Kategorier
Reportage

Senaste veckobrevet

Engagerande om hållbarhet

Hur gör vi hållbarhetsagendan relevant för vår publik? Det är en av frågorna som ställs i Fojokursen ”Hållbar journalistik – nya dimensioner i det redaktionella arbetet” som du kan läsa mer om i det här nyhetsbrevet.

Frågan känns lika relevant som svårbesvarad. Kanske är det en extra svår fråga för lokaljournalisten, samtidigt som det lokala perspektivet om man lyckas kan det bli det mest relevanta av alla.

På Fojoarkivet försöker vi svara frågan på det sätt vi är vana med, genom att ge tre exempel på när vi tycker att det har lyckats. Särskilt spännande är Jönköpings-Postens reportage om familjen som lajvar 2100. Reportern kom på jobbidén när hon just gick ovan nämnda kurs.

Vad ska Fojoarkivet handla om nästa gång? Tips på ämnen och/eller bra case tas tacksamt emot på arkivet.fojo@lnu.se

Kategorier
Reportage

De fick en familj att lajva år 2100

Var? Jönköpings-Posten.

Vem? Reportern Rebecca Staf och fotografen Robert Eriksson.

Vad? Jönköpings-Posten berättar om hur vi lever 2100 och följer med Jönköpingsfamiljen Gardestrand när den under en vecka provar på framtidslivet. Det handlar bland annat om att köra elbil, cykla, handla närproducerat och vegetariskt samt att samla regnvatten för att vattna den egna grönsaksodlingen.

Hur? Reportern kom på idén till jobbet när hon gick Fojos hållbarhetskurs. Där fick hon lära sig att ett framgångsrecept för just klimattexter är att lyfta fram goda exempel på människor som försöker leva hållbart. Valet på just 2100 föll på att det är så långt vi tror oss ha en aning om hur klimatet kommer att se ut, och att välja en barnfamilj föll väl ut med JP:s uttalade målgrupp. Det kändes också som ett försök som skulle ge bra journalistik oavsett om barnfamiljen lyckades med sitt lajvande eller inte. Den stora utmaningen var att hitta en familj, men när de frågade en kvinna som flera gånger varit med i tidningen i andra sammanhang, lyckades denna övertala sin familj.

Citat: ”Hoppas det kan kanske övertyga herr entrecôte i familjen.” Mamma Tina Gardestrand om sin köttätande son, 15-åriga Dylan.

Läs här (låsta artiklar):

Fem experter: Så är livet i Jönköping år 2100

Familjen levde livet år 2100 – så gick det

Kategorier
Reportage

Pedagogiskt om omtalad miljöbov

Var? Falköping Tidning.

Vem? Anna Kuylenstierna.

Vad? Tidningen berättar att brunnar i området kring Falköpings flygplats ska provtas för att undersöka förekomst av PFAS. Ämnet, som förut var en ingrediens i brandsläckarskum, har kontaminerat flygplatsen efter alla brandövningar som skett där under åren. Likadant ser det ut kring inte minst flygplatser på andra ställen över landet.

Hur? Reportern, som skrivit reportaget i samband med att hon gick Fojos hållbarhetskurs gör en pedagogisk fördjupning i PFAS-problematiken, förutom att rapportera om själva undersökningen.

Citat: ”När man hamnar i ett läge där man har en vätskebrand måste man värdera om nyttan överstiger faran.” Markus Wästefors, chef för Samhällsskydd mellersta Skaraborg om släckskums långsiktiga miljöpåverkan.

Läs här (låst artikel): Höga halter av PFAS på övningsplatsen – nu ska brunnar provtas

Kategorier
Okategoriserade

Ny chans att gå Fojos hållbarhetskurs

Vad innebär hållbar journalistik, hur gör vi ämnet hållbarhet relevant för vår publik och finns hållbar journalistik utan hållbara journalister? Det är några av frågorna som ställs i Fojos distanskurs ”Hållbar journalistik – nya dimensioner i det redaktionella arbetet”. I september och oktober är det dags för repris!

