Kategori: Brott och straff

Kategorier
Brott och straff Droger och missbruk Näringsliv

De fick komma in på knarkfabriken

Ai-illustration: Dall-E.

Var? SVT Nyheter Väst.

Vem? Reportrarna Laura Vandelin, Andreas Varas samt videoproducenten Bernhard Öhrstedt.

Vad? I en minidokumentär berättar SVT Väst om en industrilokal i Göteborgstrakten som tillverkar lagligt knark. Genom att tillverka cannabis som har en annan molekylsammansättning än de för närvarande narkotikaklassade cannabisvarianterna utnyttjar tillverkaren ett kryphål i lagen. Reportrarna är även inne på fabriken och filmar och intervjuar anonymt vd:n i företaget bakom verksamheten.

Hur? Reportrarna hade hört att laglig cannabis fanns att köpa i centrala Göteborg, men ville ta granskningen ett steg längre. I sin research upptäckte de att cannabisprodukterna, bland annat snus, vapes och godis, tillverkas i en fabrik i Västra Götaland.

Reportrarna kan av olika skäl inte berätta exakt hur researchen gick till. Men de förklarar att det var genom att skapa en ömsesidig tillit till det unga par som driver verksamheten som de fick komma in och filma samt genomföra sin intervju.

Citat: ”Den här situationen är djupt otillfredsställande och jag är öppen för att se över lagstiftningen i den här frågan. Men vi ska inte legalisera droger i Sverige.” Socialministern Jakob Forssmed (KD) efter att ha fått ta del av granskningen.

Titta här: Lagligt knark i Sverige – SVT granskar

Kategorier
Brott och straff Personligt Sociala frågor

Angelägen kartläggning av relationsvåldet

Foto: Shutterstock

Var? Västerbottens-Kuriren.

Vem? Reportrarna Josefin Isaksson och Nicolina Burman samt fotografen och illustratören Hanna Eriksson.

Vad? VK har i en lång artikelserie kartlagt 31 fall av grovt våld mot kvinnor i Västerbottens län mellan 2020 och 2024. Man har utifrån det tittat närmare på sex män i Umeåområdet som begått brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Tidningen har träffat kvinnor som varit utsatta för brott och berättar även att endast var tredje ansökan om kontaktförbud godkänns av åklagarkammaren i Umeå. Det sistnämnda är ett ämne vi tidigare har haft uppe i Fojoarkivet.

Hur? Orsaken till att redaktionen gav sig på detta ämne var helt enkelt att ”det var länge sen sist”. Genom att begära ut alla domar och förundersökningsprotokoll från de aktuella åren där någon dömts de allra grövsta brotten inom våld i nära relation fick man en hanterlig mängd material att gå igenom.

Under arbetets gång skedde en flitig dialog mellan reportrar och ansvarig utgivare som främst handlade om vilka detaljer man kunde ha med om våldet och de inblandade personerna, samt vilka bilder från förundersökningarna som kunde publiceras. Det svåra balansgången var att kunna att ge läsarna tillräckligt mycket för att dessa ska förstå hur allvarlig situationen är utan att publicera integritetskränkande beskrivningar som i sig innebar nya övergrepp på offren.

Citat: ”I början var det mest örfilar, men sedan så blev det värre och värre. Han började trycka upp mig mot väggen och hålla fast mig i halsen och slå på resten av kroppen. Det var typ så min vardag såg ut, man gick som på nålar hemma.” ”Elin”, som idag gömd med sina barn efter att ha blivit utsatt för våld av sin man i många år.

Läs här (låsta artiklar): VK granskar: Tyrannerna i länet

Kategorier
Brott och straff

Stort exceldokument avslöjade nämdemännen

Ai-bild: Canva.com

Var? Göteborgs-Posten och JMG.

Vem? Journaliststudenterna Svante Alling, John Lundberg, Simon Karlsson, Maja Lundberg, Måns Normark och Hedda Andréasson samt Erik Norman, grafik.

