Kategorier
Granskning

De avslöjade klädjättens skogsbluff

Var? SVT Nyheter Väst.

Vem? Frida Björk, Erik Grönlund, Amanda Johnsson, Henrik Bergsten och Anja Löfman.

Vad? För två år sedan gick klädjätten Gina Tricot från Borås ut med en stor kampanj där man berättade att man skapat en helt egen skog i Danmark med hjälp av företaget Eco Tree. Bland annat tog man in influencern Bianca Ingrosso som gjorde reklam för satsningen, påstod att skogen skulle minska koldioxidutsläppen och som uppmanade kunderna att betala tio kronor extra så att skogen kunde fyllas med bikupor.

När SVT Väst följde upp hur det gått med satsningen visade det sig att Gina Tricot endast äger 503 av totalt 17 600 träd i den utpekade skogen, vilket motsvarar en yta som hade behövt vara tre gånger så stor för att få definieras som skog. Bikuporna visade sig vara två stycken.

Företaget har lagt 80 000 kronor på att låta plantera de 503 träden medan de enligt experter tros ha betalat Bianca Ingrosso mellan fem och tio miljoner för att marknadsföra projektet. I en intervju med SVT Väst medger företagets representant att det var fel att kalla satsningen en egen skog och att påståendet om att träd minskar koldioxidutsläppet bör ses över (träd binder däremot koldioxid).

Hur: För att ta reda på hur det gått med satsningen besökte SVT Väst helt enkelt Eco Trees anläggning på västra Själland och intervjuade deras representant.

Det svåra i arbetet var att få någon företrädare för Gina Tricot att ställa upp på en ansvarsintervju. I tidningen Journalisten berättar reportrarna att de endast fick tio minuters intervju efter två månaders försök och därför inte hann ställa alla frågor de hade velat. Bianca Ingrosso har varit ännu mer omöjlig och endast uttalat sig kort och skriftligt via en presskontakt.

Citat: ”Det luktar greenwashing. Med tanke på vilken påverkan som klädindustrin har på klimat och miljö tycker jag att ett sånt stort företag borde ha kunnat satsa lite mer än det här om de med gott samvete ska kunna hävda att de slår ett slag för klimat och miljö.” Matts Lindbladh, professor i skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Titta här: Gina Tricot lovade kunderna en egen skog – med hjälp av Bianca Ingrosso

Kategorier
Granskning

Ambitiös karläggning av unga kriminella

Var: Nya Wermlandstidningen, NWT.

Vem? Åsa Asplid, Viktor Sunnemark, Annika Salling och Lisa Olaison.

Vad? Tidningen har kartlagt de barn i Värmland som är på väg in i en kriminell livsstil och har hittat 22 fall där myndigheterna slagit larm. Här finns bland annat en 16-årig utpekad gängledare, en tolvårig pojke som är involverad i organiserad brottslighet samt en 15-årig flicka som utövat våld både mot sin egen familj och jämnåriga.

Tidningen träffar även mamman till en 14-årig narkoman, pratar med polisen och socialtjänsten samt besökt Säffle kommun där sju av de 22 utpekade barnen bor.

Hur? Tidningen har gått igenom närmare 300 dokument från förvaltningsrätten och på så sätt kartlagt barnen. Man har också undersökt statistik från polisen och brottsförebyggande rådet för att se hur ungdomsbrottsligheten har förändrats över tid.

Citat: ”Ungdomar har en mer romantiserad bild av gängkriminalitet, det är inte bara Säffle, men jargongen finns och den finns även i de andra kommunerna så det diskuterar vi också hur vi ska få bukt med.” Ellen Fredriksson, säkerhetssamordnare i Säffle kommun.

Läs här (låsta artiklar): De kriminella barnen

Kategorier
Reportage

Upplysande om skolans förebyggande arbete

Var? SVT Nyheter Jönköping.

Vem? Linda Mathillas och Gustaf Söderström.

