Kategorier
Uncategorized

Senaste veckobrevet

Vårpärlor till kaffet

Vi är tillbaka efter ett litet sjukuppehåll, och jag vill passa på att välkomna flera nya prenumeranter. Kanske träffade jag några av er i den trånga lokalen på Galaxen i Borlänge. 

I jakten på bra journalistik från de senaste veckorna fastnade jag givetvis för P4 Jönköpings angelägna granskning av fallet Mohamed, och polisen som raljant uppmanade sin kollega att istället för att ta in en tolk själv ringa den försvunna Nässjöpojkens mamma på sin ”bästa somaliska”.

P4 Göteborgs granskning av lärarsituationen i Göteborgs stad ger tips om en metod som alla skulle kunna använda. Vidare bjuder vi på Tidningen Ångermanlands koll på om de majbrasor man själv tipsat om i spalterna var anmälda till polisen, vilket de nya reglerna kräver. Sedan är det förstås upp till den ensikilda läsaren att själv avgöra om man ska bli upprörd över slarvande arrangörer eller fjantig byråkrati.

Avslutningsvis vill jag som lite kuriosa tipsa om ett inslag från tidigare nämnda P4 Göteborg. När en reporter skulle kolla vett och etikett på spårvagnen dök en biljettkontrollanten upp mitt i direktsändningen

Vi hörs om två veckor!

Per Johansson, redaktör

Kategorier
Brott och straff Gängkriminalitet Sociala frågor

Notering i åtal ledde till avslöjandet

Var? P4 Jönköping.

Vem? Reportrarna Petra Levinson och Markus Engberg.

Vad? Redaktionen har sedan i mars granskat polisens arbete i samband med att den 14-årige Nässjöpojken Mohamed kidnappades och mördades av gängkriminella 2023. I slutet av april kunde man avslöja hur polisen inte tagit Mohameds somaliska mamma på allvar. Förutom att hon behövde anmäla sonen försvunnen två gånger slarvade man med att ta in tolk och gick istället på uppgifter från Mohameds minderåriga syster, som behärskade svenska bättre än modern. När mamman gjorde sin första anmälan var sonen fortfarande i livet och hans telefon hade kunnat gå att spåra, enligt granskningen.

Hur? Reportrarna hade jobbat med att bevaka mordet länge. När åtalet kom reagerade de på en åklagarens bevispunkter där denna hänvisade till en del av polisens händelserapport. Genom att lusläsa händelserapporten kunde de se att mamman haft problem med att få polisen att ta försvinnandet på allvar. Genom att begära ut mer handlingar hos polisen kunde man till slut nå fram till de skriftliga källor som behövdes. Reportarna berättar mer om arbetet, och utmaningen med att få familjen att prata i tidningen Journalistens grävpodd.

Citat 1: ”Du kommer hata mig nu, men det får vara så tyvärr. Det ringer någon somalisk kvinna här.” Jönköpingspolis.

Citat 2: ”Ja, på din bästa somaliska.” Samma Jönköpingspolis när kollegan meddelar att denne ska ringa pojkens mamma.

Lyssna här: ”Så raljerade polisen om försvunne Mohameds mamma”

Kategorier
Skola och barnomsorg

De kartlade läraravhopp

Var? P4 Göteborg.

Vem? Karl Martinsson, Alice Lundberg och Helena Jönsson.

Vad? Redaktionens kartläggning visar att var femte lärare har försvunnit från Göteborgs kommunala grundskolor de senaste tre åren. På 15 skolor har fler än hälften av lärarna slutat sedan mars 2022. Man har också intervjuat ett antal lärare om situationen.

Hur? Reportarna har begärt ut och granskat personallistorna från de kommunala grundskolorna i Göteborg, dels i mars 2022 dels i mars 2025 och jämfört. Man har då tittat både på hur många lärare som försvunnit helt och sådana som bytt skola.

Citat: ”Eleverna får ju börja om med relationsskapandet hela tiden. Och då blir det väldigt hattigt för eleverna.” Patrik Nilsson, lärare.

Lyssna här: Var femte lärare har försvunnit från Göteborg

Kategorier
Brott och straff

Smart braskoll efter nya regler

Var? Tidningen Ångermanland.

Vem? Reportern Agnes von Unge.

Vad? Tidningen kan berätta att av 25 majbrasor som utannonserats i upptagningsområdet fanns nio där arrangörerna inte hade lämnat in ansökan om tillstånd till polisen. Detta krävs enligt en ett år gammal EU-lag.