Vad? Granskning avslöjar att det finns politiska mönster i hur de politiskt tillsatta nämndemännen vill döma i våra tingsrätter. Detta trots att de ska vara helt opolitiska. Exempelvis är M-nominerade nämndemän de som oftast vill ha hårdare dom, medan MP-nominerade nämndemän är mildast. Det finns också tendenser som visar att inte minst L- och SD-nominerade nämndemän vill döma tilltalade med utländskt klingande namn hårdare än andra.

Hur? De sex JMG-journaliststudenterna hamnade i samma grupp under en kurs i grävande journalistik och en av dem tog upp frågan om så kallade nämndemannadomar, det vill säga fall där de politiskt tillsatta lekmannadomarna kört över den juristdomare de dömt tillsammans med.

Gruppen bestämde sig för att begära ut samtliga svenska tingsrättsdomar från 2024 där någon haft en skiljaktig mening mot den fattade domen. Med hjälp av ett stort exceldokument, med över 1 300 domar beskrivna i över 50 kolumner, listade man nämndenmännens ålder, kön, politiska hemvist samt även uppgifter som brottsrubricering och de tilltalades namn. På så sätt kunde man skönja olika mönster. För att lättare hitta bland domarna använde man också AI-verktyget Notebook LM.

Mer information om grävet hittar du på Guldspadens hemsida eftersom grävet nu är nominerat till studentspaden.

Citat: ”Det är principiellt konstigt eftersom rättsväsendet borde vara neutralt och inte påverkas av politiska åsikter. Trots att man ber dem att hålla sina värderingar och åsikter borta, har de ändå blivit valda på grund av det. Det låter krockande.” Laura Ervo, professor i processrätt ifrågasätter dagens system med politiskt tillsatta domare.

Läs här (låsta artiklar): Partipolitiska mönster i svenska domstolar

Kategorier
Brott och straff Jämställdhet Personligt

Lyfte allvarligt ämne på kvinnodagen

Ai-bild: Canva.com

Var? SVT Nyheter Örebro.

Vem? Reportern Katarina Folkeson.

Vad? Vi får veta att kvinnor i åldern 16–29 år, löper mer än tre gånger så stor risk att utsättas för våld i relation som kvinnor över 45. I inslaget berättar 16-åriga ”Elin” och 21-åriga ”Linnea” om hur det är att utsättas både för fysiskt och psykiskt våld.

Citat: ”Nu i efterhand inser jag hur manipulerande han var. Han pratade väldigt mycket skit om min familj. Det fick mig att vara sur på dem utan anledning.” 16-åriga Elin.

Titta här: Unga tjejer utsatta i parrelationer – ”Elin” och ”Linnea” berättar

Kategorier
Brott och straff Personligt

Utmärkt granskning på svårnavigerad mark

Ai-bild: Dalle-E

Var? Norrköpings Tidningar.

Vem? Reportrarna Christian Ströberg och Annika Flood samt fotografen Thomas Möller.

Vad? Tidningen tar i en reportageserie upp fallet med syskonen ”Anton och Selma”, åtta och tio år, som i åtta år bott ensamma med sin mamma. Men eftersom mamman anses ha försvårat barnens umgänge med pappan, den man hon en gång flydde från, har familjerätten inom socialtjänsten vid Norrköpings kommun nu rekommenderat tingsrätten att ge pappan ensam vårdnad.

I granskningen framkommer att familjerättens rapport rycker på axlarna åt pappans grovt kriminella bakgrund och uppgifterna om att barnen uppger att pappan har en pistol. Vidare är barnens skolkurator felciterad och socialtjänsten har inte heller följt sina egna rutiner för hur många samtal man ska ha med barnen innan man utfärdar en rekommendation. Bedömningen av pappans lämplighet som vårdnadshavare har gjorts endast utifrån videosamtal.

Hur? Reportrarna berättar att de när de fick tipset kände av den normala beröringsskräck som journalister får när det handlar om vårdnadstvister. Men efter att ha läst familjerättens rapport insåg de att den hade flera brister, vilket triggade dem att dra igång granskningen.