Vårens kurs hade sjutton deltagare som träffades över Zoom under fem förmiddagspass där teori har blandats med praktik. 

– Alla har fått göra ett projekt under kursen. Dels gjorde de en pitch till mig och varandra för att få idéer och inspel, dels har de arbetat med projektet under kursens gång. Det var inget krav på att man skulle bli klar före redovisningen utan det här har ju varit för deltagarnas egen skull, säger kursledaren Anna Maris.

För att få inspiration har kursen även haft besökare i zoom-klassrummet. 

– Aftonbladetjournalisten Staffan Lindberg har berättat om sitt H&M-gräv och vi har även haft föredrag av Lars Tallert från Sustainable Journalism Partnership och även Abigail Sykes, från Omställningsbyrån, som pratade om inre omställning.

Anna Maris har under sin långa journalistkarriär bland annat varit redaktör för en miljötidning i Storbritannien. Hon konstaterar att kursen blev väldigt inriktad på klimatet denna gång.

– Jag tror att många av deltagarna kom till kursen med just klimattemat i åtanke, men hållbarhet handlar ju även om ekonomisk och social hållbarhet. Naturligtvis gick vi igenom det också, men jag tänker ändå att jag ska försöka få med mer av det i höstens omgång.

Förutom två deltagarprojekt som vi tar upp i veckans Fojoarkivet nämner hon jobb om eltransporter och älgstammen. Dessutom har NWT skapat en klimatstrategi för sin journalistik och en deltagare skapade en social hållbarhetsstrategi för frilansjournalister.

Vad som kommer att skapas under hösten står än så länge skrivet i stjärnorna. Sista ansökan är 20 maj.

Anmäl dig här: https://fojo.se/kurser/hallbar-journalistik-nya-dimensioner-i-det-redaktionella-arbetet-ht24/

Kategorier
Granskning

Klimatrapportering från ett krympande län

Var? Landskrona Posten/HD/Sydsvenskan.

Vem? Katarina Melvinger, Erik Melkersson, Magnus Arvidsson och Cecilia Hedlund.

Vad? Tidningen berättar om Axeltofta kolonistugeområde utanför Landskrona, som planeras att läggas ned på grund av den stigande havsnivån som redan har bidragit till många översvämningar i området. För stugägarna kom beskedet som en käftsmäll.

Hur? Beskedet om Axeltofta framtid kom i samband med en presskonferens på en måndag. För reportern Magnus Arvidsson, som veckan innan gått NJCs klimatkurs för lokaljournalister, kom nyheten yrkesmässigt lägligt. Han gjorde en uppföljning som delvis inspirerats av insikter han fått på kursen, som bland annat visade att åtgärderna i Landskrona är unika.

Citat: ”Jag har varit så förtvivlad och ledsen. Nu börjar jag bli arg istället. Hur kan kommunen tillåta att det säljs stugor här samtidigt som de vill lägga ner?” Nyblivna kolonistugeägaren Saga Ukkola.

Läs här (låsta artiklar): Axeltofta läggs ned

Kategorier
Granskning

Kartlade skurkar med Foodorakläder

Var? P4 Göteborg.

Vem? Reportern Josipa Kesic.

Vad? P4 Göteborg avslöjar att kriminella i återkommande fall utnyttjar matleverantören Foodoras kläder som utklädnad när de begår brott. Reportern har hittat 17 fall från domar de senaste åren där Foodorakläder förekommer, bland annat vid narkotikabrott, en skjutning och under de så kallade påskupploppen. Vidare framkommer i granskningen att det är lätt att hitta kläder och väskor från Foodora och deras konkurrenter på nätet.

Hur? Det var efter att en polis i samband med en intervju om en helt annan sak nämnt Foodoraklädernas förekomst i brott som redaktionen bestämde sig för att undersöka frågan. Reportern planerade först att begära ut domar från landets 48 tingsrätter, men efter en första test i Göteborgs tingsrätt kom svaret att de inte ansåg sig ha praktisk möjlighet att ta fram domar där Foodorakläder nämndes. Hon prövade sig då istället fram i databasen Acta Publica och fick träffar vid sökningar som ”Foodora” i kombination med ”narkotika”.

