Kategorier
Granskning Grävande reportage

Gripande om flickorna på SIS-hemmet 

Var? Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Vem? Jessica Ziegerer, Magnus Arvidsson, Izabell Martinsson, Caroline Hammargren samt Emil Langvad, foto och Petter Bjerregaard, illustration.

Vad? I augusti mördades 14-åriga Emilia på en bangård i Landskrona. Två flickor som Emilia hade lärt känna på ett SIS-hem är misstänkta för att ligga bakom hennes död. I ett oerhört välskrivet och gripande reportage har HD och Sydsvenskan kartlagt de tre flickornas liv genom socialtjänstärenden, LVU-domar och placeringar fram till den fruktansvärda dagen i augusti.

Kartläggningen visar hur myndigheterna kort före mordet placerar två av flickorna hemma hos de biologiska mammor som man tidigare kommit fram till var olämpliga vårdnadshavare för tillfället.

Hur? Reportrarna har träffat och pratat med många personer som funnits i flickornas närhet i olika perioder. De har bidragit med egna upplevelser men även dokument, sms och chattar i sociala medier. Reportrarna har försökt kolla alla uppgifter så långt det har gått. Förutom domar i förvaltnings- och kammarrätt har man begärt ut hela akter kring dessa mål. Med hjälp av fullmakter har man även kommit över en del dokument från flickornas hemkommuner.

Publiceringen har varit svår eftersom researchen resulterat en massa känsliga uppgifter om de tre flickorna. Reportern Jessica Ziegerer berättar att man utifrån de pressetiska reglerna noga övervägt formuleringar och valt bort en mängd detaljer.

När publiceringen fick insändarkritik för att vara för närgången svarade HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl såhär.

Citat: ”Jag var dum. Jag skulle sagt nej, att de skulle ge henne vård först. Men jag hade också saknat min dotter. Hon är ju min dotter.” Mamman till 13-åriga ”Jasmine” om när socialen lämnade dottern hos henne kort tid före mordet.

Läs här (låsta artiklar):

Flickornas liv före mordet: ”Någonstans visste jag att det skulle gå åt helvete”

Placerade barnen hos olämpliga föräldrar – så svarar kommunerna

Fullt på Sis – fem veckors väntetid för att låsa in mordmisstänkt 13-åring

Kategorier
Granskning

Granskning med obehagliga konsekvenser

Var? Sydsvenskan.

Vem? Inas Hamdan och Jonas Nyrén.

Vad? Tidningen avslöjar att Palestinademonstrationerna på söndagarna i Malmö innehåller mer än bara de budskap man ropar ut på svenska och engelska om vapenstillestånd och fred. I mikrofoner kopplade till stora högtalare ropas det på arabiska om att man inte accepterar en fredlig lösning och om att ska förstöra Tel-Aviv. Samtidigt hyllas mer eller mindre öppet företrädare för de väpnade delarna av Hamas.

Bland dem som gått med i tåget och klappat med finns kända företrädare för de palestinska föreningarna i Malmö samt Malmövänsterns vice ordförande.

Hur? Tidningen har återkommande bevakat demonstrationerna. En av reportrarna, Inas Hamdan, kan själv arabiska och har palestinska rötter, men man har även tagit hjälp av en lektor i arabiska vid Uppsala universitet för att tolka budskapen.

Granskningen fick flera rikspolitiker att reagera, men den fick också en minst sagt obehaglig konsekvens. Ett par dagar efter publiceringen dök en grupp demonstranter upp utanför Inas Hamdans bostad och ropade hotfulla saker i megafon. I Sydsvenskans nyhetspodd berättar Hamdan själv om sina upplevelser.

Citat: ”Från Irak till södra Libanon, slå, slå överallt. Det finns ingen rädsla. Stenen har blivit en kalasjnikov. Ingen fred och ingen kapitulation.” Palestinademonstrant med megafon.

Läs här (låsta artiklar): Granskning: Palestinademonstrationerna

Kategorier
Granskning

Klimatrapportering från ett krympande län

Var? Landskrona Posten/HD/Sydsvenskan.

Vem? Katarina Melvinger, Erik Melkersson, Magnus Arvidsson och Cecilia Hedlund.

