyheter Västmanland.

Vem? Reportrarna Caroline Slotte och Susanna Ahnlund.

Vad? Granskningen visar hur personerna bakom konton i sociala medier. som marknadsför sig mot ungdomar som lustgasförsäljare, i själva verket även erbjuder alkohol och narkotika. Vissa av säljarna påstår sig även kunna leverera kryptovaluta, sprängmedel och falska sedlar. Reportrarna erbjuds också att köpa varor i utbyte mot sex eller nakenbilder. Reportrarna har Vidare kunnat berätta om hur etablerade kriminella grupper gett sig in på denna marknad samt om hur ungdomar råkat illa ut av lustgas.

Hur? För att få kontakt med personerna bakom dessa lustgast-konton behövde reportrarna skapa en fejkad 16-årig flicka. Detta skedde med hjälp av AI och ett idogt fotograferande i vardagsmiljöer för att skapa trovärdiga sociala konton åt 16-åringen.

Förutom att genomföra bandade telefonsamtal med säljare provade reportrarna att köpa lustgas från två olika leverantörer. Vid mötet passade man på att fråga säljarna om de hade andra varor att erbjuda. I detta wallraffande tog redaktionen råd från jurister för att inte av misstag provocera fram brott, vilket är olagligt. I en krönika berättar redaktionschefen och ansvarige utgivaren Karin Thornberg mer om sina tankar kring arbetet.

Citat: ”Det finns vitt, grönt, brunt – allt.” Lustgasförsäljare i samtal med SVT-reportrarnas fiktiva 16-åring.

Titta här: Lustgas – knarklangarnas täckmantel

Kategorier
Granskning

Avslöjade tingsrättens fatala miss

Sista bilderna på 21-åriga Tove innan hon mördades i oktober 2022. Foto: Polisens förundersökning

Var? P4 Jönköping.

Vem? Reportrarna Petra Levinson och Markus Engberg.

Vad? Efter domen i det så kallade Tove-fallet i Eksjö tingsrätt kunde reportrarna avslöja att tingsrätten gjort ett felaktigt antagande om tidpunkten för mordet. Detta hade i sin tur bidragit till att en av de åtalade unga kvinnorna fälldes för mord. I själva bör mordet ha skett minst tio minuter tidigare än vad tingsrätten kommit fram till, något som i sin tur talar till den unga kvinnans fördel. Detta var något hennes advokat lutade sig mycket mot i hovrätten, där kvinnan senare friades.

Hur? P4 Jönköping var redan från början ofta nyhetsledande i rapporteringen kring Tovefallet, något vi tog upp i Fojoarkivet i november 2022. När tingsrättsdomen kom våren 2023 upptäckte de väl pålästa reportrarna att något var underligt. Det klockslag Eksjö tingsrätt fastställt att Tove mördades stämde inte. Tingsrätten hade inte heller hämtat klockslaget från polisens analyser utan från en granne som vittnade utifrån vad han trodde sig minnas.

Grannen hade en stor roll i händelseförloppet strax efter mordet. Men trots att polisen noga hade undersökt de båda åtalade kvinnornas telefoner med hälsoappar för att kunna se när telefonerna hade rört sig inne i mordlägenheten hade man missat att göra samma sak med hans telefon.

Reportrarna lyckades få låna grannens telefon och undersöka den. Av mannens registrerade rörelser kom man fram till att tingsrättens klockslag för mordet inte kunde stämma. Man har också intervjuat rätts- och it-experter som förstärkt detta.

Citat: ”Även om grannen verkar väldigt tillförlitlig när det gäller händelseförloppet i stort så kan man ju ändå inte utgå från att hans uppfattning om tidpunkten måste vara rätt på minuten.” Christian Dahlman, juridikprofessor och expert på bevisvärdering.

Lyssna här: GRANSKNING: Så kan ett av bevisen mot morddömda 18-åringen falla

Kategorier
Granskning

Reporter bokade sexköp av lärare

Foto: Shutterstock

Var? Borås Tidning.

Vem? Reportrarna Jennie Ölund, Lena Kvist och Sebastian Strand samt Johan Valkonen, foto.