För att läsa in sig har reportrarna bland annat tagit fram tidigare barnutredningar, domar, orosanmälningar, och hos tingsrätten kopplade till det aktuella målet. Den stora utmaningen i arbetet har varit att få socialtjänsten att svara på frågor. För att försöka komma runt sekretessen har man haft med sig fullmakt som röjer sekretessen till intervjuerna.

Reportrarnas tips till den som möts av sekretessargumentet är att vara påläst på dessa regler, kräva svar ändå och i de fall man inte får svar redovisa vilka frågor intervjupersonerna inte vill svara på. Det kan också vara talande.

Citat: ”Man måste träffa barn fler gånger och man måste träffa dem tillsammans med sina föräldrar för att kunna se samspelet. Att göra en bedömning efter ett eller två samtal är fullständigt omöjligt.” Madeleine Cocozza, legitimerad psykoterapeut, föreläsare och lektor vid Linköpings universitet.

Läs här (låsta artiklar):
Barnen är rädda för pappa – nu kan han få ensam vårdnad
Ta del av hela granskningen här


Kategorier
Brott och straff

Gripande om lärarens tankar

NA 11 februari.

Var? Nerikes Allehanda.

Vem? Anna Levin och Gabriel Rådström.

Vad? En vecka efter skolskjutningen i Örebro får läsarna möta läraren Lars, som förlorade fyra av sina elever vid dådet. Själv hade han precis ätit lunch och dröjt sig kvar i ett lunchrum på skolan när han hörde de första skotten. Medan Lars och kollegorna barrikaderade sig inne i lunchrummet liggande på golvet hörde han ropen och skotten utanför. När polisen så småningom kom och skulle leda ut dem ur skolan blev de tillsagda att inte titta, men Lars kunde inte låta bli. I korridoren såg han massa blod och döda kroppar.

Citat: ”Larmoperatören som vi pratade med sa att vi inte fick öppna dörren och gå ut. Ändå kommer tankarna: Tänk om jag hade kunnat rädda någon, tänk om jag hade hunnit dra in någon i säkerhet.” Överlevaren Lars Nilsson.

Läs här (låst artikel): Fyra av Lars elever mördades i klassrummet intill

Kategorier
Brott och straff Personligt

Den mördade bagarens förkläde säger allt 

SVT 7 februari.

Var? SVT Inrikes.

Vem? Elin Williams och Hedda Berglund.

Vad? Tre dagar efter skolskjutningen får tittarna följa med till den mördade bagaren och kocken Bassam Al Shelehs arbetsplats. Bassam hade gått iväg för ett par timmars SFI-lektioner och skulle gå tillbaka till jobbet när dådet skedde. Kvar på jobbet finns hans ugn, hans förkläde och hans sörjande kollegor som med enkla ord berättar om sorgen och saknaden. Även många kunder saknar den populära bagaren.

Citat: ”Det är ingen som kan fylla hans plats här, med all glädje han har.” Bassams kollega Pierre Al-hajj.

Titta här: Tomrum på bageriet – kollegan Bassam Al Sheleh dödades i Örebro

  • Etiketter
Kategorier
Brott och straff

Känslorna förmedlade i enkla intervjuer

Genrebild. Foto: Shutterstock

Var? Sveriges Radio P4 Örebro.

Vem? Malin Holmberg och Fredrik Ankersen.

Vad? Att låta någon berätta om hur andra personer känner låter kanske inte som någon höjdarjournalistik. Men P4 Örebros intervjuer där kommunens samordnare för krisstöd, Johanna Sollerman, berättar varför människor söker sig till kriscentret i Örebro är ett undantag. Här finns känslor av skuld och skam, oro för sig själva och sina näras skull samt ibland bara ett behov av att få information eller en möjlighet att prata av sig.

Dessutom får lyssnaren nyttiga tips om hur man som vän ska stötta den som har drabbats.

