Kategorier
Uncategorized

Granskade kommunens orättvisa fikainköp

Var? Norrtelje Tidning.

Vem? Reportern Tobias Bernander.

Vad? Tidningen berättar om hur Norrtälje kommun tydligt favoriserar ett av kommunens bagerier, Roslagsbageriet, och samtidigt berövar de andra bagerierna på den markanta omsättning de skulle ha fått om fikainköpen spreds bättre. Under 2022 var kommunen mindre än 500 kronor från att bryta mot upphandlingsreglerna gällande Roslagsbageriet. Kommunens nya inköpschef meddelar dock att han är medveten om problemet och att en upphandling är på gång.

Hur? Reportern begärde ut transaktionslistor gällande åtta bagerier i Roslagen hos kommunen och jämförde inköpen. Redaktionen tyckte att fenomenet var intressant att titta på då man menar att den här typen av favoritisering från kommunen kan snedvrida konkurrensen på orten. Ett av de bagerier som kommunen inte handlade alls av under 2022 har nu gått i konkurs och köpts upp av just Roslagsbageriet.

Citat: ”Jag skulle nog tillskriva det att man har en brist på kontrollen på alla de här inköpen. Det har varit ganska många olika beställare inblandade i det här.” Inköpschefen Petter Ljungström

Läs här (låst artikel): Kommunens kafferep – en tårta från att vara olagligt

Kategorier
Uncategorized

Tog klottret till hjälp i sin granskning

Var? Göteborgs-Posten.

Vem? Reportrarna Michael Verdicchio, Karin Jansson, Alexandra Carlsson Tenitskaja och Olof Ohlsson, samt Erik Norman och Maria Lofjärd, grafik och illustrationer.

Vad? Tidningen berättar i en serie artiklar om det ökade hat mot judar som har brett ut sig i Göteborg sedan Hamasattacken den 7 oktober förra året. I en av artiklarna berättar 30 judar om hur deras liv har förändrats. De skräms både av saker de ser i sina sociala medieflöden och råkar ut för ute på gatan. Flera av dem har fått personliga hot riktade mot sig och många av de drabbade är barn och unga. En sektionschef på polisens Nationella operativa avdelning, Noa, varnar för att situationen kan trappas upp.

Hur? Tidningen har bland annat begärt ut dokumentation över den skadegörelse och det klotter i offentliga utomhusmiljöer som anmälts som hatiskt och stötande av kommunerna i Göteborg, Stockholm och Malmö. I denna sticker just det ökade antisemitiska klottret i Göteborg ut.
Tidningens chefredaktör Christofer Ahlqvist förklarar i en krönika att det är GP:s ansvar att både rapportera om Hamas attack i Israel och om allt det mänskliga lidande Israels bombningar av Gaza för med sig. Samt naturligtvis om vilka följder händelserna får i Sverige.

Citat: ”Det var elever i nio- och tioårsåldern som sprang runt och heilade och gjorde Hitlerhälsningar. En elev ritade Israels flagga med en davidstjärna på ett papper, knycklade ihop lappen och kastade på honom.” Anna, mamma till tioåriga Oliver.

Läs här (låsta artiklar): 30 judar talar ut om hatet i Sverige

Kategorier
Uncategorized

Konstruktiv vinkel på Pisarapport

Var? SVT Nyheter Dalarna.

Vem? Reportern Jonna Björnbom och fotografen Gunilla Wikström.

Vad? I början av december kom den senaste PISA-rapporten, som visar att svenska 15-åringar är sämre både matte och läsförståelse än i tidigare rapporter. När de flesta medier nöjde sig med att skildra rapporterns innehåll och ta in kommentarer hittade SVT Dalarna en konstruktiv vinkel, med tips till föräldrar om hur de ska få sina barn att börja läsa. Till sin hjälp tog man en lokal läsforskare.

Citat: ”Om man ska muta tycker jag att man ska muta med en bok. Så kan man ha boken i bokhyllan och känna sig stolt över att ha läst den.” Läsforskaren Mats Tegmark.

Titta här: Läsforskarens tips: Så hjälper du ditt barn med läsförståelsen

Kategorier
Uncategorized

Hittade lokal nyhet i Nobelmenyn

Var? P4 Kalmar.

Vem? Reportern Annika Ilmoni.

Vad? I ett reportage i Barometern 2015 förutspådde Eva Petersson, som driver en kroppkaksbod på norra Öland, att kroppkakan var på väg in i finrummet och rentav skulle kunna dyka upp på Nobelbanketten. När spaningen blev verklighet under årets Nobelfirande, kontaktade P4 Kalmar Eva för en kommentar.

Citat: ”Det är ju precis det som jag har väntat på i alla år. Att den riktiga rätten kom till sin rätt.” Kroppkaksbodsinnehavaren Eva Pettersson.

Lyssna här: Eva förutspådde kroppkakan på Nobelbordet

Kategorier
Uncategorized

Julen i utifrånperspektiv

Var? Kristianstadsbladet.