Vad? Tidningen avslöjar att en lärare i Borås säljer sex hemma i sin lägenhet och poserar på explicita bilder i annonser på nätet. I en krönika förklarar tidningens ansvarige utgivare att det visserligen inte är olagligt att sälja sex, men att ”det är rimligt att ifrågasät­ta lämpligheten i att en lä­rare som möter mängder av elever samtidigt säljer sex via en öppen sajt som samma elever enkelt kan ha tillgång till”.

I en uppföljande artikel berättar tidningen om hur läraren har en enorm skuld hos Kronofogden och att hon utreds för en rad bedrägerier mot privatpersoner över hela landet, vissa av sol-och-vår-karaktär. Läraren är nu avstängd med lön samtidigt som arbetsgivaren gör en utredning.

Hur? När reportrarna fick tips med länkar till en eskortsajt och lärarens annonser tyckte de först att det lät för absurt för att vara sant. It-avdelningen gav dem en särskild dator för att kunna besöka de aktuella sidorna utan att dra på sig virus till tidningens IT-system. Genom att jämföra bakgrundsmiljöerna i bilderna från sexannonserna med bilder läraren lagt ut på sociala medier blev man i princip säker på att det var hon som låg bakom annonserna. Men för att få bekräftat att det var läraren själv som sålde sex bestämde man sig för att boka ett sexköp. Efter diskussioner kom man fram till att det inte kan vara olagligt att boka sexköp utan uppsåt att genomföra det. När den manliga reportern slutligen ringde på hemma hos läraren fanns också en backup med kollegor i närheten. När reportern genast avslöjade att han var journalist blev han utslängd av läraren, som inte ville svara på frågor. Men syftet att få hennes identitet bekräftad hade lyckats.

Kartläggningen av lärarens ekonomiska och brottsliga förehavanden skedde på traditionell väg med slagningar i databaser som Acta Publica och genom att begära ut handlingar från polisen och även kommuner där läraren tidigare arbetat. Genom handlingarna kunde man också kontakta offren till de misstänkta bedrägerierna.

Citat: ”Oj, det här är verkligen… det här måste jag ta vidare. Det hade jag verk­ ligen ingen aning om. Verkligen inte. Det är häpnadsväckande.” Rektorn på lärarens skola

Läs här: Lärare i Borås säljer sex – använder eskortsajt på skoltid

Kategorier
Granskning

Kartläggningen som bara växte och växte

Mariestads-Tidningen 28 februari.

Var? Mariestads-Tidningen.

Vem? Reportrarna Jenny Åberg, Birthe Wetter och Lisa Bring.

Vad? I samband med att tidningen berättar att Mariestads mark- och exploateringschef slutar efter bara ett halvår på posten presenterar man en lista på över 30 chefer inom kommunen som har slutat de senaste sex åren. Artikeln följs upp med en lång rad berättelser om chefer som sparkats, om en ifrågasatt arbetsmiljö, en omfattande kritik mot kommundirektören och om turerna kring en planerad omorganisation. Tidningen lyckas också pedagogiskt förklara de konsekvenser som ”chefskarusellen” har fått, bland annat i form av ökade kostnader. Vidare bemöter man kommunens uttalande om att det handlar om en naturlig omsättning av chefer genom att jämföra med andra kommuner som inte har samma omsättning.

Hur? Tidningen har en lång tid fått tips om en dålig arbetsmiljö på kommunen, men det har varit svårt att rapportera om det då det inte funnits personer som varit beredda att träda fram och berätta. När mark- och exploateringschefen sade upp gav det en möjlighet att bygga granskningen på något konkret. När man väl börjat kartläggningen växte den från det planerade antalet artiklar till en lång rad uppföljningar. Orsakerna var bland annat utspel om den planerade omorganisationen, att den politiska oppositionen hade en strävan att få bort kommundirektören och att man fick veta mer än man vågat drömma om när det gäller spelet bakom kulisserna på kommunen.

Citat: ”Det är 2,5 månader mellan varje chef som slutar i genomsnitt. Det finns inte ett privat företag som skulle tillåta sådant under så lång tid. Efter en och två chefer kanske man inte reagerar, men efter ett tag ser man ett mönster och då tar man tag i problemet.” Mariestads oppositionsråd Janne Jansson (S).

