Etikett: TTELA

Kategorier
Ekonomisk brottslighet Korruption och korruptionsmisstankar Sociala frågor

Smart kontroll av bedrägerianklagelser

Organisationens Facebookonto finns kvar även efter granskningen.

Var? TTELA.

Vem? Emelie Skoog och Lucas Sjögren.

Vad? TTELA avslöjar att organisationen Trygga Tjejer på stan av allt att döma är en bluff. Organisationen, vars företrädare de senaste fem åren har intervjuats såväl i lokalmedia som i Nyhetsmorgon på TV 4, verkar inte ha någon verksamhet och det är högst oklart vart de insamlade pengarna går. Deras swishnummer är inte konstruerat som andra hjälporganisationers och det kungliga pris de har fått existerar inte. Tidningens granskning visar också att det saknas beredskap såväl för att ta emot volontärer till att ge den hjälp till utsatta kvinnor som utlovas på deras hemsida, bland annat med ett journummer. När TTELA berättar för kvinnan bakom organisationen om sin granskning försvinner hemsidan.

Hur? Det var efter att en person i sociala medier varnat för organisationen som TTELA började kontrollera Trygga tjejer på stan. Tidningen har pratat med polis, kvinnojourer, påstådda samarbetspartners och hovet samt undersökt bilder i organisationens sociala medier (som visat sig vara nedladdade på nätet). Vidare har man med påhittade identiteter försökt få kontakt med organisationen både som intresserad volontär och som hjälpsökande kvinna.

Citat: ”De säger ju att de är mitt i Göteborg city ibland, men vi har inte sett dem. De har inte haft någon kontakt med mig personligen i varje fall. Sen går swishnumret till någon privatperson. Hur seriöst det är då, eller om det är någon bluff.” Ola Skogsberg, kommunpolis i Göteborg City.

Länk (låsta artiklar): Här är är lögnerna bakom tjejjouren som ber om dina pengar

Kategorier
Podcast

Podd-comeback om gripande kriminalfall 

Var? TTELA, Ttela.se och en rad plattformar där man hittar podcasts.

Vem? Reportrarna Lovisa Meijer och Kajsa Lecander.

Vad? I mitten av november åtalades två män, 25 och 30 år gamla, för en red sexualbrott riktade mot flickor under 15 år. Bland brotten fanns både våldtäkt mot barn och grov våldtäkt mot barn. I sin granskning av fallet berättar reportrarna om hus männen använt sig av Snapchat och aktivt sökt sig till unga tjejer med självskadebeteende, missbruk och trassliga familjerelationer, ofta boende på HVB-hem.

När första delen av granskningen publicerades 8 februari släpptes också ett avsnitt av podden ”TTELA Dokumentär” om fallet.

Hur gick det till när det blev podd? Åtalet mot de båda männen sammanföll det med ett redaktionsmöte om att återuppväcka TTELAS dokumentärpodd, som varit vilande i över ett år. Ganska snart kändes det naturligt att göra podd just om Snapchat-förövarna. Eftersom det handlade om unga målsäganden, sociala medier och annat ungdomsrelaterat kändes det bra att publicera på plattformar som når yngre publik.

Andra styrkor med en podd är att den ger möjligheter att presentera till exempel röster, tonlägen och miljöljud på ett sätt som är svårt i tidningsformatet, förklarar reportern Lovisa Meijer.

Hon tycker det är viktigt att man inte jämför sig för mycket med resursstarka produktioner som SvD:s Blenda och P3 dokumentär, utan lägger ribban lagom högt. Mycket av materialet från tidningen går att återanvända, om än ompaketerat, och 15–20 minuter kan räcka nog så gott som längd, menar hon.

Lyssna här: Ttela.se, Spotify, Poddtoppen, Apple podcast.

Läs granskingen här (låsta artiklar): Barnvåldtäktsmännen på Snapchat

Kategorier
Uncategorized

Konsten att intervjua en sexköpare

Foto: Shutterstock

Var? TTELA.

Vem? Reportern Rebecca Jansson.

Vad? TTELA har kartlagt de män som har åkt fast för sexköp i tidningens spridningsområde. Bland torskarna finns läkare, småbarnsföräldrar, egenföretagare och arbetslösa och sexköpen har skett såväl på hotell som i lägenheter och bilar. I samband med granskningen intervjuas ”Erik”, som efter att ha åkt fast har bestämt sig för att försöka träffa kvinnor på traditionellt sätt istället. Han berättar att det var ensamhet som drev honom till brottet, och att han inte tänkt på kvinnorna som offer. Han säger samtidigt att han ångrar sina sexköp eftersom de inte hjälpte mot hans problem.

Hur? Reportern låter ”Erik” tala öppet, men fegar inte när det gäller att ställa faktabaserade motfrågor när han påstår saker som att kvinnorna inte har gjort det för pengarna utan för att de flesta gjort det ”för skoj”. Hon låter också en sexbrottsutredare analysera och kommentera intervjusvaren för att begripliggöra bilden av hur sexköpare ser på sina brott.

Citat: ”Klassiskt att han ser tjejerna som att de gillar att ha sex och gör det för skojs skull. Det är ingen som gör det, det är skitsnack. Det är typiskt försvar inför sig själv att intala sig det här.” Sexbrottsutredaren Stefan Adamsson.

Läs här (låst artikel): Erik köpte sex i flera år: ”Det är deras jobb liksom”