Vem? Reportern Per Widerberg och fotografen Lasse Ottosson.

Vad? Ibland är det genom att betrakta det man håller på med utifrån som man får bäst koll på vad man egentligen gör. Kristianstadsbladet tog två SFI-lärare till hjälp för att få reda på vad våra invandrare tycker är underligast med det svenska julfirandet.

Citat: ”De fattar inte hur vi kan äta sill och många förstår inte varför vi inte fastar innan julbordet.” SFI-läraren Agneta Stark.

Läs här (låst artikel): Invandrares vanligaste frågor till SFI-lärare om julen

Kategorier
Uncategorized

De kartlade länets hundattacker 

Var? Corren.

Vem? Reportrarna Jenny Eriksen och Tina Edström.

Vad? Tidningen har tittat på alla anmälda hundattacker i Östergötlands län de senaste fyra åren. Granskningen visar att två tredjedelar av ägarna till de attackerande hundarna tidigare har fått anmälningar emot sig och att en majoritet av ägarna är dömda för annan brottslighet. Vidare berättar tidningen om hur länsstyrelsen i flera fall har sålt vidare omhändertagna aggressiva hundar, trots att experter menar att dessa borde ha avlivats. Läsarna får också träffa personer som drabbats av hundattacker.

Hur? Bakgrunden till granskningen var en insändare från en person vars hund hade attackerats av en så kallad kamphund. Personen ville dock inte ställa upp i något reportage. Istället började reportrarna leta systematiskt efter liknande fall. Genom att begära ut tillsynsärenden från länsstyrelsen samt överklaganden i förvaltningsrätten kunde man inte hitta både hundägare och drabbade personer. Ett problem i arbetet var att få drabbade att ställa upp på intervju eftersom de inte sällan bodde i närheten av de attackerande hundarnas ägare.

Citat: ”Jag har jobbat i försvaret, jag har tjänstgjort i Kosovo, kört fordon bland minor och sett massgravar. Men det här var mycket värre. Antagligen för att jag inte alls var beredd.” Hundägaren Urban Wahlberg som attackerades av en aggressiv hund.

Läs här (låsta artiklar): Kriminella ägare bakom majoritet av hundattacker


Kategorier
Uncategorized

Lyfte fram brotten som polisen lämnar därhän

Var? Hallands Nyheter.

Vem? Reportern Jennifer Last och fotografen Håkan Johansson.

Vad? Tidningen berättar att över hälften av de brott som invånarna i Varbergs och Falkenbergs kommuner utsätts för läggs ned av polisen utan att utredas. Det handlar om så kallade vardags- eller mängdbrott, som stöld, bedrägeri, misshandel och skadegörelse. Orsaken är att polisen är alltför upptagen med ungdomsbrottslighet och brott med frihetsberövade misstänkta. Därför hinner man ofta inte ta tag i mängdbrotten innan de har hunnit bli preskriberade.

Vi får i artikelserien träffa hallänningen och kriminologen Christoffer Carlsson som befarar att detta ska göra att allmänhetens förtroende för polisen minskar, samt ett brottsdrabbat par som JO-anmält polisen.

Hur? Idén till granskningen väcktes när en person som drabbats av bilinbrott kontaktade tidningen och berättade att polisen trots spår aldrig utrett brottet. Redaktionen ansåg då att det var intressant att titta på polisens hantering av de brott som faktiskt är vanligast att råka ut.

Reportern kunde få fram utredningsstatistiken från en polis i lokalpolisområdet och caset med det brottsdrabbade paret hittades vid en sökning hos JO.

Citat: ”Mitt förtroende för polisen nu är väldigt svagt. Folk märker ju att vi kan göra brott och att det kom- mer bli nedlagt.” Brottsoffret Sven Viklund.

Läs här (låsta artiklar): Majoriteten av polisanmälda mängdbrott i Falkenberg och Varberg utreds inte

Kategorier
Uncategorized

De granskade kyrkans roll som skogsägare

Var? Folkbladet Västerbotten.

Vem? Reportrarna David Sandström och Camilla Stenlund.

Vad? Tidningen berättar om hur Luleå stift har låtit avverka 20 hektar av sin skog utanför Åsele i Västerbotten, trots att skogen pekats ut som revir för den rödslistade tretåiga hackspetten. Ett liknande fall finns utanför Skellefteå. I granskningen framkommer att det har höjts kyrkopolitiska röster för att kyrkan av klimatskäl borde gå mer varsamt fram med sin skog. Läsarna får också möta en diakon som berättar om hur hennes församling planerat pilgrimsvandring och gudstjänst i den kyrkliga skog som plötsligt förvandlades till ett hygge.

Hur? När tidningen fick tips om de båda avverkningarna bestämde man sig för att försöka få svar på frågan vilka krav man kan ställa på staten, kommunerna och kyrkan i deras roller som skogsägare i en tid då skogsbruk blivit en het politisk fråga. En strävan var att inte bara titta på torra fakta utan även skildra vad skogen betyder för människor och de känslor som väcks när skogsmark försvinner.

