Kategorier
Reportage

Konstruktiv vinkel på Pisarapport

Var? SVT Nyheter Dalarna.

Vem? Reportern Jonna Björnbom och fotografen Gunilla Wikström.

Vad? I början av december kom den senaste PISA-rapporten, som visar att svenska 15-åringar är sämre både matte och läsförståelse än i tidigare rapporter. När de flesta medier nöjde sig med att skildra rapporterns innehåll och ta in kommentarer hittade SVT Dalarna en konstruktiv vinkel, med tips till föräldrar om hur de ska få sina barn att börja läsa. Till sin hjälp tog man en lokal läsforskare.

Citat: ”Om man ska muta tycker jag att man ska muta med en bok. Så kan man ha boken i bokhyllan och känna sig stolt över att ha läst den.” Läsforskaren Mats Tegmark.

Titta här: Läsforskarens tips: Så hjälper du ditt barn med läsförståelsen

Kategorier
Reportage

Hittade lokal nyhet i Nobelmenyn

Var? P4 Kalmar.

Vem? Reportern Annika Ilmoni.

Vad? I ett reportage i Barometern 2015 förutspådde Eva Petersson, som driver en kroppkaksbod på norra Öland, att kroppkakan var på väg in i finrummet och rentav skulle kunna dyka upp på Nobelbanketten. När spaningen blev verklighet under årets Nobelfirande, kontaktade P4 Kalmar Eva för en kommentar.

Citat: ”Det är ju precis det som jag har väntat på i alla år. Att den riktiga rätten kom till sin rätt.” Kroppkaksbodsinnehavaren Eva Pettersson.

Lyssna här: Eva förutspådde kroppkakan på Nobelbordet

Kategorier
Reportage

Julen i utifrånperspektiv

Var? Kristianstadsbladet.

Vem? Reportern Per Widerberg och fotografen Lasse Ottosson.

Vad? Ibland är det genom att betrakta det man håller på med utifrån som man får bäst koll på vad man egentligen gör. Kristianstadsbladet tog två SFI-lärare till hjälp för att få reda på vad våra invandrare tycker är underligast med det svenska julfirandet.

Citat: ”De fattar inte hur vi kan äta sill och många förstår inte varför vi inte fastar innan julbordet.” SFI-läraren Agneta Stark.

Läs här (låst artikel): Invandrares vanligaste frågor till SFI-lärare om julen

Kategorier
Reportage

Angelägen rapportering bortom torra siffror

Var? Blekinge Läns Tidning, BLT.

Vem? Reportern Christian Hylse och fotografen Marcus Palmgren.

Vad? Tidningen publicerar flera artiklar om suicid under två dagar. Här får vi träffa föräldrarna och systern till 24-åriga Filip som inte blev tagen på allvar när han sökte hjälp för sina självmordstankar. Några veckor senare var han död. Men tidningen berättar också om 25-åriga Josefin som efter flera självmordsförsök äntligen ser ljusare på livet samt om det suicidpreventiva arbetet i Blekinge. Slutligen sticker tidningen hål på en rad myter om suicid, till exempel att den som pratar om att ta livet av sig aldrig gör det.

Hur? Chefredaktören Mimmi Karlsson-Bernfalk har länge tyckt att tidningen borde uppmärksamma självmord bland unga som upplever att de inte fått rätt hjälp inom psykvården. För redaktionen var det viktigt att ge reporter och fotograf gott om tid att skapa förtroende hos de anhöriga. Resultatet blev vad hon själv beskriver som kött och blod istället för torra siffror och statistik. Reportern Christian Hylse berättar att det var en stor utmaning att låta de anhöriga få berätta sin historia om sonen som inte fick hjälp samtidigt som han ville förmedla till allmänheten att det finns hjälp att få och att vården faktiskt klarar av att hjälpa de flesta som söker hjälp.

Citat: ”Om vi bara kan hjälpa en person, en enda människa, med vår historia så räcker det. Vi tror att Filip hade önskat det också. Det är för hans skull vi berättar.” Patrik Örsnäs, pappa till 24-åriga Filip.

