Kategori: Reportage

Kategorier
Reportage

Senaste veckobrevet

Sommaravslutning

Det bästa med att vara redaktör för ett nyhetsbrev om lokaljournalistik är förstås att man får tid att läsa lokalnyheter från hela landet och fascineras av långt fler historier än dem som får en plats i nyhetsbrevet.

En extra fascinerande historia under våren har varit turerna kring Ronnebys ifrågasatta kommunstyrelseordförande Roger Fredriksson, där de lokala medierna tillsammans har dragit i alla trådarna åt olika håll för att komma sanningen så nära som möjligt. Allt började med en granskning i P4 Blekinge, men snart var såväl BLT som SVT Nyheter Blekinge med på tåget med egna avslöjanden. Klart rekommenderad sommarläsning, -lyssning och -tittning för den som inte bara vill ha deckare och feelgood i hängmattan.

Häromkvällen fick härvan någon sorts konsekvens när Fredriksson både avgick och inte avgick på en och samma gång (avgick som KSO, stannade kvar som kommunalråd). Som bäddat för en fortsättning!

Veckans tre exempel är alla snygga nedslag i verkligheten som säger en hel del om vår nutid. Om den nedbantade skolan, om jakten på skönhet och om hur man med kreativ marknadsföring kan skapa en fejkskog genom att satsa mer pengar på en influencer än på själva trädplanteringen.

Vi återkommer i augusti med smakprov på sommarens bästa lokaljournalistik. Tills dess, ha en riktigt fin sommar!

Per Johansson, redaktör

Kategorier
Reportage

Upplysande om skolans förebyggande arbete

Foto: Shutterstock

Var? SVT Nyheter Jönköping.

Vem? Linda Mathillas och Gustaf Söderström.

Vad? SVT Jönköping berättar om att polisen i Jönköping allt oftare hittar narkotika på skol- och förskolegårdar. Vidare att de kriminella gängen har börjat rekrytera hjälpredor ända nere i lågstadieåldern. Värst är det i stadsdelarna Öxnehaga och Söder i Jönköpings tvillingstad Husvkarna. Men redaktionen berättar också om hur skola, polis och socialtjänst samarbetar för att få barnen mer motståndskraftiga mot rekryteringen-

Hur? Reporterteamet följer med polisen på spaning efter knark och intervjuar representanter från både polisen och skolan. Ett extra snyggt inslag är socialpedagogens tips till oroliga föräldrar på vad de ska hålla utkik efter om de tror att deras barn är på väg i fel riktning.

Citat: ”Det kan vara en dricka i början och nästa gång bjuder de på pizza. Men när det pågått ett par gånger kommer den där tjänsten in. Kan du hålla i det här eller flytta på det här eller vad det nu är.” Darewan Ketfi, socialpedagog på Öxnehagaskolan i Husvkarna berättar om hur en rekrytering kan gå till.

Titta här: Så jobbar skolan på Öxnehaga för att förhindra att unga rekryteras in i gängen

Kategorier
Reportage

Hoppfullt reportage från ”friat” område 

Foto: SVT Sörmland.

Var? SVT Nyheter Sörmland.

Vem? Lars Adolfsson.

Vad? I vintras berättade polisen att bostadsområdet Lagersberg i Eskilstuna inte längre är att betrakta som ett ”utsatt område”, något det tidigare varit alltsedan begreppet infördes 2015. Nu har SVT Sörmland gjort ett rejält nedslag i området för att se hur de boende har det, och för att försöka ta reda på lite om orsakerna till den positiva utvecklingen.

Hur? Reportern följer med Eskilstunas kommunpolis på en promenad genom området, pratar med boende och besöker Lagersbergsskolan där han pratar med både personal och elever.

Citat: ”Förr behövde jag alltid ha sällskap med min pappa. Men även om han var med kändes det som att något skulle hända en dag. Skott, knivhugg eller vad som helst, Nu går jag ensam utan att vara orolig.” Sjätteklassaren Lian Baghdadi.

Titta här: Från utsatt till mer tryggt, så märks förändringen

Kategorier
Reportage

De fick en familj att lajva år 2100

Familjen Gardestrand in action. Foto: Robert Eriksson/JP

Var? Jönköpings-Posten.

Vem? Reportern Rebecca Staf och fotografen Robert Eriksson.

Vad? Jönköpings-Posten berättar om hur vi lever 2100 och följer med Jönköpingsfamiljen Gardestrand när den under en vecka provar på framtidslivet. Det handlar bland annat om att köra elbil, cykla, handla närproducerat och vegetariskt samt att samla regnvatten för att vattna den egna grönsaksodlingen.