Vad? SVT Jönköping berättar om att polisen i Jönköping allt oftare hittar narkotika på skol- och förskolegårdar. Vidare att de kriminella gängen har börjat rekrytera hjälpredor ända nere i lågstadieåldern. Värst är det i stadsdelarna Öxnehaga och Söder i Jönköpings tvillingstad Husvkarna. Men redaktionen berättar också om hur skola, polis och socialtjänst samarbetar för att få barnen mer motståndskraftiga mot rekryteringen-

Hur? Reporterteamet följer med polisen på spaning efter knark och intervjuar representanter från både polisen och skolan. Ett extra snyggt inslag är socialpedagogens tips till oroliga föräldrar på vad de ska hålla utkik efter om de tror att deras barn är på väg i fel riktning.

Citat: ”Det kan vara en dricka i början och nästa gång bjuder de på pizza. Men när det pågått ett par gånger kommer den där tjänsten in. Kan du hålla i det här eller flytta på det här eller vad det nu är.” Darewan Ketfi, socialpedagog på Öxnehagaskolan i Husvkarna berättar om hur en rekrytering kan gå till.

Titta här: Så jobbar skolan på Öxnehaga för att förhindra att unga rekryteras in i gängen

Kategorier
Reportage

Hoppfullt reportage från ”friat” område 

Var? SVT Nyheter Sörmland.

Vem? Lars Adolfsson.

Vad? I vintras berättade polisen att bostadsområdet Lagersberg i Eskilstuna inte längre är att betrakta som ett ”utsatt område”, något det tidigare varit alltsedan begreppet infördes 2015. Nu har SVT Sörmland gjort ett rejält nedslag i området för att se hur de boende har det, och för att försöka ta reda på lite om orsakerna till den positiva utvecklingen.

Hur? Reportern följer med Eskilstunas kommunpolis på en promenad genom området, pratar med boende och besöker Lagersbergsskolan där han pratar med både personal och elever.

Citat: ”Förr behövde jag alltid ha sällskap med min pappa. Men även om han var med kändes det som att något skulle hända en dag. Skott, knivhugg eller vad som helst, Nu går jag ensam utan att vara orolig.” Sjätteklassaren Lian Baghdadi.

Titta här: Från utsatt till mer tryggt, så märks förändringen

Kategorier
Reportage

De fick en familj att lajva år 2100

Var? Jönköpings-Posten.

Vem? Reportern Rebecca Staf och fotografen Robert Eriksson.

Vad? Jönköpings-Posten berättar om hur vi lever 2100 och följer med Jönköpingsfamiljen Gardestrand när den under en vecka provar på framtidslivet. Det handlar bland annat om att köra elbil, cykla, handla närproducerat och vegetariskt samt att samla regnvatten för att vattna den egna grönsaksodlingen.

Hur? Reportern kom på idén till jobbet när hon gick Fojos hållbarhetskurs. Där fick hon lära sig att ett framgångsrecept för just klimattexter är att lyfta fram goda exempel på människor som försöker leva hållbart. Valet på just 2100 föll på att det är så långt vi tror oss ha en aning om hur klimatet kommer att se ut, och att välja en barnfamilj föll väl ut med JP:s uttalade målgrupp. Det kändes också som ett försök som skulle ge bra journalistik oavsett om barnfamiljen lyckades med sitt lajvande eller inte. Den stora utmaningen var att hitta en familj, men när de frågade en kvinna som flera gånger varit med i tidningen i andra sammanhang, lyckades denna övertala sin familj.

Citat: ”Hoppas det kan kanske övertyga herr entrecôte i familjen.” Mamma Tina Gardestrand om sin köttätande son, 15-åriga Dylan.

Läs här (låsta artiklar):

Fem experter: Så är livet i Jönköping år 2100

Familjen levde livet år 2100 – så gick det

Kategorier
Reportage

Pedagogiskt om omtalad miljöbov

Var? Falköping Tidning.