Citat: ”Vi har 6 000 bud, det innebär att även om det är en liten del så är det några väskor och jackor som läcker ut.” Daniel Gustafsson Raba, operativ chef på Foodora.

Lyssna här: Kriminella kapar Foodoras varumärke – klär ut sig till matbud

Kategorier
Granskning

Betygsjämförelse gav nya viktiga tips 

Var? Nerikes Allehanda.

Vem? Jennifer Mayer och Robban Andersson.

Vad? Nerikes Allehanda har tittat på slutbetygen i nian i svenska, matematik och engelska i Örebro och jämfört skola för skola hur dessa skiljer sig från elevernas resultat på de nationella proven. Granskningen visar att nästan 30 procent av eleverna förra läsåret gick ut nian med högre slutbetyg i dessa ämnen än de presterade på de nationella proven och att det sett till alla skolor inte skiljer sig nämnvärt om de gått på privat eller kommunal skola. Men på enskilda skolor skiljer det markant mellan provresultat och slutbetyg. Här ser det alltså ut som att skolorna ägnar sig åt att dela ut så kallade glädjebetyg.

I en uppföljande publiceringen berättar flera tidigare lärare på Jensen grundskola i Örebro om hur glädjebetyg är satta i system på skolan då lärare pressas att sätta höga betyg för att anses göra ett bra jobb. Även nuvarande och tidigare elever bekräftar bilden.

Hur? Efter tidigare granskningar om grundskolan fick redaktionen tips om att betygen ser väldigt olika ut på olika Örebroskolor, något man nu bestämde sig för att kolla upp.

I samband med publiceringarna kom på kort tid ett 20-tal mejl och samtal till redaktionen om förhållandena på Jensen grundskola. I samband med att tidningen gjorde ansvarsintervjuer med skolans företrädare började det plötsligt ramla in mejl till redaktionen om hur bra det var på Jensen. Detta visade sig dock grunda sig i en uppmaning från skolan till vårdnadshavare om att kontakta NA.

Citat: ”På Jensen hade jag A eller B i spanska. Men nu, efter första året i gymnasiet, så riskerade jag att få F och fick kämpa jättemycket för att ens få godkänt.” Tidigare Jensenelev i Örebro.

Läs här (låsta artiklar): Ojämlika skolan

Kategorier
Granskning

Avslöjar en mörk bild av Uddevallaskolorna 

Var? Bohuslänningen.

Vem? Nemanja Kazic, Robin Johansson, Henrik Lundbjörk och Christian Möller.

Vad? Bohuslänningen berättar att våldet, hoten och kränkningarna i Uddevallas kommunala skolor har ökat kraftigt i antal de senaste åren. Man listar flera händelser där lärare fått ta emot sparkar och slag och blivit rivna och bitna. Tidningen pratar med lärarstudenter som funderar på att byta utbildningen efter att ha praktiserat på Uddevallaskolor och träffar en sjuåring som blivit så misshandlad av andra elever att han inte längre vill gå till skolan. I ett gripande reportage möter läsarna också 19-årige Leo, som för två år sedan blev bunden och knivhuggen på en gymnasieskola i Uddevalla.

Hur? Tidningen har efter ett löfte till läsarna nyligen fördjupat sin krimbevakning med syfte att både berätta mer om hur brott påverkar den enskilda människan och samhället i stort. Efter artiklar om sexbrott i nära relation och gängkriminalitet blev det nu skolans tur.

Reportrarna begärde ut rapporter för avvikande händelser i skolan gällande både lärare och elever samt incidentrapporter för där elever och/eller vårdnadshavare använt våld eller riktat hot mot skolpersonal från 2018-2023. Därefter sammanställdes materialet och följdes upp med intervjuer och sökande efter case.