Hur? Reportern kom på idén till jobbet när hon gick Fojos hållbarhetskurs. Där fick hon lära sig att ett framgångsrecept för just klimattexter är att lyfta fram goda exempel på människor som försöker leva hållbart. Valet på just 2100 föll på att det är så långt vi tror oss ha en aning om hur klimatet kommer att se ut, och att välja en barnfamilj föll väl ut med JP:s uttalade målgrupp. Det kändes också som ett försök som skulle ge bra journalistik oavsett om barnfamiljen lyckades med sitt lajvande eller inte. Den stora utmaningen var att hitta en familj, men när de frågade en kvinna som flera gånger varit med i tidningen i andra sammanhang, lyckades denna övertala sin familj.

Citat: ”Hoppas det kan kanske övertyga herr entrecôte i familjen.” Mamma Tina Gardestrand om sin köttätande son, 15-åriga Dylan.

Läs här (låsta artiklar):

Fem experter: Så är livet i Jönköping år 2100

Familjen levde livet år 2100 – så gick det

Kategorier
Reportage

Pedagogiskt om omtalad miljöbov

Foto: Shutterstock

Var? Falköping Tidning.

Vem? Anna Kuylenstierna.

Vad? Tidningen berättar att brunnar i området kring Falköpings flygplats ska provtas för att undersöka förekomst av PFAS. Ämnet, som förut var en ingrediens i brandsläckarskum, har kontaminerat flygplatsen efter alla brandövningar som skett där under åren. Likadant ser det ut kring inte minst flygplatser på andra ställen över landet.

Hur? Reportern, som skrivit reportaget i samband med att hon gick Fojos hållbarhetskurs gör en pedagogisk fördjupning i PFAS-problematiken, förutom att rapportera om själva undersökningen.

Citat: ”När man hamnar i ett läge där man har en vätskebrand måste man värdera om nyttan överstiger faran.” Markus Wästefors, chef för Samhällsskydd mellersta Skaraborg om släckskums långsiktiga miljöpåverkan.

Läs här (låst artikel): Höga halter av PFAS på övningsplatsen – nu ska brunnar provtas

Kategorier
Reportage

Konstruktiv vinkel på Pisarapport

Foto: Shutterstock

Var? SVT Nyheter Dalarna.

Vem? Reportern Jonna Björnbom och fotografen Gunilla Wikström.

Vad? I början av december kom den senaste PISA-rapporten, som visar att svenska 15-åringar är sämre både matte och läsförståelse än i tidigare rapporter. När de flesta medier nöjde sig med att skildra rapporterns innehåll och ta in kommentarer hittade SVT Dalarna en konstruktiv vinkel, med tips till föräldrar om hur de ska få sina barn att börja läsa. Till sin hjälp tog man en lokal läsforskare.

Citat: ”Om man ska muta tycker jag att man ska muta med en bok. Så kan man ha boken i bokhyllan och känna sig stolt över att ha läst den.” Läsforskaren Mats Tegmark.

Titta här: Läsforskarens tips: Så hjälper du ditt barn med läsförståelsen

Kategorier
Reportage

Hittade lokal nyhet i Nobelmenyn

Foto: Shutterstock

Var? P4 Kalmar.

Vem? Reportern Annika Ilmoni.

Vad? I ett reportage i Barometern 2015 förutspådde Eva Petersson, som driver en kroppkaksbod på norra Öland, att kroppkakan var på väg in i finrummet och rentav skulle kunna dyka upp på Nobelbanketten. När spaningen blev verklighet under årets Nobelfirande, kontaktade P4 Kalmar Eva för en kommentar.

Citat: ”Det är ju precis det som jag har väntat på i alla år. Att den riktiga rätten kom till sin rätt.” Kroppkaksbodsinnehavaren Eva Pettersson.

Lyssna här: Eva förutspådde kroppkakan på Nobelbordet

Kategorier
Reportage

Julen i utifrånperspektiv

Foto: Shutterstock

Var? Kristianstadsbladet.

Vem? Reportern Per Widerberg och fotografen Lasse Ottosson.

Vad? Ibland är det genom att betrakta det man håller på med utifrån som man får bäst koll på vad man egentligen gör. Kristianstadsbladet tog två SFI-lärare till hjälp för att få reda på vad våra invandrare tycker är underligast med det svenska julfirandet.