Vem? Anna Kuylenstierna.

Vad? Tidningen berättar att brunnar i området kring Falköpings flygplats ska provtas för att undersöka förekomst av PFAS. Ämnet, som förut var en ingrediens i brandsläckarskum, har kontaminerat flygplatsen efter alla brandövningar som skett där under åren. Likadant ser det ut kring inte minst flygplatser på andra ställen över landet.

Hur? Reportern, som skrivit reportaget i samband med att hon gick Fojos hållbarhetskurs gör en pedagogisk fördjupning i PFAS-problematiken, förutom att rapportera om själva undersökningen.

Citat: ”När man hamnar i ett läge där man har en vätskebrand måste man värdera om nyttan överstiger faran.” Markus Wästefors, chef för Samhällsskydd mellersta Skaraborg om släckskums långsiktiga miljöpåverkan.

Läs här (låst artikel): Höga halter av PFAS på övningsplatsen – nu ska brunnar provtas

Kategorier
Okategoriserade

Ny chans att gå Fojos hållbarhetskurs

Vad innebär hållbar journalistik, hur gör vi ämnet hållbarhet relevant för vår publik och finns hållbar journalistik utan hållbara journalister? Det är några av frågorna som ställs i Fojos distanskurs ”Hållbar journalistik – nya dimensioner i det redaktionella arbetet”. I september och oktober är det dags för repris!

Vårens kurs hade sjutton deltagare som träffades över Zoom under fem förmiddagspass där teori har blandats med praktik. 

– Alla har fått göra ett projekt under kursen. Dels gjorde de en pitch till mig och varandra för att få idéer och inspel, dels har de arbetat med projektet under kursens gång. Det var inget krav på att man skulle bli klar före redovisningen utan det här har ju varit för deltagarnas egen skull, säger kursledaren Anna Maris.

För att få inspiration har kursen även haft besökare i zoom-klassrummet. 

– Aftonbladetjournalisten Staffan Lindberg har berättat om sitt H&M-gräv och vi har även haft föredrag av Lars Tallert från Sustainable Journalism Partnership och även Abigail Sykes, från Omställningsbyrån, som pratade om inre omställning.

Anna Maris har under sin långa journalistkarriär bland annat varit redaktör för en miljötidning i Storbritannien. Hon konstaterar att kursen blev väldigt inriktad på klimatet denna gång.

– Jag tror att många av deltagarna kom till kursen med just klimattemat i åtanke, men hållbarhet handlar ju även om ekonomisk och social hållbarhet. Naturligtvis gick vi igenom det också, men jag tänker ändå att jag ska försöka få med mer av det i höstens omgång.

Förutom två deltagarprojekt som vi tar upp i veckans Fojoarkivet nämner hon jobb om eltransporter och älgstammen. Dessutom har NWT skapat en klimatstrategi för sin journalistik och en deltagare skapade en social hållbarhetsstrategi för frilansjournalister.

Vad som kommer att skapas under hösten står än så länge skrivet i stjärnorna. Sista ansökan är 20 maj.

Anmäl dig här: https://fojo.se/kurser/hallbar-journalistik-nya-dimensioner-i-det-redaktionella-arbetet-ht24/

Kategorier
Granskning

Klimatrapportering från ett krympande län

Var? Landskrona Posten/HD/Sydsvenskan.

Vem? Katarina Melvinger, Erik Melkersson, Magnus Arvidsson och Cecilia Hedlund.

Vad? Tidningen berättar om Axeltofta kolonistugeområde utanför Landskrona, som planeras att läggas ned på grund av den stigande havsnivån som redan har bidragit till många översvämningar i området. För stugägarna kom beskedet som en käftsmäll.

Hur? Beskedet om Axeltofta framtid kom i samband med en presskonferens på en måndag. För reportern Magnus Arvidsson, som veckan innan gått NJCs klimatkurs för lokaljournalister, kom nyheten yrkesmässigt lägligt. Han gjorde en uppföljning som delvis inspirerats av insikter han fått på kursen, som bland annat visade att åtgärderna i Landskrona är unika.