Läs här (låsta artiklar): Filip från Ronneby tog sitt liv efter flera rop på hjälp

Kategorier
Reportage

De lät 22-åringen berätta – efter sin död

Var? Söderhamns-Kuriren.

Vem? Reportern Felicia Andersson.

Vad? Tidningen träffar mamman till den tidigare missbrukaren Maja, som i våras tog livet av sig bra några dagar före sin 23-årsdag. Trots att fyra personer om dagen begår självmord i Sverige och trots att självmordsanhöriga erfarenhetsmässigt är en riskgrupp för suicid vittnar Majas mamma om hur lite stöd hon har fått från kommunen och regionen efter händelsen. Region Gävleborg medger i intervju med tidningen att man sticker ut negativt när det gäller suicid.

I artikeln citeras även Maja själv från en intervju gjord våren 2021, då hon var tillfälligt drogfri men kämpade med sitt missbruk. ”Min största rädsla är att jag kommer ta mitt liv”, säger hon, vilket visar hur illa uttrycket att någon ”väljer att ta sitt liv” stämmer med verkligheten.

Hur? Tidningen har i flera år rapporterat flitigt om att många unga i Söderhamns kommun dör till följd av missbruk. Maja och hennes anhöriga är bara några av alla drabbade tidningen har haft kontakt med.

När Maja intervjuades 2021 kallades hon ”Alex” i tidningen och artikeln handlade om hur hennes pappa kämpade för att få till ett beslut om tvångsvård från kommunen. Beslutet att efter Majas död berätta att det var hon som dolde sig bakom det fingerade namnet var inte publicistiskt enkelt. Men efter att ha pratat med både Majas föräldrar som ville att hennes namn skulle offentliggöras valde tidningen den vägen.

Reportern Felicia Andersson tycker att det har underlättat arbetet att hela tiden vara transparent mot de anhöriga med vilken sorts reportage hon har velat skriva. Hon pekar också på det viktiga med att inte bara den intervjuade familjemedlemmen, utan alla de närmast anhöriga, ska vara okej med att namn och bild på den döda publiceras. Hon har även varit mån om att informera alla berörda om när artikeln skulle publiceras. Allt för att förvalta det förtroende hon har fått och göra jobbet på ett värdigt sätt.

Citat: ”Det känns som att kroppen är ett skal. Jag har kroppen, men det är som ett stort, svart hål inom mig. Det är något som fattas.” Elisabeth Brolin, mamma till 22-åriga Maja.

Läs här (låsta artiklar): Dottern dog i suicid – mamma Elisabeth önskar mer stöd till efterlevarna

Kategorier
Reportage

Berörade om svårigheten att få hjälp

Var? Bohuslänningen.

Vem? Reportern Elle Carlsson och fotografen Julia Forsberg.

Vad? Tidningen berättar om 25-åriga ”Alice” som bad vården om hjälp efter ett självmordsförsök. Det skulle dock dröja tio veckor innan hon fick träffa någon inom öppenvården. Med i reportaget är även ”Alice” mamma, som trots att hon är sjukskriven är den som tvingas ta ansvaret för dotterns medicinering.

Hur? Det var efter att ”Alice” mamma kontaktat tidningen för att slå larm om hur dåligt öppenvården fungerade som tidningen började titta på fallet.

För reportern Elle Carlsson handlade arbetet hela tiden om en balansering mellan att fånga läsaren och att undvika sensationsjournalistik och detaljer som antingen identifierade vem ”Alice” var eller triggade människor med egna suicidtankar. För att ytterligare skydda identiteten för personerna i reportaget användes modeller vid fotograferingen.

En annan viktig uppgift var att söka dokumentation som kunde bekräfta de uppgifter som ”Alice” och hennes mamma lämnade om vården. I ett par fall fick anklagelser utlämnas eftersom de inte gick att bekräfta.

Precis som Söderhamns-Kurirens reporter pekar Elle Carlsson också på vikten av att förvalta det förtroendet hon fått och att vara tydlig inför intervjupersonerna med vad hon skulle skriva.