Läs här (låsta artiklar): MT granskar chefskarusellen i Mariestads kommun

Kategorier
Granskning

Avslöjade hur lätt det är att ”döda” någon

Foto: Per Johansson

Var? SVT Nyheter Blekinge.

Vem? Reportern Frida Lindhe.

Vad? I december berättade först BLT och sedan även SVT om Olofströmsbon Jonathan som blivit dödförklarad efter att någon ansökt om detta hos myndigheterna.

SVT Blekinge följer nu upp med en fördjupning i ämnet. Man berättar att flera Blekingebor har drabbats och reportern visar hur man med hjälp av en blankett från Socialstyrelsen och en förfalskad läkarunderskrift enkelt kan få Skatteverket att registrera någon som död. Detta i sin tur fryser personens alla bankkonton, hens mobila bank-id och ställer på andra sätt till med ett elände för den drabbade. I en uppföljande intervju berättar Jonathan att han utöver ekonomiska kostnader fick lägga minst en arbetsvecka på korrespondens med myndigheterna för att bli ”levande” igen.

Reportern har också vänt sig till ansvariga myndigheter. Som ett resultat av granskningen ska nu riksdagens finansutskott ta upp frågan. I ett tv-klipp ringer reportern också upp en person som av flera källor pekats ut som den som dödförklarat flera Blekingebor.

Hur? Reportern blev nyfiken efter rapporteringen i december och började sätta sig för att ta reda på hur dödförklaringarna hade kunnat ske. En utmaning att som lokalreporter i Blekinge göra den här typen av jobb är att många personer man ska intervjua finns i Stockholm, vilket gör bildsättningen besvärlig.

Citat: ”Det värsta är att jag får räkningar som jag inte kan betala, bland annat från mitt dödsbo. Då blir det ränta och dröjsmål.” Dödförklarade Jonathan Ravelin.

Titta här: Alla inslag om falska dödsförklaringar

Kategorier
Dokumentär Granskning Podcast

Stark podd-debut om förskolejätte

Var? Norrköpings Tidningar, nt.se, och en rad plattformar där man hittar podcasts.

Vem? Reportrarna Jenny Carlsson och Annika Flood.

Vad? Reportrarna har dels i en rad tidningsartiklar, dels i sin nya podd ”Granskning pågår” granskat den norska förskolekoncernen Dibber som har tagit över tre förskolor i Norrköping. Dibber har bland annat gjort besparingar på vikarier, roliga aktiviteter och förskolematen. Två av tre anställda har lämnat sina jobb och det har även varit föräldraprotester och barnflykt från de tre förskolorna.

Hur gick det till när det blev podd? Hyfsat tidigt i arbetet bestämdes att det även skulle bli en podd av granskningen. Syftet är att nå en ny publik som hellre lyssnar än läser och som inte har tillgång till nt.se. En styrka är också att kunna låta läsarna höra de inblandade personernas röster, på samma sätt som när man gör webb-tv.

Reportrarna hade ganska stor nytta av att tidigare ha jobbat med webb-tv, men fick sätta sig in i lite ny mjukvara för att kunna göra jobbet. Eftersom det var deras första podd tog detta lite tid, och totalt räknar de med att det krävdes en veckas merarbete för att även kunna presentera granskningen som podd.

Viktiga lärdomar var att det är viktigt att spela in mycket bakgrundsljud och att därför komma ihåg att vara tyst ibland när mikrofonen är på. Precis som vid webb-tv-inspelning är det en vanlig fälla för en tidningsreporter att humma med för mycket under intervjuerna. Ett hummande som ställer till det vid klippningen!

Lyssna här: Nt.se, Spotify, Poddtoppen, Apple Podcast

Läs tidningsgranskningen (lästa artiklar): Miljardkoncern köpte upp förskolor – personal och föräldrar flyr

Kategorier
Dokumentär Granskning Podcast

Tidskrävande manusarbete gav resultat

Var? Sydsvenskan, Sydsvenskan.se och en rad plattformar där man hittar podcasts.

Vem? Reportrarna Sandra Stendahl och Jonas Nyrén samt poddproducenterna Gustav Wirtén och Sally Wahlstedt.