Under arbetet märktes det att kyrkan inte är en aktör som är van vid att bli granskad journalistiskt. Reportrarnas tips till den som vill göra en liknande granskning är att stå på sig och kräva svar på sina frågor.

Citat: ”Inkomsterna från skogsbruket står bara för en dryg procent av Svenska kyrkans totala budget. Ett sätt att se på detta är att kyrkan förstör ekosystemen helt i onödan.” Kyrkopolitikern Ulrika Karlsson från nomineringsgruppen Himmel och jord.

Läs här (låsta artiklar): Fick dubbla larmrapporter – ändå kalhöggs kyrkans skyddsvärda skogsmark

Kategorier
Uncategorized

Angelägen rapportering bortom torra siffror

Var? Blekinge Läns Tidning, BLT.

Vem? Reportern Christian Hylse och fotografen Marcus Palmgren.

Vad? Tidningen publicerar flera artiklar om suicid under två dagar. Här får vi träffa föräldrarna och systern till 24-åriga Filip som inte blev tagen på allvar när han sökte hjälp för sina självmordstankar. Några veckor senare var han död. Men tidningen berättar också om 25-åriga Josefin som efter flera självmordsförsök äntligen ser ljusare på livet samt om det suicidpreventiva arbetet i Blekinge. Slutligen sticker tidningen hål på en rad myter om suicid, till exempel att den som pratar om att ta livet av sig aldrig gör det.

Hur? Chefredaktören Mimmi Karlsson-Bernfalk har länge tyckt att tidningen borde uppmärksamma självmord bland unga som upplever att de inte fått rätt hjälp inom psykvården. För redaktionen var det viktigt att ge reporter och fotograf gott om tid att skapa förtroende hos de anhöriga. Resultatet blev vad hon själv beskriver som kött och blod istället för torra siffror och statistik. Reportern Christian Hylse berättar att det var en stor utmaning att låta de anhöriga få berätta sin historia om sonen som inte fick hjälp samtidigt som han ville förmedla till allmänheten att det finns hjälp att få och att vården faktiskt klarar av att hjälpa de flesta som söker hjälp.

Citat: ”Om vi bara kan hjälpa en person, en enda människa, med vår historia så räcker det. Vi tror att Filip hade önskat det också. Det är för hans skull vi berättar.” Patrik Örsnäs, pappa till 24-åriga Filip.

Läs här (låsta artiklar): Filip från Ronneby tog sitt liv efter flera rop på hjälp

Kategorier
Uncategorized

De lät 22-åringen berätta – efter sin död

Var? Söderhamns-Kuriren.

Vem? Reportern Felicia Andersson.

Vad? Tidningen träffar mamman till den tidigare missbrukaren Maja, som i våras tog livet av sig bra några dagar före sin 23-årsdag. Trots att fyra personer om dagen begår självmord i Sverige och trots att självmordsanhöriga erfarenhetsmässigt är en riskgrupp för suicid vittnar Majas mamma om hur lite stöd hon har fått från kommunen och regionen efter händelsen. Region Gävleborg medger i intervju med tidningen att man sticker ut negativt när det gäller suicid.

I artikeln citeras även Maja själv från en intervju gjord våren 2021, då hon var tillfälligt drogfri men kämpade med sitt missbruk. ”Min största rädsla är att jag kommer ta mitt liv”, säger hon, vilket visar hur illa uttrycket att någon ”väljer att ta sitt liv” stämmer med verkligheten.

Hur? Tidningen har i flera år rapporterat flitigt om att många unga i Söderhamns kommun dör till följd av missbruk. Maja och hennes anhöriga är bara några av alla drabbade tidningen har haft kontakt med.

När Maja intervjuades 2021 kallades hon ”Alex” i tidningen och artikeln handlade om hur hennes pappa kämpade för att få till ett beslut om tvångsvård från kommunen. Beslutet att efter Majas död berätta att det var hon som dolde sig bakom det fingerade namnet var inte publicistiskt enkelt. Men efter att ha pratat med både Majas föräldrar som ville att hennes namn skulle offentliggöras valde tidningen den vägen.

Reportern Felicia Andersson tycker att det har underlättat arbetet att hela tiden vara transparent mot de anhöriga med vilken sorts reportage hon har velat skriva. Hon pekar också på det viktiga med att inte bara den intervjuade familjemedlemmen, utan alla de närmast anhöriga, ska vara okej med att namn och bild på den döda publiceras. Hon har även varit mån om att informera alla berörda om när artikeln skulle publiceras. Allt för att förvalta det förtroende hon har fått och göra jobbet på ett värdigt sätt.

Citat: ”Det känns som att kroppen är ett skal. Jag har kroppen, men det är som ett stort, svart hål inom mig. Det är något som fattas.” Elisabeth Brolin, mamma till 22-åriga Maja.

Läs här (låsta artiklar): Dottern dog i suicid – mamma Elisabeth önskar mer stöd till efterlevarna