Citat: ”De fattar inte hur vi kan äta sill och många förstår inte varför vi inte fastar innan julbordet.” SFI-läraren Agneta Stark.

Läs här (låst artikel): Invandrares vanligaste frågor till SFI-lärare om julen

Kategorier
Reportage

Angelägen rapportering bortom torra siffror

BLT 17 november.

Var? Blekinge Läns Tidning, BLT.

Vem? Reportern Christian Hylse och fotografen Marcus Palmgren.

Vad? Tidningen publicerar flera artiklar om suicid under två dagar. Här får vi träffa föräldrarna och systern till 24-åriga Filip som inte blev tagen på allvar när han sökte hjälp för sina självmordstankar. Några veckor senare var han död. Men tidningen berättar också om 25-åriga Josefin som efter flera självmordsförsök äntligen ser ljusare på livet samt om det suicidpreventiva arbetet i Blekinge. Slutligen sticker tidningen hål på en rad myter om suicid, till exempel att den som pratar om att ta livet av sig aldrig gör det.

Hur? Chefredaktören Mimmi Karlsson-Bernfalk har länge tyckt att tidningen borde uppmärksamma självmord bland unga som upplever att de inte fått rätt hjälp inom psykvården. För redaktionen var det viktigt att ge reporter och fotograf gott om tid att skapa förtroende hos de anhöriga. Resultatet blev vad hon själv beskriver som kött och blod istället för torra siffror och statistik. Reportern Christian Hylse berättar att det var en stor utmaning att låta de anhöriga få berätta sin historia om sonen som inte fick hjälp samtidigt som han ville förmedla till allmänheten att det finns hjälp att få och att vården faktiskt klarar av att hjälpa de flesta som söker hjälp.

Citat: ”Om vi bara kan hjälpa en person, en enda människa, med vår historia så räcker det. Vi tror att Filip hade önskat det också. Det är för hans skull vi berättar.” Patrik Örsnäs, pappa till 24-åriga Filip.

Läs här (låsta artiklar): Filip från Ronneby tog sitt liv efter flera rop på hjälp

Kategorier
Reportage

De lät 22-åringen berätta – efter sin död

Foto: Shutterstock

Var? Söderhamns-Kuriren.

Vem? Reportern Felicia Andersson.

Vad? Tidningen träffar mamman till den tidigare missbrukaren Maja, som i våras tog livet av sig bra några dagar före sin 23-årsdag. Trots att fyra personer om dagen begår självmord i Sverige och trots att självmordsanhöriga erfarenhetsmässigt är en riskgrupp för suicid vittnar Majas mamma om hur lite stöd hon har fått från kommunen och regionen efter händelsen. Region Gävleborg medger i intervju med tidningen att man sticker ut negativt när det gäller suicid.

I artikeln citeras även Maja själv från en intervju gjord våren 2021, då hon var tillfälligt drogfri men kämpade med sitt missbruk. ”Min största rädsla är att jag kommer ta mitt liv”, säger hon, vilket visar hur illa uttrycket att någon ”väljer att ta sitt liv” stämmer med verkligheten.

Hur? Tidningen har i flera år rapporterat flitigt om att många unga i Söderhamns kommun dör till följd av missbruk. Maja och hennes anhöriga är bara några av alla drabbade tidningen har haft kontakt med.

När Maja intervjuades 2021 kallades hon ”Alex” i tidningen och artikeln handlade om hur hennes pappa kämpade för att få till ett beslut om tvångsvård från kommunen. Beslutet att efter Majas död berätta att det var hon som dolde sig bakom det fingerade namnet var inte publicistiskt enkelt. Men efter att ha pratat med både Majas föräldrar som ville att hennes namn skulle offentliggöras valde tidningen den vägen.

Reportern Felicia Andersson tycker att det har underlättat arbetet att hela tiden vara transparent mot de anhöriga med vilken sorts reportage hon har velat skriva. Hon pekar också på det viktiga med att inte bara den intervjuade familjemedlemmen, utan alla de närmast anhöriga, ska vara okej med att namn och bild på den döda publiceras. Hon har även varit mån om att informera alla berörda om när artikeln skulle publiceras. Allt för att förvalta det förtroende hon har fått och göra jobbet på ett värdigt sätt.

Citat: ”Det känns som att kroppen är ett skal. Jag har kroppen, men det är som ett stort, svart hål inom mig. Det är något som fattas.” Elisabeth Brolin, mamma till 22-åriga Maja.

Läs här (låsta artiklar): Dottern dog i suicid – mamma Elisabeth önskar mer stöd till efterlevarna