Vad? I våras publicerade Sydsvenskan en granskning om den på 1950-talet världsberömde magikern Carlo Tornedos sista år i livet. I granskningen berättas om hur trollkarlen isolerades från sina vänner och om hur det arv han hade sagt till vännerna skulle gå till välgörenhet istället hamnade hos det skånska par som tog hand om hans affärer efter att han drabbats av demens. Mannen i paret visar sig också vara inblandad i en annan arvsstrid som tidningen har uppmärksammat.

Under hösten har reportrarna bakom granskningen omarbetat materialet till ett entimmes poddavsnitt på ”Sydsvenskan Dok”.

Hur gick det till när det blev podd? Eftersom materialet kändes ”poddmässigt” med möjlighet till ljudeffekter som musik och med intressanta intervjupersoner, bland annat Carlo Tornedos adept Joe Labero, bestämde sig redaktionen tidigt för att även göra podd av granskningen.

Grävet visade sig dock vara snårigare än man först trott och poddproduktionen sköts på framtiden. Reportrarna hade sedan podden som ett sidoprojekt under hösten, där den stora utmaningen var att stöpa om reportaget till poddformatet. Reportern Sandra Stendahl förklarar att en del detaljer som blir starka i ett tidningsreportage kanske inte fyller någon större funktion i en podd, medan en färgstark intervjuperson kan tjäna på att lyftas fram mer.

Men framför allt handlar det om att ändra dramaturgin så att lyssnarna stannar kvar, gärna med små ”teasers” om vad som ska komma senare i avsnittet.

En viktig lärdom enligt Sandra Stendahl är att säkra en bra ljudkvalitet på intervjuerna redan från början. I detta fall fick reportrarna göra om vissa intervjuer eftersom de slarvat och lagt inspelningsutrustningen på bordet istället för att hålla fram mikrofon eller sätta mygga på intervjupersonen. Men den stora lärdomen är ändå att det tar väldigt mycket tid att få till en högkvalitativ podd!

Lyssna här: Sydsvenskan.se, Spotify, Poddtoppen, Apple podcast.

Läs här (låsta artiklar): Trollkarlens arv

Kategorier
Dokumentär Granskning Podcast

Podd-comeback om gripande kriminalfall 

Var? TTELA, Ttela.se och en rad plattformar där man hittar podcasts.

Vem? Reportrarna Lovisa Meijer och Kajsa Lecander.

Vad? I mitten av november åtalades två män, 25 och 30 år gamla, för en red sexualbrott riktade mot flickor under 15 år. Bland brotten fanns både våldtäkt mot barn och grov våldtäkt mot barn. I sin granskning av fallet berättar reportrarna om hus männen använt sig av Snapchat och aktivt sökt sig till unga tjejer med självskadebeteende, missbruk och trassliga familjerelationer, ofta boende på HVB-hem.

När första delen av granskningen publicerades 8 februari släpptes också ett avsnitt av podden ”TTELA Dokumentär” om fallet.

Hur gick det till när det blev podd? Åtalet mot de båda männen sammanföll det med ett redaktionsmöte om att återuppväcka TTELAS dokumentärpodd, som varit vilande i över ett år. Ganska snart kändes det naturligt att göra podd just om Snapchat-förövarna. Eftersom det handlade om unga målsäganden, sociala medier och annat ungdomsrelaterat kändes det bra att publicera på plattformar som når yngre publik.

Andra styrkor med en podd är att den ger möjligheter att presentera till exempel röster, tonlägen och miljöljud på ett sätt som är svårt i tidningsformatet, förklarar reportern Lovisa Meijer.

Hon tycker det är viktigt att man inte jämför sig för mycket med resursstarka produktioner som SvD:s Blenda och P3 dokumentär, utan lägger ribban lagom högt. Mycket av materialet från tidningen går att återanvända, om än ompaketerat, och 15–20 minuter kan räcka nog så gott som längd, menar hon.

Lyssna här: Ttela.se, Spotify, Poddtoppen, Apple podcast.

Läs granskingen här (låsta artiklar): Barnvåldtäktsmännen på Snapchat