Hur? Tidningen har gått igenom Härnösands, Kramfors och Sollefteå kommuners hemsidor och trålat i sociala medier och totalt hittat 25 utannonserade majbrasor. När man undersökte med polisen vilka arrangörer som hade sökt tillstånd återfanns endast 16 av de aktuella brasorna.

Citat: ”Vi informerar om var det finns majbrasor, och om de inte är tillåtna så är det olyckligt.” Tomas Wahlund, kommunikationschef på Härnösands kommun.

Läs här (låst artikel): ”Flera av årets majbrasor är olagliga”

Kategorier
Privatekonomi & konsumtion

Mitt i tog tempen på Stockholm

Var? Mitt i-tidningarna.

Vem? Reportrarna Filip Magnusson, Charlotte Arwedsson, Pernilla Fagerström, Moa Beckman, Jens Kassnert, Jonas Månsson, Ingrid Johansson, Maria Svensson och Filip Magnusson samt fotograferna Stefan Källstigen, Martin Svensson, och Pekka Pääkkö.

Vad? Mitt i skickade ut reportrar och fotografer till åtta olika delar av Stockholm för att ta reda på vad människor i matbutiker och kaféer har för tankar om de skyhöga kaffepriserna. Här finns alltifrån dem som drar ned på sitt kaffedrickande eller byter till billigare märken till dem som menar att kaffe får kosta vad det kostar. Till det gav tidningarna en förklaring till varför kaffepriset ser ut som det gör.

Citat: ”Vi provar det billiga kaffet ibland men det går inte att dricka. Det är som rävgift i munnen. Man vill ju ha sitt kaffe. Det är ett sorts missbruk”, Robert Brunnström, kund på Ica Maxi i Åkersberga.

Läs här: Stockholmsborna om kaffepriset

Kategorier
Arbetsmiljö

De hittade den udda polisvinkeln

Var? P4 Västernorrland.

Vem? Fredrik Birging.

Vad? P4 Västernorrland träffade Josef Wiklund, polisområdeschef Västernorrland, för att prata om vad fikastunden betyder för en arbetsplats, om kaffet ska fortsätta vara gratis för de anställda på Sundsvallspolisen samt vad som egentligen menas med ”snutkaffe”.

Citat: ”Den som skulle våga ta i frågan om gratis kaffe kommer få en tuff fight, det tror jag”. Josef Wiklund, polisområdeschef Västernorrland

Lyssna här: Gratis snutkaffe – därför är det ett måste för polischefen

Kategorier
Arbetsmiljö Kommunpolitik Privatekonomi & konsumtion

Smart om kaffe och kommunekonomi

Var? SVT Nyheter Sörmland.

Vem? Mattias Gunnarsson.

Vad? SVT Sörmland har tittat på hur det höjda kaffepriset påverkar en storkonsumen som en hel kommun. Förra året köpte Eskilstuna kommun kaffe för nästan sex miljoner. Hur går det i år och kommer kommunen börja ta betalt för kaffet av sina anställda var frågor som reportern ställde till en representant från kommunen.

Inslaget kompletteras med klassisk vox pop på stan.

Citat: ”Vi har redan sett en 20-procentig kostnadsökning på vårt kaffeavtal.” Områdeschef Marko Ravlic på Eskilstuna kommun

Titta här: Eskilstuna kommun riskerar miljonsmäll när kaffepriset stiger

Kategorier
Brott och straff Droger och missbruk Näringsliv

De fick komma in på knarkfabriken

Var? SVT Nyheter Väst.

Vem? Reportrarna Laura Vandelin, Andreas Varas samt videoproducenten Bernhard Öhrstedt.

Vad? I en minidokumentär berättar SVT Väst om en industrilokal i Göteborgstrakten som tillverkar lagligt knark. Genom att tillverka cannabis som har en annan molekylsammansättning än de för närvarande narkotikaklassade cannabisvarianterna utnyttjar tillverkaren ett kryphål i lagen. Reportrarna är även inne på fabriken och filmar och intervjuar anonymt vd:n i företaget bakom verksamheten.

Hur? Reportrarna hade hört att laglig cannabis fanns att köpa i centrala Göteborg, men ville ta granskningen ett steg längre. I sin research upptäckte de att cannabisprodukterna, bland annat snus, vapes och godis, tillverkas i en fabrik i Västra Götaland.

Reportrarna kan av olika skäl inte berätta exakt hur researchen gick till. Men de förklarar att det var genom att skapa en ömsesidig tillit till det unga par som driver verksamheten som de fick komma in och filma samt genomföra sin intervju.