Citat: ”Många är fortfarande i stor, stor sorg. Man sover inte, man äter inte och man är orolig. Det finns ett otroligt behov av stöd och att mötas”. Johanna Sollerman

Lyssna här:
Hundratals har sökt krisstöd: ”Sover och äter inte”
Krisstödet: Hit kan man komma i vilket skick som helst

Kategorier
Brott och straff Sexhandel Sociala frågor

De hittade Boråsborna på Onlyfans

Foto: Shutterstock

Var? Borås Tidning.

Vem? Jennie Ölund, Anne Bengtsson, Sebastian Strand och Lena Kvist.

Vad? Tidningen har belyst sajten Onlyfans, som främst används av kvinnor som säljer nakenbilder och sexklipp samt sexchattar med sina följare. Vi får träffa Boråstjejen ”Emma” som försöjer sig på sitt Onlyfanskonto, men också ”Johan”, som har köpt material för tiotusentals kronor och ser sitt användande av sajten som ett missbruk.

Vidare visar BT hur sajten kan användas för att sälja och köpa sex på ett sätt som är svårt för polisen att upptäcka. Man har slutligen intervjuat en rad Boråsungdomar om deras syn på Onlyfans.

Hur? Tidningen har tidigare bevakat sexhandeln i Borås, och kände att detta var ett relevant och spännande steg att ta i det arbetet.

Genom att skapa ett eget konto kunde reportrarna surfa runt bland tjejerna och kontakta dessa. Vissa tjejer i Borås hade via sina Instagramkontont gjort reklam för sina Onlyfans-diton. Andra lokala konton hittade man via ärenden hos Skatteverket eller genom att jämföra bilder eller se vem som följer vem.

Onslyfansmissbrukaren ”Johan” hörde själv av sig till redaktionen efter att ha läst de första artiklarna.

Citat: ”Mamma sa: Jag stöttar dig oavsett vad. Pappa sa att jag är ju vuxen så bara jag har min gräns och vet att det kan finnas bilder på internet i framtiden så får jag göra som jag vill.” 20-åriga Boråsbon Emma.

Läs här (artiklarna är upplåsta en tid): Boråsarna på Onlyfans

Kategorier
Brott och straff Sexhandel Sociala frågor

14-åriga Wilma öppnade pandoras ask 

Genre-AI-bild: Dall-e

Var? Nya Lidköpings-Tidningen.

Vem? Reportern Christoffer Dunälv.

Vad? I en rad artiklar skildrar tidningen vad barn och ungdomar kan råka ut på nätet. Med den fiktiva 14-åringen Wilma, vars utseende skapats i AI, har reportern gått in i chattgruppen ”Snusk i Lidköping” på plattformen KiK. Trots att det framgick tydligt i Wilmas profil att hon var minderårig får hon snart meddelanden från män som ber om nakenbilder och själva skickar bilder på sina könsorgan. Wilma får också frågor om att träffas och vid ett tillfälle skickar en man över en barnpornografisk film, något som nu är polisanmält.

I artikelserien berättar även tidningen om verkliga fall av gromning, ger tips till föräldrar om hur de ska tänka samt pratar med personer som jobbar med att stoppa pedofiler på nätet.

Hur? Reportern Christoffer Dunälv berättar att det var en hel del arbete med att skapa Wilma. Förutom AI-bilden, som skapades av AI-verktyget Midjourney, behövde hon en livshistoria han kunde luta sig mot när männen ställde frågor om henne. Som att hon bodde hos sin mamma på heltid, hade dålig kontakt med sin biologiska pappa och var intresserad av musik, språk och film.

Granskningen har fått stor uppmärksamhet, och på en av Lidköpings skolor, Rudenschöldskolan, har artiklarna använts i undervisningen för att visa eleverna vilka faror som finns online.

Citat: ”Du fick bild igår. Vill du ses så gör vi det och säger hej. Vill du mer så smeker jag gärna dig annars får vi säga hej då.” Vuxen Lidköpingsbo i konversation med NLT:s fiktiva 14-åring.

Läs här (låsta artiklar): Jakten på Wilma