Den 19-årige Leo fick tidningen tag på genom rättshandlingarna från när fallet inträffade 2022.

Citat: ”En gravid lärare går förbi några elever efter lunchrasten och i samband med detta slår en av eleverna till läraren i ryggen med ett knytnävsslag.” Ur Uddevallaskolornas incidentrapporter.

Läs här (låsta artiklar): Våldet och hoten i Uddevallas skolor ökar kraftigt

Kategorier
Granskning

De avslöjade bedragarnas metoder

Var? SVT Nyheter Dalarna.

Vem? Reportrarna Sofie Lind och Henrik Kilefors.

Vad? SVT Dalarna berättar om Ebba i Göteborg som bokat en stuga i Sälen via en annons på nätet. När hon och hennes sällskap kom fram till adressen visade det sig att stugan de hade betalt för inte existerade. I en rad efterföljande inslag berättas om hur hyresbedragarna går tillväga, och om hur svårt det är för polisen att stoppa dem, även i de fall där de åker fast och döms för brotten.

Hur? Reportrarna har intervjuat drabbade och gått igenom en rad bedrägeridomar i Sverige och Norge. Man har även undersökt falska konton som ägnar sig åt bedrägerier. I ett fall kunde man genom en bröllopsbild med bakgrundsmiljö spåra ett konto till ett par i Nederländerna. Mannen i paret visade sig ha fått sitt konto kapat av bedragarna.

En reporter ringer även upp en av bedragarna och låtsas vara intresserad av en lägenhet i Spanien. Bedragaren försöker lura reportern, som till sist ger sig tillkänna och istället vill intervjua bedragaren. Denne lägger då på.

Citat: ”Man tappar tron på mänskligheten. Jag börjar undra om man kan hyra privat längre. Man kan inte lite på folk längre, vilket är jättetråkigt.” Christoffer från Gävleborg, som erbjudits hyra samma låtsashus som Elin, men hann ana oråd innan han betalat hyran.

Titta här: Turister luras av falska uthyrningar av stugor i fjällen

Kategorier
Granskning

Granskade lönsam men farlig drogbehandling

Var? Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan

Vem? Truls Nilsson, Hiba Abbas, Peter Ferm och Björn Lilja.

Vad? Tidningarna berättar om en rad mottagningar i Skåne som ägnar sig åt laro (läkemedelsassisterad behandling och rehabilitering av opioidmissbrukare). Granskningen visar att flera av mottagningarna tar emot patienter som inte är opiodmissbrukare, hur unga fastnat i tungt missbruk som en följd av behandlingen och om hur preparat som delats i i behandlingssyfte säljs ute på gatan. Lättheten att komma in på laro-behandling just i Skåne gör att missbrukare från hela Sverige åker dit, vilket i sin tur ger hög lönsamhet åt mottningarna.

Läsarna får också träffa anhöriga till 18-åriga ”Stina”, som dör tre månader efter att hon felaktigt skrivits in på en laroklinik. Men anmälningarna mot laro-mottagningarna tenderar att aldrig bli utredda.

Hur? När redaktionen drog igång granskningen begärde man ut alla Ivo-anmälningar kopplade till laro från de senaste tio åren. På så sätt hittade man fallet med en ung anonym kvinna som avlidit under en behandling. Genom att leta i folkbokföringen efter avlidna personer den aktuella perioden fick man ned antalet kandidater till fyra, och på så sätt kunde man hitta ”Stinas” anhöriga.

Reportrarna har också letat reda på laro-patienter utanför Systembolaget och spanat utanför mottagningarna, där man själva blivit vittnen till hur utdelad medicin bytt ägare.

Rapporteringen har lett till en politisk debatt hela vägen upp i riksdagen.

Citat: ”Jag välkomnar er granskning. För den bilden ni lyfter behöver komma fram både till beslutsfattare och till gemene man.” Kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg, Christian Orsing (M), är kritisk till hur laro fungerar i praktiken i regionen.

Läs här (låsta artiklar): Granskning: Drogklinikerna