Vad? Tidningen berättar om Axeltofta kolonistugeområde utanför Landskrona, som planeras att läggas ned på grund av den stigande havsnivån som redan har bidragit till många översvämningar i området. För stugägarna kom beskedet som en käftsmäll.

Hur? Beskedet om Axeltofta framtid kom i samband med en presskonferens på en måndag. För reportern Magnus Arvidsson, som veckan innan gått NJCs klimatkurs för lokaljournalister, kom nyheten yrkesmässigt lägligt. Han gjorde en uppföljning som delvis inspirerats av insikter han fått på kursen, som bland annat visade att åtgärderna i Landskrona är unika.

Citat: ”Jag har varit så förtvivlad och ledsen. Nu börjar jag bli arg istället. Hur kan kommunen tillåta att det säljs stugor här samtidigt som de vill lägga ner?” Nyblivna kolonistugeägaren Saga Ukkola.

Läs här (låsta artiklar): Axeltofta läggs ned

Kategorier
Granskning

Granskade lönsam men farlig drogbehandling

Var? Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan

Vem? Truls Nilsson, Hiba Abbas, Peter Ferm och Björn Lilja.

Vad? Tidningarna berättar om en rad mottagningar i Skåne som ägnar sig åt laro (läkemedelsassisterad behandling och rehabilitering av opioidmissbrukare). Granskningen visar att flera av mottagningarna tar emot patienter som inte är opiodmissbrukare, hur unga fastnat i tungt missbruk som en följd av behandlingen och om hur preparat som delats i i behandlingssyfte säljs ute på gatan. Lättheten att komma in på laro-behandling just i Skåne gör att missbrukare från hela Sverige åker dit, vilket i sin tur ger hög lönsamhet åt mottningarna.

Läsarna får också träffa anhöriga till 18-åriga ”Stina”, som dör tre månader efter att hon felaktigt skrivits in på en laroklinik. Men anmälningarna mot laro-mottagningarna tenderar att aldrig bli utredda.

Hur? När redaktionen drog igång granskningen begärde man ut alla Ivo-anmälningar kopplade till laro från de senaste tio åren. På så sätt hittade man fallet med en ung anonym kvinna som avlidit under en behandling. Genom att leta i folkbokföringen efter avlidna personer den aktuella perioden fick man ned antalet kandidater till fyra, och på så sätt kunde man hitta ”Stinas” anhöriga.

Reportrarna har också letat reda på laro-patienter utanför Systembolaget och spanat utanför mottagningarna, där man själva blivit vittnen till hur utdelad medicin bytt ägare.

Rapporteringen har lett till en politisk debatt hela vägen upp i riksdagen.

Citat: ”Jag välkomnar er granskning. För den bilden ni lyfter behöver komma fram både till beslutsfattare och till gemene man.” Kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg, Christian Orsing (M), är kritisk till hur laro fungerar i praktiken i regionen.

Läs här (låsta artiklar): Granskning: Drogklinikerna

Kategorier
Dokumentär Granskning Podcast

Tidskrävande manusarbete gav resultat

Var? Sydsvenskan, Sydsvenskan.se och en rad plattformar där man hittar podcasts.

Vem? Reportrarna Sandra Stendahl och Jonas Nyrén samt poddproducenterna Gustav Wirtén och Sally Wahlstedt.

Vad? I våras publicerade Sydsvenskan en granskning om den på 1950-talet världsberömde magikern Carlo Tornedos sista år i livet. I granskningen berättas om hur trollkarlen isolerades från sina vänner och om hur det arv han hade sagt till vännerna skulle gå till välgörenhet istället hamnade hos det skånska par som tog hand om hans affärer efter att han drabbats av demens. Mannen i paret visar sig också vara inblandad i en annan arvsstrid som tidningen har uppmärksammat.

Under hösten har reportrarna bakom granskningen omarbetat materialet till ett entimmes poddavsnitt på ”Sydsvenskan Dok”.

Hur gick det till när det blev podd? Eftersom materialet kändes ”poddmässigt” med möjlighet till ljudeffekter som musik och med intressanta intervjupersoner, bland annat Carlo Tornedos adept Joe Labero, bestämde sig redaktionen tidigt för att även göra podd av granskningen.