Citat: ”Jag har varit så förtvivlad och ledsen. Nu börjar jag bli arg istället. Hur kan kommunen tillåta att det säljs stugor här samtidigt som de vill lägga ner?” Nyblivna kolonistugeägaren Saga Ukkola.

Läs här (låsta artiklar): Axeltofta läggs ned

Kategorier
Granskning

Kartlade skurkar med Foodorakläder

Var? P4 Göteborg.

Vem? Reportern Josipa Kesic.

Vad? P4 Göteborg avslöjar att kriminella i återkommande fall utnyttjar matleverantören Foodoras kläder som utklädnad när de begår brott. Reportern har hittat 17 fall från domar de senaste åren där Foodorakläder förekommer, bland annat vid narkotikabrott, en skjutning och under de så kallade påskupploppen. Vidare framkommer i granskningen att det är lätt att hitta kläder och väskor från Foodora och deras konkurrenter på nätet.

Hur? Det var efter att en polis i samband med en intervju om en helt annan sak nämnt Foodoraklädernas förekomst i brott som redaktionen bestämde sig för att undersöka frågan. Reportern planerade först att begära ut domar från landets 48 tingsrätter, men efter en första test i Göteborgs tingsrätt kom svaret att de inte ansåg sig ha praktisk möjlighet att ta fram domar där Foodorakläder nämndes. Hon prövade sig då istället fram i databasen Acta Publica och fick träffar vid sökningar som ”Foodora” i kombination med ”narkotika”.

Citat: ”Vi har 6 000 bud, det innebär att även om det är en liten del så är det några väskor och jackor som läcker ut.” Daniel Gustafsson Raba, operativ chef på Foodora.

Lyssna här: Kriminella kapar Foodoras varumärke – klär ut sig till matbud

Kategorier
Granskning

Betygsjämförelse gav nya viktiga tips 

Var? Nerikes Allehanda.

Vem? Jennifer Mayer och Robban Andersson.

Vad? Nerikes Allehanda har tittat på slutbetygen i nian i svenska, matematik och engelska i Örebro och jämfört skola för skola hur dessa skiljer sig från elevernas resultat på de nationella proven. Granskningen visar att nästan 30 procent av eleverna förra läsåret gick ut nian med högre slutbetyg i dessa ämnen än de presterade på de nationella proven och att det sett till alla skolor inte skiljer sig nämnvärt om de gått på privat eller kommunal skola. Men på enskilda skolor skiljer det markant mellan provresultat och slutbetyg. Här ser det alltså ut som att skolorna ägnar sig åt att dela ut så kallade glädjebetyg.

I en uppföljande publiceringen berättar flera tidigare lärare på Jensen grundskola i Örebro om hur glädjebetyg är satta i system på skolan då lärare pressas att sätta höga betyg för att anses göra ett bra jobb. Även nuvarande och tidigare elever bekräftar bilden.

Hur? Efter tidigare granskningar om grundskolan fick redaktionen tips om att betygen ser väldigt olika ut på olika Örebroskolor, något man nu bestämde sig för att kolla upp.

I samband med publiceringarna kom på kort tid ett 20-tal mejl och samtal till redaktionen om förhållandena på Jensen grundskola. I samband med att tidningen gjorde ansvarsintervjuer med skolans företrädare började det plötsligt ramla in mejl till redaktionen om hur bra det var på Jensen. Detta visade sig dock grunda sig i en uppmaning från skolan till vårdnadshavare om att kontakta NA.

Citat: ”På Jensen hade jag A eller B i spanska. Men nu, efter första året i gymnasiet, så riskerade jag att få F och fick kämpa jättemycket för att ens få godkänt.” Tidigare Jensenelev i Örebro.

Läs här (låsta artiklar): Ojämlika skolan