Citat: ”Den här situationen är djupt otillfredsställande och jag är öppen för att se över lagstiftningen i den här frågan. Men vi ska inte legalisera droger i Sverige.” Socialministern Jakob Forssmed (KD) efter att ha fått ta del av granskningen.

Titta här: Lagligt knark i Sverige – SVT granskar

Kategorier
Brott och straff Personligt Sociala frågor

Angelägen kartläggning av relationsvåldet

Var? Västerbottens-Kuriren.

Vem? Reportrarna Josefin Isaksson och Nicolina Burman samt fotografen och illustratören Hanna Eriksson.

Vad? VK har i en lång artikelserie kartlagt 31 fall av grovt våld mot kvinnor i Västerbottens län mellan 2020 och 2024. Man har utifrån det tittat närmare på sex män i Umeåområdet som begått brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Tidningen har träffat kvinnor som varit utsatta för brott och berättar även att endast var tredje ansökan om kontaktförbud godkänns av åklagarkammaren i Umeå. Det sistnämnda är ett ämne vi tidigare har haft uppe i Fojoarkivet.

Hur? Orsaken till att redaktionen gav sig på detta ämne var helt enkelt att ”det var länge sen sist”. Genom att begära ut alla domar och förundersökningsprotokoll från de aktuella åren där någon dömts de allra grövsta brotten inom våld i nära relation fick man en hanterlig mängd material att gå igenom.

Under arbetets gång skedde en flitig dialog mellan reportrar och ansvarig utgivare som främst handlade om vilka detaljer man kunde ha med om våldet och de inblandade personerna, samt vilka bilder från förundersökningarna som kunde publiceras. Det svåra balansgången var att kunna att ge läsarna tillräckligt mycket för att dessa ska förstå hur allvarlig situationen är utan att publicera integritetskränkande beskrivningar som i sig innebar nya övergrepp på offren.

Citat: ”I början var det mest örfilar, men sedan så blev det värre och värre. Han började trycka upp mig mot väggen och hålla fast mig i halsen och slå på resten av kroppen. Det var typ så min vardag såg ut, man gick som på nålar hemma.” ”Elin”, som idag gömd med sina barn efter att ha blivit utsatt för våld av sin man i många år.

Läs här (låsta artiklar): VK granskar: Tyrannerna i länet

Kategorier
Brott och straff

Stort exceldokument avslöjade nämdemännen

Var? Göteborgs-Posten och JMG.

Vem? Journaliststudenterna Svante Alling, John Lundberg, Simon Karlsson, Maja Lundberg, Måns Normark och Hedda Andréasson samt Erik Norman, grafik.

Vad? Granskning avslöjar att det finns politiska mönster i hur de politiskt tillsatta nämndemännen vill döma i våra tingsrätter. Detta trots att de ska vara helt opolitiska. Exempelvis är M-nominerade nämndemän de som oftast vill ha hårdare dom, medan MP-nominerade nämndemän är mildast. Det finns också tendenser som visar att inte minst L- och SD-nominerade nämndemän vill döma tilltalade med utländskt klingande namn hårdare än andra.

Hur? De sex JMG-journaliststudenterna hamnade i samma grupp under en kurs i grävande journalistik och en av dem tog upp frågan om så kallade nämndemannadomar, det vill säga fall där de politiskt tillsatta lekmannadomarna kört över den juristdomare de dömt tillsammans med.

Gruppen bestämde sig för att begära ut samtliga svenska tingsrättsdomar från 2024 där någon haft en skiljaktig mening mot den fattade domen. Med hjälp av ett stort exceldokument, med över 1 300 domar beskrivna i över 50 kolumner, listade man nämndenmännens ålder, kön, politiska hemvist samt även uppgifter som brottsrubricering och de tilltalades namn. På så sätt kunde man skönja olika mönster. För att lättare hitta bland domarna använde man också AI-verktyget Notebook LM.

Mer information om grävet hittar du på Guldspadens hemsida eftersom grävet nu är nominerat till studentspaden.

Citat: ”Det är principiellt konstigt eftersom rättsväsendet borde vara neutralt och inte påverkas av politiska åsikter. Trots att man ber dem att hålla sina värderingar och åsikter borta, har de ändå blivit valda på grund av det. Det låter krockande.” Laura Ervo, professor i processrätt ifrågasätter dagens system med politiskt tillsatta domare.

Läs här (låsta artiklar): Partipolitiska mönster i svenska domstolar