Kategorier
Granskning

Granskade lönsam men farlig drogbehandling

Var? Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan

Vem? Truls Nilsson, Hiba Abbas, Peter Ferm och Björn Lilja.

Vad? Tidningarna berättar om en rad mottagningar i Skåne som ägnar sig åt laro (läkemedelsassisterad behandling och rehabilitering av opioidmissbrukare). Granskningen visar att flera av mottagningarna tar emot patienter som inte är opiodmissbrukare, hur unga fastnat i tungt missbruk som en följd av behandlingen och om hur preparat som delats i i behandlingssyfte säljs ute på gatan. Lättheten att komma in på laro-behandling just i Skåne gör att missbrukare från hela Sverige åker dit, vilket i sin tur ger hög lönsamhet åt mottningarna.

Läsarna får också träffa anhöriga till 18-åriga ”Stina”, som dör tre månader efter att hon felaktigt skrivits in på en laroklinik. Men anmälningarna mot laro-mottagningarna tenderar att aldrig bli utredda.

Hur? När redaktionen drog igång granskningen begärde man ut alla Ivo-anmälningar kopplade till laro från de senaste tio åren. På så sätt hittade man fallet med en ung anonym kvinna som avlidit under en behandling. Genom att leta i folkbokföringen efter avlidna personer den aktuella perioden fick man ned antalet kandidater till fyra, och på så sätt kunde man hitta ”Stinas” anhöriga.

Reportrarna har också letat reda på laro-patienter utanför Systembolaget och spanat utanför mottagningarna, där man själva blivit vittnen till hur utdelad medicin bytt ägare.

Rapporteringen har lett till en politisk debatt hela vägen upp i riksdagen.

Citat: ”Jag välkomnar er granskning. För den bilden ni lyfter behöver komma fram både till beslutsfattare och till gemene man.” Kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg, Christian Orsing (M), är kritisk till hur laro fungerar i praktiken i regionen.

Läs här (låsta artiklar): Granskning: Drogklinikerna

Kategorier
Dokumentär Granskning Podcast

Tidskrävande manusarbete gav resultat

Var? Sydsvenskan, Sydsvenskan.se och en rad plattformar där man hittar podcasts.

Vem? Reportrarna Sandra Stendahl och Jonas Nyrén samt poddproducenterna Gustav Wirtén och Sally Wahlstedt.

Vad? I våras publicerade Sydsvenskan en granskning om den på 1950-talet världsberömde magikern Carlo Tornedos sista år i livet. I granskningen berättas om hur trollkarlen isolerades från sina vänner och om hur det arv han hade sagt till vännerna skulle gå till välgörenhet istället hamnade hos det skånska par som tog hand om hans affärer efter att han drabbats av demens. Mannen i paret visar sig också vara inblandad i en annan arvsstrid som tidningen har uppmärksammat.

Under hösten har reportrarna bakom granskningen omarbetat materialet till ett entimmes poddavsnitt på ”Sydsvenskan Dok”.

Hur gick det till när det blev podd? Eftersom materialet kändes ”poddmässigt” med möjlighet till ljudeffekter som musik och med intressanta intervjupersoner, bland annat Carlo Tornedos adept Joe Labero, bestämde sig redaktionen tidigt för att även göra podd av granskningen.

Grävet visade sig dock vara snårigare än man först trott och poddproduktionen sköts på framtiden. Reportrarna hade sedan podden som ett sidoprojekt under hösten, där den stora utmaningen var att stöpa om reportaget till poddformatet. Reportern Sandra Stendahl förklarar att en del detaljer som blir starka i ett tidningsreportage kanske inte fyller någon större funktion i en podd, medan en färgstark intervjuperson kan tjäna på att lyftas fram mer.

Men framför allt handlar det om att ändra dramaturgin så att lyssnarna stannar kvar, gärna med små ”teasers” om vad som ska komma senare i avsnittet.

En viktig lärdom enligt Sandra Stendahl är att säkra en bra ljudkvalitet på intervjuerna redan från början. I detta fall fick reportrarna göra om vissa intervjuer eftersom de slarvat och lagt inspelningsutrustningen på bordet istället för att hålla fram mikrofon eller sätta mygga på intervjupersonen. Men den stora lärdomen är ändå att det tar väldigt mycket tid att få till en högkvalitativ podd!

Lyssna här: Sydsvenskan.se, Spotify, Poddtoppen, Apple podcast.

Läs här (låsta artiklar): Trollkarlens arv

Kategorier
Granskning

Tog AI till hjälp för att avslöja nyhetsjätten

Var? Sydsvenskan/Helsingborgs Dagblad.

Vem? Reportern Inas Hamdan.

Vad? Genom att låta AI-tjänsten Chat GPT analysera Al Jazeeras senaste 100 publiceringar om Sverige kan Sydsvenskan och HD avslöja att nyhetskanalen gång på gång sprider vilseledande och felaktig information om Sverige. Ungefär hälften av publiceringarna handlar till exempel om koranbränningar med fokus på omvärldens fördömanden av dessa.

Hur? Inas Hamdan är själv arabiskspråkig Al Jazeera-konsument. Efter att desinformationskampanjen mot Sverige drog igång för snart två år sedan märkte hon hur även Al Jazeeras Sverigebild smittades av kampanjen. Eftersom Sverige är kanalens största land utanför arabvärlden och många av tittarna finns i Skåne bestämde hon sig för att granska saken närmare. Inas Hamdan tycker att AI var ett perfekt sätt att göra det på, och hon tror att särskilt mindre redaktioner slulle tjäna på att integrera AI i sitt arbete.

– Det är inte svårt, det är lättillgängligt och man kan lära sig i egen takt, berättar hon.

Citat: ”Jag blev avbruten flera gånger, och det var mycket svårt att föra en diskussion. Det matades på väldigt kraftigt med propaganda av en person som inte hade någon aning om vad som gäller i Sverige.” Svenske statsvetaren Sten Widmalm om att bli intrevjuad i Al Jazeera.

Läs här (låst artikel): Så får Al Jazeera ryktena om Sverige att explodera

Kategorier
Granskning

Skrämmande om elevassistenter i Malmö

Var? Sydsvenskan

Vem? Reportern Andreas Persson

Vad? Under våren har Sydsvenskan i flera reportage berättat om hur kriminella har lyckats få jobb som elevassistenter i Malmös skolor. Bland elevassistenterna fanns vid tidningens kontroll dömda för narkotikabrott, rån och våldsbrott. I de flesta fall har inte skolorna kunnat se brottsligheten i registerutdragen, men i ett fall, där den jobbsökande hade dömts för bland annat människorov, valde rektorn att bortse från mannens kriminella liv.

Rapporteringen har lett till att både lokala politiker och riksdagsledamöter har engagerat sig i frågan, och en lagändring kan vara på väg.

Citat: ”Om vissa brott som kan vara intressanta för en arbetsgivare filtreras bort i registret, är det naturligtvis väldigt olyckligt. Och ”olyckligt” är egentligen ett för svagt ord att använda i sammanhanget.” Tanja Vivlund, rektor på Elinelundsskolan i Malmö.

Läs här (låsta artiklar): Brottsdömd skolpersonal