Citat: ”De kanske kunde ringa och kol- la om jag levde i alla fall. Det jobbi- gaste är att hela tiden gå i ovisshet. Har de glömt av mig? Har jag ham-nat mellan stolarna?” 25-åriga ”Alice”.

Läs här: Alice, 25, försökte ta sitt liv: ”Ett helvete att få någon hjälp”

Kategorier
Reportage

Röster från anhöriga till ”rätt” brottsoffer

Var? SVT Nyheter Stockholm.

Vem? Kovan Alshawish och Michelle Derblom Jobe.

Vad? De var hederliga människor som helt oskyldigt drabbades av det våld som var riktat mot någon annan. Så har det hetat i media den senaste tiden när det rapporterats om ”fel offer” för våldet. Men även när ”rätt” person mördas finns oskyldiga offer. SVT Stockholm åkte till en kyrkogård i Järva och träffade anhöriga och vänner till offer för gängvåldet, alla engagerade i föreningen ”Stoppa skjutningen”.

Citat: ”Ibland när jag försöker sova hör jag hans skratt i huvudet. Jag är jätterädd för att det ska försvinna med tiden.” Sörjande storebror.

Se här: Anhöriga och bekanta till det dödliga våldets offer berättar

Kategorier
Reportage

Pubgäster balanserade rapporteringen

Var? SVT Nyheter Gävleborg.

Vem? Reportern Julia Frost-Nylén.

Vad? SVT Gävleborg har träffat några av stamgästerna vid puben Mulligan’s i Sandviken, där två personer sköts ihjäl 21 september. I en medierapportering där polisen säger att det aldrig har varit värre och många intervjuade säger att de inte längre vågar gå ut, känns det befriande och balanserande att möta detta gäng. För det räcker med att besöka någon av de gängvåldsdrabbade städerna för att inse att folk faktiskt vågar röra sig ute.

Citat: ”Absolut, man får helt enkelt inte kapitulera för våldet.” Pubgästen Yukako Nahlbom på frågan om hon ska återvända till Mulligan’s när stället öppnar igen.

Se här: Stamgästerna efter skjutningen

Kategorier
Reportage

Viktiga tips om små grytor med stora öron

Var? SVT Nyheter Uppsala.

Vem? Reportern Evindar Akdogan.

Vad? En sprängning i ett villaområde i Fullerö strax utanför Uppsala, där en ung kvinna dödades, påverkade naturligtvis många barn i området. Att den döda kvinnan dessutom var lärarvikarie påverkade ytterligare en grupp barn. SVT Uppsala ställde därför frågan till en psykolog om hur man pratar med barnen om det svåra.

Citat: ”Våga fråga barnen om det är något de tänker på eller har märkt av. Barn hör och ser mer än man tror.” Psykologen Lovisa Landén Rhodin.

Se här: Psykologen: Så ska du prata med dina barn om våldet

Kategorier
Feature Reportage

Läsvärd tillbakablick på tragedin 1983

Var? Barometern-OT.

Vem? Reportern Héctor Barajas.

Vad? Sommaren 1983 omkom fyra tonårspojkar när en grupp från Sjövärnskåren seglade från Kråkelund utanför Oskarshamn till Byxelkrok på norra Öland. I en serie artiklar i samband med 40-årsminnet berättar tidningen om olyckan, om det uppmärksammade rättsliga spelet där två marinanställda åtalades och om att de segelbåtar som användes trots tidigare olyckor omnämndes som osänkbara.

Hur? Reportern har utnyttjat tidningsarkivet på bästa sätt för att kunna skriva en läsvärd och angelägen berättelse. Reportagen följs upp med en intervju med Kalmars länsmuseichef, som jobbade på sjövärnsskolan i Kråkelund när olyckan skedde. I den artikeln berättar man också att många läsare har reagerat på reportagen, och liksom tidningen konstaterat att händelsen för 40 år sedan aldrig blev riktigt färdigutredd.

Citat: ”Jag kände mig rädd när det kom särskilt stora vågor. Min kamrat var också både rädd och sjösjuk.” En av de överlevande från seglingen berättar för media efteråt.

Läs här (låsta artiklar): Fyra pojkar lämnades ensamma mot vågorna – drunknade i Kalmarsund