Grävet visade sig dock vara snårigare än man först trott och poddproduktionen sköts på framtiden. Reportrarna hade sedan podden som ett sidoprojekt under hösten, där den stora utmaningen var att stöpa om reportaget till poddformatet. Reportern Sandra Stendahl förklarar att en del detaljer som blir starka i ett tidningsreportage kanske inte fyller någon större funktion i en podd, medan en färgstark intervjuperson kan tjäna på att lyftas fram mer.

Men framför allt handlar det om att ändra dramaturgin så att lyssnarna stannar kvar, gärna med små ”teasers” om vad som ska komma senare i avsnittet.

En viktig lärdom enligt Sandra Stendahl är att säkra en bra ljudkvalitet på intervjuerna redan från början. I detta fall fick reportrarna göra om vissa intervjuer eftersom de slarvat och lagt inspelningsutrustningen på bordet istället för att hålla fram mikrofon eller sätta mygga på intervjupersonen. Men den stora lärdomen är ändå att det tar väldigt mycket tid att få till en högkvalitativ podd!

Lyssna här: Sydsvenskan.se, Spotify, Poddtoppen, Apple podcast.

Läs här (låsta artiklar): Trollkarlens arv

Kategorier
Granskning

Tog AI till hjälp för att avslöja nyhetsjätten

Var? Sydsvenskan/Helsingborgs Dagblad.

Vem? Reportern Inas Hamdan.

Vad? Genom att låta AI-tjänsten Chat GPT analysera Al Jazeeras senaste 100 publiceringar om Sverige kan Sydsvenskan och HD avslöja att nyhetskanalen gång på gång sprider vilseledande och felaktig information om Sverige. Ungefär hälften av publiceringarna handlar till exempel om koranbränningar med fokus på omvärldens fördömanden av dessa.

Hur? Inas Hamdan är själv arabiskspråkig Al Jazeera-konsument. Efter att desinformationskampanjen mot Sverige drog igång för snart två år sedan märkte hon hur även Al Jazeeras Sverigebild smittades av kampanjen. Eftersom Sverige är kanalens största land utanför arabvärlden och många av tittarna finns i Skåne bestämde hon sig för att granska saken närmare. Inas Hamdan tycker att AI var ett perfekt sätt att göra det på, och hon tror att särskilt mindre redaktioner slulle tjäna på att integrera AI i sitt arbete.

– Det är inte svårt, det är lättillgängligt och man kan lära sig i egen takt, berättar hon.

Citat: ”Jag blev avbruten flera gånger, och det var mycket svårt att föra en diskussion. Det matades på väldigt kraftigt med propaganda av en person som inte hade någon aning om vad som gäller i Sverige.” Svenske statsvetaren Sten Widmalm om att bli intrevjuad i Al Jazeera.

Läs här (låst artikel): Så får Al Jazeera ryktena om Sverige att explodera

Kategorier
Granskning

Skrämmande om elevassistenter i Malmö

Var? Sydsvenskan

Vem? Reportern Andreas Persson

Vad? Under våren har Sydsvenskan i flera reportage berättat om hur kriminella har lyckats få jobb som elevassistenter i Malmös skolor. Bland elevassistenterna fanns vid tidningens kontroll dömda för narkotikabrott, rån och våldsbrott. I de flesta fall har inte skolorna kunnat se brottsligheten i registerutdragen, men i ett fall, där den jobbsökande hade dömts för bland annat människorov, valde rektorn att bortse från mannens kriminella liv.

Rapporteringen har lett till att både lokala politiker och riksdagsledamöter har engagerat sig i frågan, och en lagändring kan vara på väg.

Citat: ”Om vissa brott som kan vara intressanta för en arbetsgivare filtreras bort i registret, är det naturligtvis väldigt olyckligt. Och ”olyckligt” är egentligen ett för svagt ord att använda i sammanhanget.” Tanja Vivlund, rektor på Elinelundsskolan i Malmö.

Läs här (låsta artiklar): Brottsdömd skolpersonal